Yod

Yod (י), även jod, är den tionde bokstaven i det hebreiska alfabetet. Den uttalas som ett j. Eftersom hebreiska stavas med endast konsonanter, har alfabetet ingen bokstav för vokalen i. Dock kan några av alfabetets tecken tjänstgöra som mater lectionis och ange en vokal. En jod kan därför stå för e, ē eller i, som till exempel i דויד, David.

י har siffervärdet 10.

Jod är den första bokstaven i tetragrammaton, יהוה som beskriver namnet på judarnas Gud.

Hebreiska bokstäver
א  Alef ב  Bet
ג  Gimel ד  Dalet
ה  He ו  Vav
ז  Zayin ח  Het
ט  Tet י  Yod
ך כ Kaf ל  Lamed
ם מ Mem ן נ Nun
ס  Samek ע  Ayin
ף פ Pe ץ צ Tsadi
ק  Qof ר  Resh
ש  Shin ת  Tav
Hebreiska alfabetet
Dalet

Dalet (ד) är den fjärde bokstaven i det hebreiska alfabetet. Dalet uttalas som en tonande alveolar klusil.

ד har siffervärdet 4.

FC Ashdod

Moadon Sport Ashdod är en israelisk fotbollsklubb baserad i hamnstaden Ashdod. Säsongen 2005-2006 kvalificerade laget sig för UEFA-cupen.

Laget är en sammanslagning av de två stadslagen Hapoel Ashdod och Maccabi Ironi Ashdod. Lagets färger är rött och gult och hemmaarenan är Yod-Alef Stadium som rymmer 8000 åskådare.

Father Yod

Father Yod (James Edward Baker), född 4 juli 1922 i Cincinnati, Ohio, död 25 augusti 1975 i Oahu Hawaii 1947, var grundare av den religiösa sekten The Source Family i Hollywood Hills. Han var också grundare till restaurangen The Source Restaurant och sångare i bandet YaHoWha 13. Han dog i en hängflygningsolycka på Hawaii dit han och hans grupp flyttat 1974.

Het

Het (ח) är den åttonde bokstaven i det hebreiska alfabetet.

ח har siffervärdet 8.

I

I [iː]  är den nionde bokstaven i det moderna latinska alfabetet.

J

J [ji] är den tionde bokstaven i det moderna latinska alfabetet.

Jod

Jod är ett icke-metalliskt grundämne som tillhör gruppen halogener. Jod är dock det minst reaktiva grundämnet i denna grupp.

Lamed

Lamed (ל) är den tolfte bokstaven i det hebreiska alfabetet.

ל har siffervärdet 30.

Mem (bokstav)

Mem (מ,ם) är den trettonde bokstaven i det hebreiska alfabetet.

מ är dess standardform, men bokstaven nedtecknas i slutet av ord som ם.

מ,ם har siffervärdet 40.

Pe

Pe (ף,פ) är den sjuttonde bokstaven i det hebreiska alfabetet.

פ är dess standardform, men bokstaven nedtecknas i slutet av ord som ף.

ף,פ har siffervärdet 80.

Resh

Resh, även resj, (ר) är den tjugonde bokstaven i det hebreiska alfabetet.

ר har siffervärdet 200.

Samek

Samek (ס) (från hebreiska Samekh) är den femtonde bokstaven i flera semitiska alfabet, bland andra det hebreiska, där den representerar ett tonlös alveolar frikativat språkljud. Det tecknas i IPA som [s] och uttalas som bokstaven s i svenska ”såg”.

ס har siffervärdet 60.

Shin

Shin, även sjin, (ש) är den tjugoförsta bokstaven i det hebreiska alfabetet.

ש har siffervärdet 300.

Syriska alfabetet

Syriska alfabetet används för att skriva syriska och nysyriska, som skrivs från höger till vänster. Alfabetet är besläktad med det hebreiska alfabetet. Båda har sitt ursprung i det arameiska alfabetet, som i sin tur härstammar från det feniciska alfabetet. Det syriska alfabetet har 22 bokstäver, och många bostäver har namn som ligger nära deras hebreiska motsvarigheter.

Det finns tre sätt att skriva alfabetet. Äldst är estrangela, efter det grekiska ordet för "rundad". Från 700-talet blev det inom de maronitiska och jakobitiska kyrkorna vanligt att använda ett mer flytande, kursivt skrift, som kallas serto. Nestorianerna använder en östlig, mindre förenklad form av estrangelo-skrift.

Tav

Tav (ת) är den tjugoandra och sista bokstaven i det hebreiska alfabetet.

ת har siffervärdet 400.

Tetragrammaton

Tetragrammaton (från grekiskans τετραγράμματον, '[ord på] fyra bokstäver' (τετρα, tetra; "fyra", och γραμμα, gramma; "bokstav"), är en benämning på de fyra bokstäverna יהוה i den hebreiska konsonantskriften, som betecknar namnet på Israels gud (den gudom som tillbeds inom judendomen och kristendomen). På svenska transkriberas dessa vanligen JHVH och på engelska YHWH. Tetragrammet förekommer vid ca 6800 tillfällen i den bibliska grundtexten.

Judarna anser Guds namn vara så heligt att det inte får uttalas, och JHVH omgärdas även med stor vördnad i texten. Detta går inte ihop med att namnet skulle betyda "Jag Är", eftersom "jag är..." är något som man säger så ofta i dagligt tal att det inte kan undvikas. Hebreiskan utvecklades emellertid från sekel till sekel, så uttrycket "jag är" kan ha uttalats olika på Moses tid på 1200-talet f.Kr. jämfört med t.ex. under den babyloniska fångenskapen på 500-talet f.Kr. Oftare står i Bibeln omskrivningar, som Adonaj ("Herren"), och det är också det ordet – eller ibland Ha-Shem (Namnet) – judar sade när de stötte på JHVH i texten.,Bokstäverna, från höger till vänster, är:

Liksom andra semitiska språk (arabiska, arameiska med flera) är hebreiskan ovokaliserad; det vill säga endast konsonanter skrivs ut varefter läsaren förväntas fylla i med de rätta vokalerna vid uppläsningen av texten. I synnerhet vav (ו) och yod (י) användes i hebreiskan som hänvisning till uttal av vissa långa vokaler, vilket gick bra så länge språket talades. När man efterhand gick över till att tala arameiska blev man tvungen att infoga tecken i de heliga skrifterna för att markera vilken vokal som skulle användas.

Därför råder oklarheter kring exakt vilket vokalljud (eller vokalkvalité) som är det rätta att fylla ut med mellan dessa fyra konsonanter. Exakt hur Guds namn skall uttalas enligt äldre hebreiska är således inte fullt klarlagt; på arameiska står det Yheva(v)(h)e (/iǽvaahɛ/). När texten vid övergången till arameiska vokaliserades, förde man in vokalerna från ordet Adonaj mellan bokstäverna, dvs A-O-A mellan konsonanterna JHVH, vilket resulterade i Jahovah (/Jáhåvah/ (eller Jahoviah enligt uppfattningen att "namnets slut ska vara som dess början"). Med hänsyn till hur de hebreiska vokalerna egentligen ska uttalas blev det av de kristna renässanshumanisterna tolkat som Jehova (uttalas /Jæhova/, /Jähova/) en tolkning som inom de flesta judiska och religionsvetenskapliga skolorna anses som historiskt osannolik, det skulle lika gärna vara exempelvis Jehove eller Jehave, men som emellertid Jehovas vittnen tagit till sig som Guds egennamn. Uppslagsverkens alternativ är oftast Jahve, vilket stöds av en riktning inom modernare forskning, men också denna tolkning har betydliga problem – såsom namnets former Jeho- och -jahu i sammansatta namn; former som föga låter sig förena med en tolkning av vav som konsonantisk. Även kortformerna Jaho och Jah (se rastafari) förekommer .

Tsadi

Tsadi (ץ,צ) är den artonde bokstaven i det hebreiska alfabetet. צ är standardformen, men bokstaven nedtecknas i slutet av ord som ץ.

ץ,צ har siffervärdet 90.

Vitreolina yod

Vitreolina yod är en snäckart som först beskrevs av Carpenter 1857. Vitreolina yod ingår i släktet Vitreolina och familjen Eulimidae. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.

Zayin

Zayin, även zajin, (ז) är den sjunde bokstaven i det hebreiska alfabetet. Uttalas som ett tonande 's'. Varje vers i Psaltaren 119:49–56 börjar med Zayin på originalspråket.

ז har siffervärdet 7.

Språk

This page is based on a Wikipedia article written by authors (here).
Text is available under the CC BY-SA 3.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.