Ymnos pros tin Eleftherian

Ymnos eis tin Eleftherian (grekiska, Ύμνος εις την Ελευθερίαν - Hymn till friheten), är Greklands och Cyperns nationalsång.

Sången utgörs av de två första verserna i en 158 verser långt dikt som skrevs av poeten Dionýsios Solomós 1823. Tonsatt blev den 1865. Dikten på 158 verser har gett upphov till faktoiden "Greklands nationalsång har 158 verser. Det finns hittills ingen som lärt sig alla verserna utantill." Detta är ett missförstånd då det är dikten och inte sången som är så lång.

Grekiska alfabetet

Σε γνωρίζω από την κόψη,
του σπαθιού την τρομερή,
Σε γνωρίζω από την όψη,
που με βια μετράει την γη.

Απ' τα κόκαλα βγαλμένη,
των Ελλήνων τα ιερά,
Και σαν πρώτα ανδρειωμένη,
χαίρε, ω χαίρε Ελευθεριά.

Latinska alfabetet

Se gnorizo apo tin kopsi,
Tou spathiou tin tromeri,
Se gnorizo apo tin opsi,
Pou me via metraei tin gi.

Ap'ta kokala bgalmeni,
Ton Ellinon ta iera,
Kai san prota andreiomeni,
Xaire, o xaire Eleftheria.

Engelsk text

I shall always recognise you
By the dreadful sword you hold,
As the earth, with searching vision,
You survey, with spirit bold.

'Twas the Greeks of old whose dying
Brought to birth our spirit free.
Now, with ancient valour rising,
Let us hail you, oh Liberty!

Fri översättning av den engelska texten ovan

Jag skall alltid känna igen dig
genom det fruktansvärda svärd du bär,
medan jorden, du med sökande blick,
överblickar, med djärv ande.

Det var de gamla grekerna vars död
bringade till födelse våra fria själ.
Nu, med urtida tapperhet stigande
låt oss hälsa dig, åh Frihet!

Cypern

Cypern (grekiska: Κύπρος, Kýpros; turkiska: Kıbrıs, formellt Republiken Cypern, (grekiska: Κυπριακή Δημοκρατία, Kypriakī́ Dīmokratía; turkiska: Kıbrıs Cumhuriyeti), är en östat i östra Medelhavet, öster om Grekland, söder om Turkiet, väster om Syrien och norr om Egypten. Det är den tredje största ön i Medelhavet och räknas geografiskt till Asien men politiskt oftast till Europa.

Den tidigaste kända mänskliga aktiviteten på ön dateras till runt 9000-talet f.Kr. Arkeologiska lämningar från den här perioden inkluderar den välbevarade neolitiska byn Khirokitia, som har världsarvsförklarats av Unesco, tillsammans med Kungagraven i Pafos. Cypern är hem till några av de äldsta vattenbrunnarna i världen, och är platsen för den tidigaste kända exemplet på domesticering av felinae. På ett strategiskt läge i Mellanöstern, har Cypern varit styrt av flera stormakter, däribland imperier som hettiter, assyrier, egyptier, perser, rashiduner och umayyaderna, lusignaner, venetianer och osmaner. Ön beboddes först av mykenska greker under 1000-talet f.Kr. men upplevde också långa perioder av grekiskt styre under ptolemaiska egyptierna och bysantinerna. År 333 f.Kr. erövrade Alexander den store ön från perserna. Den venetianska flottands skeppsbyggnad avskogade Cypern snabbt.Osmanska riket erövrade ön år 1571 och den förblev under osmansk kontroll i över tre århundraden. Detta ledde till att det på ön fanns grekcypriotiska byar, turkcypriotiska byar samt blandade byar. Ön placerades under brittiskt styre 1878 tills självständighet beviljades 1960 och blev en del av Samväldet följande år. När den nya Suezkanalen byggdes stensattes den med sten från rivna nordcypriotiska kyrkor.

År 1974, efter 11 år av våld mellan grekcyprioter och turkcyprioter, ägde ett försök till statskupp rum av grekcypriotiska nationalister och delar av grekiska militärjuntan, med målet att uppnå enosis (förening av ön med Grekland). I Turkiet, som tillsammans med Grekland och Storbritannien var skyddsmakt åt Cypern försökte få till stånd en övervakningsstyrka från garantländerna. Grekland och Storbritannien vägrade deltaga. Därför använde Turkiet detta som förevändning för att intervenera den norra delen av ön, med syftet att skydda den turkiska befolkningen. Turkiska trupper kvarstod efter en vapenvila, vilket resulterade i delning av ön; ett mål för Turkiet sedan 1955. Det interkommunala våldet och den efterföljande turkiska interventionen ledde till en fördrivning av hundratusentals cyprioter och inrättandet av en särskild turkcypriotisk politisk enhet i norr. Dessa händelser och den åtföljande politiska situationen är en pågående tvist.

Republiken Cypern har de jure suveränitet över ön Cypern och dess omgivande vatten, med undantag för de brittiska militära baserna i Akrotiri och Dhekelia. Republiken Cypern är i praktiken uppdelad i två huvuddelar; området under effektiv kontroll av Republiken Cypern, som omfattar cirka 59% av öns yta, och det turkiskt kontrollerade området i norr, som kallar sig Turkiska republiken Nordcypern och endast erkänns av Turkiet, som täcker cirka 36% av öns yta.

Cypern är den tredje största ön i Medelhavet och ett av dess mest populära turistmål. Republiken Cypern är ett avancerat höginkomstland med en mycket hög Human Development Index, Cypern var en av grundarna av Alliansfria staternas organisation men trädde ur samtidigt som inträdet i EU 1 maj 2004.

Grekland

Grekland (grekiska: Ελλάδα, Elláda (Uttal ), alternativt: Ελλάς, Ellás), formellt Republiken Grekland, alternativt Hellenska republiken (Ελληνική Δημοκρατία, Ellinikí Dimokratía), är en republik i Sydeuropa på Balkanhalvön. Grekland gränsar till Albanien, Nordmakedonien och Bulgarien i norr samt Turkiet i öster. Egeiska havet ligger öster om det grekiska fastlandet, Joniska havet i väster och Medelhavet i söder. Grekland har den tolfte längsta kustlinjen i världen på 13 676 km, med ett stort antal öar (cirka 1 400, varav 227 är bebodda), däribland Kreta, Dodekaneserna, Kykladerna och Joniska öarna. Åttio procent av Grekland består av berg, där Olympen är det högsta på 2 917 meter.Moderna Grekland har sina rötter i antikens Greklands civilisation, allmänt ansedd som den västerländska civilisationens vagga. Det antika Grekland var födelseplatsen för demokrati, västerländsk filosofi, Olympiska spelen, västerländsk litteratur och historiografi, statsvetenskap, vetenskapliga och matematiska principer, och västerländsk drama, såväl tragedin som komedin. Detta arv återspeglas delvis i de 17 av Unescos världsarv som finns i Grekland. Unescos världsarvslista rankar Grekland på plats 7 i Europa och 13 i världen. Den moderna grekiska staten grundades 1830, efter det grekiska frihetskriget.

Grekland står för närvarande inför en ekonomisk kris och har blivit den snabbast sjunkande ekonomin i världen. Grekland har varit medlem i vad som nu är Europeiska unionen sedan 1981 och i euroområdet sedan 2001. Landet är också en medlem i Nato sedan 1952 och i Europeiska rymdorganisationen sedan 2005. Man är också en av grundarna av Förenta nationerna, OECD och Black Sea Economic Cooperation.

Hymn till friheten

Hymn till friheten kan syfta på:

Hymn till friheten – Greklands och Cyperns nationalsånger, se Ymnos pros tin Eleftherian

Hymn till friheten (Ivan Gundulić) – en kroatisk hymn

Europas nationalsånger

Språk

This page is based on a Wikipedia article written by authors (here).
Text is available under the CC BY-SA 3.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.