Wiktionary

Wiktionary (ett teleskopord av orden wiki och dictionary) är ett flerspråkigt webbaserat projekt vars syfte är att skapa en fri ordbok.[1] Projektet finns på över 170 olika språk.[2] Till skillnad från traditionella ordböcker är Wiktionary kollektivt skriven av volontärer,[3] som kallas "Wiktionarianer".[4] Ordboken använder sig av wikiprogramvara,[3] som tillåter besökare och användare att redigera nästan alla artiklar.[3] Projektets slogan är den fria ordboken.[1] Wiktionary använder även samma wikimotor, MediaWiki, som alla andra Wikimediaprojekt.[5]

Wiktionary är ett av Wikimedia Foundations projekt,[6] och därmed ett systerprojekt till denna encyklopedi. De flesta upplagorna av Wiktionary innehåller definitioner och översättningar på ett hundratal språk,[7] och vissa uppslagsord innehåller dessutom ytterligare information som kan återfinnas i synonymordböcker eller lexikon. Bredden av tillgängligt innehåll på Wiktionary kan förklaras av att projektet inte är tekniskt begränsat till en viss mängd information, och därmed saknar Wiktionary begränsningar för hur mycket innehåll som får plats för ett visst uppslag.

Projektets mål är att skapa en fri mångspråkig ordlista på alla språk genom frivilliga bidrag från dess läsare.[3]

Wiktionary
Översikt
SloganDen fria ordboken
TypOrdbok
SpråkMulti
ÄgareWikimedia Foundation
Historia
Skapad avDaniel Alston
Grundad2 maj 2004
StatusOnline
Statistik
Alexa-ranking#550
KommersiellNej
Övrigt
RegistreringValfritt
Licens på innehållCreative Commons Erkännande-DelaLika (CC BY-SA) 3.0
Länk

Historia och utveckling

Början

Den första versionen av Wiktionary — den engelskspråkiga — startades den 12 december 2002, efter ett förslag av Daniel Alston. De polska och franska versionerna — de första icke-engelska upplagorna — följde därnäst den 29 mars 2004. Runt samma period startades ytterligare ett stort antal språkupplagor, däribland den svenskspråkiga som fick sina första artiklar den 2 maj.

Fram till den 1 maj samma år återfanns Wiktionary på en tillfällig webbadress (wiktionary.wikipedia.org), som sedan bytte till den nuvarande fullständiga webbadressen (wiktionary.org).

Upplagor

Wiktionary growth
Wiktionarys globala utveckling för upplagorna på de mest talade språken i världen. Grafens branta "steg" visar bottarnas aktivitetsperioder mycket tydligt.

Sedan maj 2009 har samtliga språkversioner av Wiktionary betydligt fler än 5 miljoner uppslag över dess 272 språkupplagor.[2] För närvarande (maj 2010) är den franskspråkiga upplagan störst, med över 1 750 000 uppslag.[8] Den är tätt följd av den engelskspråkiga, med sina 1 720 000 uppslag.[9] Den engelskspråkiga upplagan har under ett flertal tillfällen passerat den franska versionen alltsedan den för första gången blev övertagen i början av 2006. Den tredje största Wiktionaryupplagan, den litauiska, har knappt en tredjedel av antalet uppslag som ovanstående upplagor.[10] Arton upplagor har nu fler än 100 000 uppslag,[2] där den svenska versionen är den 18:e största, och därmed den minsta sexsiffriga upplagan.[11]

Vissa upplagor av Wiktionary har också ett sidoprojekt som kallas Wikisaurus ("den fria tesaurusen").[12]

Mjukvara och hårdvara

Floridaserversfront1
Wikimedias servrar.

Wiktionary använder sig av den fria wikiprogramvaran MediaWiki, som är licensierad under GPL. Serverklustren finns i Florida och på tre andra platser i världen.

Om projektet

Mål

Wiktionarys mål är enormt: att på varje språk definiera alla ord ur alla språk. Till detta mål är det ännu (2006) långt kvar; den franska versionen—som för närvarande är den största—hade i maj 2006 drygt 175 000 sidor. Hur många ord detta motsvarar är svårt att uppskatta, då många sidor innehåller definitioner på flera olika ord från olika språk. Vid samma tillfälle hade den svenska wiktionaryn (som var en av de 15 största) dryga 9 000 sidor.

Wiktionarys mål omfattar också behandlingen av slang, förkortningar, olika dialekter liksom vardagligt språk. Även ordspråk, talesätt och idiom ingår i projektet. Dessutom förekommer ämnesspecifika appendix som behandlar ett visst tema, som exempelvis grundämnen eller veckodagar.

För närvarande, sedan maj 2010, har svenskspråkiga Wiktionary drygt 103 000 stavningssidor.[11] Klagen (klagatyska) blev det 100 000:e uppslaget.[13]

Gemenskap

Wiktionary är, liksom Wikipedia, ett community, eller en slags nätgemenskap. Diskussioner förs antingen direkt på respektive uppslagsord och projekt, eller på samlingsplatserna Bybrunnen, Fikarummet och Teknikvinden.

Popularitet

Wiktionary är det näst största svenskspråkiga wikiprojektet, sett till antalet besökare, användare och sidor.[14] Wiktionary, världens 880:e mest besökta sida,[15] har cirka 100 gånger färre besökare än systerprojektet Wikipedia, världens sjätte mest besökta webbsida.[16]

Wiktionary omnämns stundvis i media,[17] dock inte lika ofta som Wikipedia.[källa behövs]

OmegaWiki (WiktionaryZ)

Huvudartiklar: OmegaWiki (på Meta-Wiki|på engelskspråkiga Wikiversity) (engelska)

Under hösten 2004 till början av 2005 fördes ett förslag fram om att samtliga wiktionarier skulle samlas i en enda databas som till sin uppbyggnad är bättre avpassad för den högre grad av struktur som förekommer i en ordlista eller ordbok än i en encyklopedi, vilket var det ursprungliga användningsområdet för den databas och den mjukvara som "ärvdes" från Wikipedia. Eftersom detta skulle ställa så pass nya och annorlunda krav på mjukvaran så sökte man, och fick, ett stipendium för att avlöna en programmerare som skulle implementera en utvidgning av MediaWiki-mjukvaran – kallad Wikidata. Det nya ordliste-projektet fick arbetsnamnet "Ultimate Wiktionary", medan det namn som antogs när den första prototypen av mjukvaran togs i drift i slutet av april 2006 blev WiktionaryZ, vilket dock senare ändrades till OmegaWiki. Bland annat ska OmegaWiki vara noggrannare med att få med alla språk, det ska finnas stöd för teckenspråk, det ska finnas större möjligheter att ange relationer mellan olika ord.

Referenser

  1. ^ [a b] ”Välkommen till Wiktionary”. Wikimedia Foundation. http://sv.wiktionary.org/wiki/Wiktionary:Huvudsida. Läst 15 april 2010.
  2. ^ [a b c] ”Wiktionary på Meta-Wiki” (på engelska). Wikimedia Foundation. http://meta.wikimedia.org/wiki/Wiktionary. Läst 15 april 2010.
  3. ^ [a b c d] ”Om Wiktionary”. Wikimedia Foundation. http://sv.wiktionary.org/wiki/Wiktionary:Om. Läst 15 april 2010.
  4. ^ ”Definition of wiktionarian” (på engelska). Allsites LLC. http://www.allwords.com/word-wiktionarian.html. Läst 15 april 2010.
  5. ^ ”Hur fungerar MediaWiki?”. Wikimedia Foundation. Arkiverad från originalet den 14 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110514043633/http://www.mediawiki.org/wiki/How_does_MediaWiki_work%3F/sv. Läst 16 april 2010.
  6. ^ ”Wikimedia Foundation” (på engelska). Wikimedia Foundation. Arkiverad från originalet den 4 september 2019. https://web.archive.org/web/20190904133753/https://www.wikimedia.org/. Läst 16 april 2010.
  7. ^ ”Kategori:Sorterat efter språk”. Wikimedia Foundation. http://sv.wiktionary.org/wiki/Kategori:Sorterat_efter_spr%C3%A5k. Läst 16 april 2010.
  8. ^ ”Statistiques” (på franska). Wikimedia Foundation. http://fr.wiktionary.org/wiki/Wiktionnaire:Statistiques. Läst 10 maj 2010.
  9. ^ ”Statistics” (på engelska). Wikimedia Foundation. http://en.wiktionary.org/wiki/Wiktionary:Statistics. Läst 10 maj 2010.
  10. ^ ”Statistika” (på litauiska). Wikimedia Foundation. http://lt.wiktionary.org/wiki/Specialus:Statistika. Läst 10 maj 2010.
  11. ^ [a b] ”Om Wiktionary: Statistik”. Wikimedia Foundation. http://sv.wiktionary.org/wiki/Wiktionary:Om/Statistik. Läst 10 maj 2010.
  12. ^ ”Wiktionary: Wikisaurus” (på engelska). Wikimedia Foundation. http://en.wiktionary.org/wiki/Wikisaurus. Läst 19 augusti 2010.
  13. ^ ”Om Wiktionary: Nyheter”. Wikimedia Foundation. http://sv.wiktionary.org/wiki/Wiktionary:Om/Nyheter. Läst 16 april 2010.
  14. ^ ”List of Wikimedia Projects by Size” (på engelska). Wikimedia Foundation. http://meta.wikimedia.org/wiki/List_of_Wikimedia_Projects_by_Size. Läst 14 april 2010.
  15. ^ ”Wiktionary.org på Alexa” (på engelska). Alexa. http://www.alexa.com/siteinfo/wiktionary.org. Läst 14 april 2010.
  16. ^ ”Wikipedia.org på Alexa” (på engelska). Alexa. http://www.alexa.com/siteinfo/wikipedia.org. Läst 14 april 2010.
  17. ^ ”Koll på språket”. IDG. 27 februari 2010. http://pcforalla.idg.se/2.1054/1.296756/koll-pa-spraket. Läst 14 april 2010.

Externa länkar

Wiktionary small.svg
Svenskspråkiga Wiktionary har en ordboksartikel om Wiktionary.
Agitation

Agitation (av lat. agitare) innebär att sätta i rörelse; ivrigt bearbeta, uppvigla, upphetsa (i ett visst syfte). - Agitation, bearbetning av den allmänna meningen, uppvigling, upphetsning. - Agitator, uppviglare, person, som bearbetar den allmänna meningen till förmån för någon (vanligen politisk) åsikt.

Bergskedja

En bergskedja är ett större område med sammanhängande bildning av berg. Bergskedjor bildas genom orogenes.

Exempel på bergskedjor är Alperna, Pyrenéerna, Kaledoniderna i Europa, Uralbergen och Kaukasus mellan Europa och Asien, Atlasbergen i Afrika, Himalaya i Asien, Klippiga bergen i Nordamerika samt Anderna i Sydamerika.

Chefredaktör

Chefredaktör är titeln på huvudredaktören på en tidning, tidskrift eller annan media. Chefredaktören är den person som har den högsta journalistiska funktionen på en tidning. Ibland är denne även ansvarig utgivare.

Fellow of the Royal Society

Fellow of the Royal Society är en utmärkelse som ges till framstående forskare och är ett ledamotskap i Royal Society.

Ledamöterna, eller på engelska fellows, är 1240 till antalet, får rättigheten att placera bokstäverna FRS efter sitt namn. Ledamöterna väljs bland vetenskapsmän i Storbritannien, Irland eller länder i Brittiska samväldet. Framstående forskare från andra länder kan väljas till en av de 125 stolarna för utländska ledamöter (foreign members - ForMemRS).

Upp till 52 nya ledamöter väljs in varje år av sittande ledamöter genom en röstningsprocedur. Upp till 10 nya forskare från andra länder utses till utländska medlemmar varje år. Royal Societys stadgar fastslår att kandidater måste ha gjort "ett avsevärt bidrag till förbättringen av naturvetenskaplig kunskap, inräknat matematiken, tekniska vetenskapen och medicinska vetenskapen".

Fransk

Fransk kan avse:

Något som tillhör Frankrike

Något som tillhör fransmännen

Något som tillhör franska språket

Företag

Ett företag kan bestå av en liten eller större organisation som har en viss mängd resurser som den samordnar. Resurserna kan till exempel vara arbetskraft, kapital, teknik och information. Ändamålet med samordningen kan vara att utveckla, producera och sälja varor eller tjänster. Ett mindre företag kan exempelvis vara organiserandet av ett barnkalas. Beroende på hur mycket man tager för sig så kan även ett sånt bli ett stort företag. Ett företag kan drivas i olika former beroende på typ av verksamhet, ägande, riskvillighet, kapitalinsats med mera. Inom ämnet företagsekonomi ger man begreppet företag en bredare innebörd, där det definieras som en sammanslutning av personer som bedriver ett medvetet arbete för att uppnå ett eller flera mål. Samtidigt har skatteverket sina egna definitioner. I skattemässigt hänseende räknas exempelvis inte alltid företaget ideell förening som ett företag, medan en ekonomisk förening för dem alltid är ett företag.

Handbok

Handbok, instruktionsbok, vägledning eller manual är en speciell typ av bruksanvisning, avsedd att användas som referens för den som redan är bekant med de allmänna koncepten. En beskrivning av ett programspråk, dess syntax och funktioner, eller en bruksanvisning för ett större datorprogram kan finnas i form av en handbok, liksom beskrivningar av hur en apparat skall underhållas.

Mera omfattande handböcker kan närmast ha karaktären av referensverk eller specialiserade uppslagsverk.

Högkvarter

Ett högkvarter (HK) är militära och ibland andra större organisationers centrala administration och ledning. Det är ett huvudcentrum där ledningen och deras närmaste stödpersonal arbetar. I militära sammanhang kan högkvarter och högre staber betyda ungefär samma sak.

Individ

En individ är en självständig enhet av en art. Individen kan vara en männska, ett annat slags djur eller en växt.Ordet individ kommer från latinets individuum med betydelsen 'odelbar'. Det har därmed samma grundbetydelse som det grekiska lånordet atom.

Klippa

Klippa kan avse:

Klippa (geologi) – en mindre brant, kal bergsformation

Klippa – en förstärkare hugger av ljudsignalerna, se klippning (ljudteknik)

Konspiration

Konspiration (av latinets conspirare: 'andas tillsammans'), komplott eller sammansvärjning, syftar på ett hemligt samarbete mellan en grupp individer med dunkelt, olagligt eller illasinnat syfte.

Organ

Organ är en yttre eller inre kroppsdel med specifik funktion och form, till exempel, hjärta, lunga. Ett organ består av vävnader, som i sin tur är bildade av olika sorters celler. Cellernas egna små strukturer - som kan liknas vid dess inre organ - kallas organeller.

Postum

Postum, av latinets postumus (sist), syftar på något som inträffar efter någons död.

Ett pris eller orden kan utdelas postumt, för att visa eftervärlden, att personen i fråga skulle ha varit värd utmärkelsen under sin livstid.

Om ett konstnärligt eller vetenskapligt verk utges postumt innebär det, att upphovsmannen har hunnit dö innan utgivningen.

Om ett barn föds postumt innebär det, att fadern har hunnit avlida under tiden mellan befruktningen och förlossningen. I denna egenskap förekommer benämningen som epitet i vissa kunganamn, till exempel Ladislaus Postumus av Ungern och Böhmen.

En postum benådning eller en postum återupprättelse kan ske efter ett verkställt dödsstraff, om det efter avrättningen framkommer bevis på att den avrättade i själva verket var oskyldig.

Skalpell

Skalpell är en mindre kniv som används inom kirurgi, inom patologin vid obduktioner samt i grafisk industri och hobbyverksamhet, med mera. Handtaget är oftast tillverkat av solitt rostfritt stål medan själva bladet går att byta. Bladen och handtagen på skalpeller förekommer i olika former och storlekar, avsedda för olika ändamål. Det finns även engångsskalpeller.

Tysk

Tysk eller tyskt kan avse:

Tyskland – en förbundsstat belägen i Centraleuropa 1990–

Tyska – ett germanskt språk

Tyskar – personer som har tyska som modersmål, eller personer som är medborgare i Tyskland

Wikimedia Foundation

Wikimedia Foundation Inc. (WMF) är en allmännyttig stiftelse med säte i San Francisco i Kalifornien i USA, som står för driften av Wikipedia, Wikidata, Wiktionary, Wikimedia Commons, Wikiquote, Wikibooks, Wikispecies, Wikinews, Wikisource, Wikivoyage och MediaWiki. WMF:s bildande offentliggjordes den 20 juni 2003 av Jimmy Wales, en av Wikipedias grundare, med högkvarter ursprungligen i St. Petersburg, Florida i USA.

Wikiversity

Wikiversity är en wiki som ägs av Wikimedia Foundation med syftet att låta användare skapa, dela och ta del av öppna läromedel och forskningspublikationer. Denna typ av material är i allmänhet inte tillåtet på Wikipedia, eftersom det inte har encyklopedisk karaktär och kan innehålla originalforskning som inte kan bekräftas med källreferenser.

Projektet startades 15 augusti 2006. Det är flerspråkigt och finns för närvarande på 10 språk, inklusive svenska. På en särskild betawebbplats finns information på ytterligare 43 språk.

Resurser samlas i lärprojekt (learning projects), som är flersidiga enheter med anknytning til ett särskilt ämne. Ett lärprojekt kan syfta till att fungera som kursmodul eller lärmodul, och kan innefatta kursmaterial, självtest i form av flervalsfrågor, videofilmer, slideshows/lecturenotes, mm. Emellertid saknar Wikiversity många funktioner som finns i dedikerade lärplattformar, exempelvis databaser för automatisk eller manuell betygssättning, diskussionsforum, inlämningslådor, med mera.

Wikiversity syftar även till att erbjuda plats för originalforskning och kollaborativ författande av forskning. Emellertid har ännu inga publicerade forskningsartiklar författats på Wikiversity. Detta syfte överlappar till viss del med syftet för wikibooks.

Ås

En ås är en långsmal höjd som kan ha olika ursprung, huvudsakligen rullstensås, horst eller randmorän.

Wikimedia Foundation
Wikimedia-logo

Språk

This page is based on a Wikipedia article written by authors (here).
Text is available under the CC BY-SA 3.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.