Wales

För andra betydelser, se Wales (olika betydelser).
Wales (engelska)
Cymru (kymriska)
Wales flagga Wales statsvapen
Flagga Statsvapen
ValspråkCymru am byth
(kymriska: Wales för alltid).
Nationalsång: Hen Wlad Fy Nhadau
(kymriska: Mina fäders gamla land) (de facto)
läge
HuvudstadCardiff
(kymriska: Caerdydd)
Officiellt språk kymriska, engelska
Statsskick Riksdel i konstitutionell monarki
 -  Regent Elizabeth II
Självständighet från slutet av romarriket till Laws in Wales Acts 1535–1542 
Area
 -  Totalt 20 770 km² 
Befolkning
 -  2011 års uppskattning 3 006 400 
 -  Befolkningstäthet 145 inv./km² 
Valuta GBP
Tidszon (UTC0)
 -  Sommartid  (UTC+1)
Kör på vänster
Toppdomän .uk
Landsnummer 44

Wales (kymriska: Cymru) är en delvis självstyrande riksdel (constituent country) i Storbritannien. Wales (med 8,5 procent av ytan och 5 procent av befolkningen) är större än Nordirland, men utgör ändå den minsta riksdelen på ön Storbritannien (alltså mindre än England och Skottland). Omkring 20,5 procent av alla walesare i Wales talar kymriska som modersmål. Särskilt stark är kymriskan i Gwynedd och Wales' övriga norra och nordvästra delar.

Namn

Det engelska namnet Wales kommer från det germanska ordet walha, som betyder främling eller utlänning. Samma rot finns i Vallonien, Valakiet, Cornwall och rotvälska. Det kymriska namnet Cymru betyder landsmän och användes av de britanniska stammarna som namn för sig själva. En del nutida engelska ortnamn, som Cumberland och Cumbria (där den brittiska folkstammen tidigare levde), är således besläktade med denna benämning.

Historia

Roman.Wales.Forts.Fortlets.Roads
Wales i romarriket.

Wales har bebotts av människor i minst 29 000 år. Kontinuerlig mänsklig bosättning kan dateras från slutet av den senaste istiden mellan 10 000 och 8 000 år f.Kr., när mesolitiska jägare och samlare från Centraleuropa började flytta till Storbritannien. På den tiden var havsnivån mycket lägre än idag och de låglänta delar av det som nu är Nordsjön var torra land. Den östra kusten av dagens England och kusterna i dagens Danmark, Tyskland och Nederländerna, som var förbundna med en tidigare landmassa, kallad Doggerland, bildade den brittiska halvön på det europeiska fastlandet. Wales var fritt från glaciärer omkring 8 000 f.Kr. Det varma klimatet gjorde att området blev skogbevuxet.

Den postglaciala höjningen av havsnivån separerade Wales och Irland och Irländska sjön bildades. Doggerland begravdes i Nordsjön och för 8 000 år sedan hade den brittiska halvön blivit en ö. I början av den neolitiska tiden (4 000 f.Kr.) var havsnivån i Bristol Channel fortfarande cirka 10 meter lägre än idag.

Neolitiska kolonister blandades med ursprungsbefolkningen och förändrade gradvis sin livsstil från ett nomadiserande liv, bestående av jakt och samlande, till att bli bofasta jordbrukare omkring år 4 000 f.Kr. Detta kallas den neolitiska revolutionen. Man rensade skogarna för att upprätta bete och odla mark, utvecklade ny teknik såsom keramik- och textilproduktion. Så kallade cromlechs (megalitiska monument, oftast stendösar), såsom Pentre Ifan, Bryn Celli Ddu och Parc Cwm uppfördes omkring 1 000–1 300 år före både Stonehenge och den stora pyramiden i Giza. I likhet med människor som lever över hela Storbritannien under de följande århundradena, assimilerades människorna som levde i vad som kom att bli känt som Wales, med invandrande folk och utbytte idéer från bronsålderns och järnålderns keltiska kulturer. Enligt John T. Koch och andra var Wales i den sena bronsåldern en del av ett maritimt handelsnät som också inbegrep andra keltiska nationer: England, Frankrike, Spanien och Portugal, där keltiska språk så småningom utvecklades.

Vid tiden för den romerska invasionen av Storbritannien bestod det som idag är Wales av stammarna deceangli, ordovikerna, cornovii, demetae och silurerna.

Politik

Wales lyder i likhet med England direkt under det brittiska parlamentet och regeringen i London. Wales utgör tillsammans med England ett gemensamt rättssystem och sedan 1955 utfärdas lagstiftning för England och Wales, medan man tidigare enbart nämnde England. Sedan 1955 är även Cardiff (Caerdydd) huvudstad i Wales.

Efter en folkomröstning upprättades Wales nationalförsamling (National Assembly for Wales) 1998. De första valen till nationalförsamlingen hölls 1999, och Labourpartiet har varit det styrande partiet på regional nivå till dags dato (2016). Nationalförsamlingen kan inte lagstifta och inte ta ut några skatter men det innebär ändå att man har en politisk församling genom vilken väljarna kan utkräva ansvar gentemot den politiska makten.

Den viktigaste administrativa indelningen i Wales är sedan 1996 i kommuner (unitary authorities), som är baserade på de historiska grevskapen. Kommunerna betecknas som county eller county borough, och i vissa fall även som city, där de kommuner som betecknas county i huvudsak motsvarar ett äldre grevskap.

Geografi

Wales ligger på en halvö i centrala delen av västra Storbritannien och täcker en yta som är omkring 20 779 kvadratkilometer stor. Wales gränsar till England i öst och av havet i övriga riktningar: Bristolkanalen i syd, Sankt Georgskanalen i väst och Irländska sjön i norr. Wales har sammanlagt över 1 200 kilometer lång havskust. Det finns flera öar utanför Wales fastland; den största är Anglesey i nordväst.

De största städerna och industricentra ligger i södra Wales, däribland städerna Cardiff, Swansea och Newport med omgivning. I nordöst finns staden Wrexham och vid kusten i väster bland annat Aberystwyth.

North snowdonia panorama
Nationalparken Snowdonia i Norra Wales. Bergstoppen Snowdon är det högsta berget i Wales och England.

Mycket av Wales landskap är bergigt, särskilt i de norra och centrala delarna. De högsta bergen ligger i Snowdonia och inbegriper Snowdon, som är Wales högsta berg med en höjd på 1 085 meter. Det finns 15 berg i Wales som är över 3 000 fot (914 meter) höga och kallas tillsammans Welsh 3000s.

Wales har tre nationalparker: Snowdonia, Brecon Beacons och Pembrokeshire Coast National Park. Landet har också fyra så kallade Areas of Outstanding Natural Beauty: Anglesey, Clwydian Range, Gower och Wye Valle; Gowerhalvön var det första området i Storbritannien att få utmärkelsen, vilket skedde 1956.

Wales kust drabbas ofta av kraftiga atlantiska stormar, som genom åren har sänkt många fartyg. Natten till den 25 oktober 1859 sänktes 114 skepp utanför Wales kust när en orkan blåste in från Atlanten. Wales är tillsammans med Cornwall, Irland och Bretagne känt för sina många skeppsvrak. Situationen var särskilt svår under industrialiseringen då många skepp på väg mot Cardiff förliste.

Den moderna gränsen mot England definierades på 1500-talet, baserat på medeltida feodala gränser. Den har dock aldrig blivit officiellt erkänd och är omdiskuterad. Gränsen följer någorlunda Offa's Dyke upp till 64 kilometer från den norra kusten, och separerar exempelvis Knighton från sin järnvägsstation, och går rakt igenom byn Llanymynech, vars pub ligger mitt på gränsen.

Klimat

  • Högsta uppmätta temperatur: 35,2 °C vid Hawarden Bridge, Flintshire den 2 augusti 1990
  • Lägsta uppmätta temperatur: −23,3 °C vid Rhayader, Radnorshire den 21 januari 1940[1]
  • Maximala antalet soltimmar på en månad: 354,3 timmar vid Dale Fort, Dyfed i juli 1955
  • Minimala antalet soltimmar på en månad: 2,7 timmar vid Llwynon, Powys i januari 1962[2]
  • Maximala mängden nederbörd på ett dygn (klockan 09.00–09.00): 211 millimeter vid Rhondda, Gwent, den 11 november 1929[3]

Ekonomi och transporter

Llandudno Junction bilingual station sign
Tvåspråkig skylt på järnvägsstationen i Llandudno Junction. Vägskyltar visar först kymriska och sedan engelska.

Järnvägsnätet i Wales är inte fullt lika utbyggt som i övriga Storbritannien. Ändå når det ut till olika delar av landet. Från Cardiff går det därtill snabbtåg till London.

I Wales har alla vägar vägmärken som är tvåspråkiga, det vill säga på engelska och kymriska (walesiska). Tvärs genom Wales går motorvägen M4 som är den viktigaste vägen i Wales. Den förbinder också Cardiff med London.

Demografi

Befolkningen i Wales kallas för walesare.

De två officiella språken är engelska och kymriska. Kymriska tillhör de keltiska språken. Det är arvtagare till det gamla britanniska tungomålet, före den anglosaxiska invasionen och cirka 20 % av befolkningen kan tala det.

Kultur

I äldre tid hade walesarna det för keltiska folk karakteristiska tillägget "Ab" till efternamnet, i Skottland "Mac" som i "Macgregor" och på Irland "O" som i "O'Reilly". Det walesiska "Ab" förbjöds av den engelske kungen, men lever kvar i namn som "Bevan", ursprungligen "Ab Evan".

En framträdande roll i den walesiska kulturen intas av sången.

Sport

De två största idrotterna i Wales är fotboll och rugby union, vilka representeras av Wales herrlandslag i fotboll respektive Wales herrlandslag i rugby union. Båda herrlandslagen spelar sina landskamper på Millennium Stadium i Cardiff, en arena som har fått fem stjärnor (högsta betyg) i Uefas arenaranking. Även cricket och rugby league är populära idrotter.

Wales är medlem i internationella fotbollsförbundet, Fifa.[4]

Referenser

  1. ^ metoffice.gov.uk Arkiverad 7 februari 2006 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ metoffice.gov.uk
  3. ^ metoffice.gov.uk
  4. ^ FIFA:s webpblats, sida arkiverad på web.archive.org

Externa länkar

Blacktown

Blacktown är en förort till Sydney i Australien. Den ligger i kommunen Blacktown och delstaten New South Wales, i den sydöstra delen av landet, omkring 29 kilometer väster om centrala Sydney. Antalet invånare är 39 000.Runt Blacktown är det mycket tätbefolkat, med 2 028 invånare per kvadratkilometer.. Blacktown är det största samhället i trakten.

Runt Blacktown är det i huvudsak tätbebyggt. Genomsnittlig årsnederbörd är 1 267 millimeter. Den regnigaste månaden är februari, med i genomsnitt 216 mm nederbörd, och den torraste är juli, med 25 mm nederbörd.

Cardiff

Cardiff (kymriska: Caerdydd) är huvudstaden och den största staden i Wales. Cardiff ligger på den walesiska sydkusten. Den var en liten stad ända till början av 1800-talet, då dess betydelse växte till följd av att området industrialiserades och staden kom att användas som hamn för transporter av kol. Cardiffs centralort hade 292 150 invånare 2001, på en yta av 66,52 km². Kommunen hade 335 145 invånare vid folkräkningen 2011, vilket hade ökat till 346 100 invånare (2011). Cardiffs hela tätort sträcker sig in i kommunen Vale of Glamorgan, och omfattar även orterna Dinas Powys, Penarth och Radyr. Befolkningen uppgick till 327 706 invånare 2001, på en yta av 75,72 km².Cardiff blev officiellt Wales huvudstad år 1955. Vid folkräkningen 2001 var Cardiff Storbritanniens sextonde största stad.

Civil parish

Civil parish (normalt bara kallat parish) är en typ av administrativ enhet i delar av England med begränsade kommunala funktioner. Där de förekommer är civil parishes den lägsta administrativa nivån. De administrativa funktionerna sköts av ett parish council, som kan kallas town council eller city council om det är en civil parish med stadsrättigheter. I Wales är motsvarigheten communities respektive community councils. Skottland har också community councils, men dessa har inte samma rättigheter som i England och Wales. I Irland och Nordirland har indelningen i civil parishes aldrig formellt avskaffats men tappat nästan all betydelse.

Det fanns 10 449 civil parishes i England den 31 december 2015.

Community

En community (engelska: online community) är en typ av socialt medium och en modern form av socialt nätverk. Språkrådet rekommenderar att använda ord som webbforum, intressegrupp, diskussionsgrupp eller nätförening istället för community. Dessa nätföreningar kan se olika ut beroende på målgrupp, syfte och skapare. Vanligast är att gruppen ligger på en webbplats, så att användaren inte behöver installera särskild programvara. Ofta likställs begreppen community och socialt nätverk i dagligt tal.När ordet community ändå används i svenskan förespråkas n-genus, dvs. en community eller communityn i singular och communities i plural.

Edward Meyrick

Edward Meyrick, född den 25 november 1854 i Ramsgate, död den 31 mars 1938 i Thornhanger, Marlborough var en brittisk lärare och amatörentomolog. Han var expert på mikrofjärilar och var med och la grunden till den moderna systematiken.Meyrick utbildades vid Marlborough College och Trinity College i Cambridge. Han började att publicera anteckningar om mikrofjärilar 1875 och när han i december 1877 fick en läraranställning i New South Wales ökade möjligheterna att ägna sig åt sitt intresse. Han stannade i Australien i tio år och återvände då till England för att undervisa vid Marlborough College och blev samtidigt medlem i Linnean Society of New South Wales. Han skrev Handbook of British Lepidoptera (1895) och Exotic Microlepidoptera (1912–1937), den senare bestod av fyra kompletta volymer samt en femte påbörjad. Heyrick skrev även ett flertal akademiska artiklar. Han blev ledamot i Entomological Society of London och Fellow of the Royal Society. Hans enorma samling med över 100 000 exemplar av fjärilar finns på Natural History Museum i London. Det är sannolikt att han samlat in fler fjärilar än någon annan.

England

England (korniska: Pow Sows) är Storbritanniens folkrikaste riksdel. Den delar landgränser med Skottland i norr och Wales i väster, Irländska sjön ligger i nordväst, Keltiska havet i sydväst, medan Nordsjön i öster och Engelska kanalen söderut skiljer den från kontinentala Europa. Huvuddelen av England omfattar centrala och södra delen av ön Storbritannien i Nordatlanten. England inkluderar även över 100 mindre öar som Scillyöarna och Isle of Wight.

Området som nu kallas England beboddes först av människor under senpaleolitikum, men har fått sitt namn från angler, en av de germanska stammarna som bosatte området under 400- och 500-talet. England blev en enad stat år 927, och har sedan upptäcktsresornas epok, som inleddes under 1400-talet, haft en betydande kulturell och juridisk inverkan på omvärlden. Det engelska språket, den anglikanska kyrkan, och engelsk rätt – grunden för rättssystemet common law i många andra länder runt om i världen – utvecklades i England och landets parlamentariska statsskick har allmänt antagits av andra nationer. Den industriella revolutionen började i 1700-talets England och omvandlade samhället till världens första industrialiserade nation.Englands terräng består mestadels av låga kullar och slätter, särskilt i mellersta och södra England. Det finns dock högland i norr (till exempel bergiga Lake District, Pennines och Yorkshire Dales) och i sydväst (till exempel Dartmoor och Cotswolds). Den forna huvudstaden i England var Winchester tills den ersattes av London år 1066. Idag är London det största storstadsområdet i Storbritannien och den största storstadsmässiga zonen i EU enligt de flesta mått. Englands befolkning är cirka 53 miljoner, omkring 84% av befolkningen i Storbritannien, och är till stor del koncentrerad till London, Sydöstra England och tätorter i Midlands, Nordvästra, Nordöstra och Yorkshire, där det utvecklats stora industriella regioner under 1800-talet. Ängs- och betesmarker finns utanför storstäderna.

Kungariket England, som efter 1284 inkluderade Wales, var en suverän stat fram till den 1 maj 1707, då Unionsakterna tog i kraft de överenskomna villkoren i Unionsfördraget året innan, vilket resulterade i en politisk union med Kungariket Skottland för att skapa det nya Kungariket Storbritannien. År 1801 förenades Storbritannien med Kungariket Irland genom Unionsakterna för att skapa Förenade konungariket Storbritannien och Irland. År 1922 etablerades den Irländska fristaten som en separat dominion, men den kungliga och parlamentariska titulärakten 1927 återinförde sex irländska grevskap i riket för att skapa den nuvarande Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.

Gwynedd

Gwynedd är en kommun (principal area), tillika ett administrativt och bevarat grevskap i den nordliga delen av Wales. Det har fått sitt namn efter medeltidskungariket Gwynedd, och skapades 1974 som ett av åtta administrativa grevskap i Wales. I area är detta grevskapet ett av de största i landet, men är mycket glesbefolkat. En stor del av befolkningen talar kymriska, och Gwynedd har därför blivit centrum för walesisk nationalism. Partiet Plaid Cymru fick sitt genombrott här.

Den 1 april 1996, i samband med kommunreformen i Wales, miste Gwynedd Anglesey, som blev en självständig enhet, och Aberconwy, som gick till Conwy. Anglesey finns dock med i det bevarade grevskapet Gwynedd.

Det nya Gwynedd täcker det mesta av de gamla grevskapen Caernarfonshire och Merionethshire; då det först upprättades bar det också namnet Caernarfonshire and Merionethshire. De lokala politikerna gav det namnet Gwynedd nästa dag.

Halvön Lleyn ligger inom Gwynedds territorium.

I Gwynedd föddes soulsångerskan Duffy.

Kungariket England

Kungariket England (engelska: Kingdom of England) var från år 927 till 1707 en stat till nordväst om Kontinentaleuropa. När Kungariket England var som störst täcktes två tredjedelar av ön Storbritanniens södra del (både dagens England och Wales) och flera mindre avlägsna öar, som i dag består av jurisdiktionen England och Wales. Riket hade en landgräns med Kungariket Skottland i norr, och i början av perioden var dess huvudstad och kungliga residensstad Winchester, men Westminster och Gloucester medgavs nästan lika status där Westminster successivt fick företräde.

England som nationalstat började på 800- eller 900-talet men har i stort sett sitt ursprung i den anglosaxiska bosättningen av Storbritannien och Heptarkin för småskalig stater som följde och slutligen enades. Den normandiska invasionen av Wales från 1067 till 1283 (formaliserades med Rhuddlanstadgan år 1284) satte Wales i engelsk kontroll och införlivade Wales i det engelska rättssystemet i och med Laws in Wales Acts 1535-1542. England förenades med den angränsande Skottland för att skapa Kungariket Storbritannien enligt villkoren i Unionsakterna 1707. Trots en politisk union med Skottland är det moderna England en av Storbritanniens riksdelar.

City of Westminster i London hade blivit de facto-huvudstad i början av 1100-talet. London har således fungerat som huvudstad i Kungariket England, sen Kungariket Storbritannien (1707-1801) och därefter, tills idag, som huvudstad i Storbritannien.

Kymriska

Kymriska eller walesiska är ett keltiskt språk i den västbrittiska gruppen som talas i Wales. Det är nära släkt med bretonska och korniska och på längre håll även med iriska, skotsk gäliska och manx. Kymriska är tillsammans med engelska officiellt språk i Wales.

Kymriska talas huvudsakligen i Wales av omkring en femtedel av befolkningen. Språket talas också av vissa längs den walesiska gränsen i England samt i den walesiska kolonin Y Wladfa i Chubut i Argentina. Bwrdd yr Iaith Gymraeg (Nämnden för det kymriska språket) rapporterade 2004 att 21,7 % av Wales befolkning (611 000 människor) kunde tala kymriska, en ökning med 0,9 % (35 000) från 2001. Av dessa 611 000 invånare ansåg sig 57 % (315 000) kunna tala språket flytande, medan 78 % (477 000) ansåg sig kunna språket antingen flytande eller någorlunda bra. 62 % (340 000) uppgav att de talade språket dagligen; i denna grupp ingick 88 % av dem som ansåg sig tala språket flytande.Welsh Language Act 1993 (1993 års lag om kymriska språket) och Government of Wales Act 1998 (1998 års lag om styret av Wales) likställde kymriskan med engelska inom den offentliga sektorn och alla offentliga institutioner är sedan dess skyldiga att tillhandahålla sina tjänster på kymriska. 2011 antogs lagförslaget the Welsh Language Measure (Lagförslag om kymriska språket), som bekräftar kymriskans status som officiellt språk i Wales.De svenska benämningarna på språket, kymriska och walesiska, är i stort sett likvärdiga. Svenska språkrådet framhåller dock att ”kymriska ger en tydligare koppling till folkgruppsbenämningen kymrer, som brukar användas när man avser personer som tillhör den keltiska folkgruppen i Wales”, medan ”walesiska [lätt] tolkas som ’det språk alla i Wales talar’.” Dessutom stämmer kymriska bättre överens med svenskans fonologi, eftersom ljudet [w] saknas i svenskan. Förr kunde språket även gå under benämningen välska.

Lawrence Alexander Sidney Johnson

Lawrence Alexander Sidney Johnson, även känd som Lawrie Johnson, född den 26 juni 1925 i Cheltenham, New South Wales, död den 1 augusti 1997 i St Leonards, New South Wales, var en australisk taxonomisk botaniker som arbetade vid Royal Botanic Gardens, Sydney under hela sin yrkeskarriär.

Sidney beskrev, ensam eller i samarbete med kollegor, fyra nya familjer inom kärlväxter, 33 nya släkten och 286 nya arter samt omklassificerade dessutom 395 arter. Han tilldelades Clarkemedaljen 1979.Auktorsnamnet L.A.S.Johnson kan användas för Lawrence Alexander Sidney Johnson i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipedia-artiklar som länkar till auktorsnamnet.

New South Wales

New South Wales eller Nya Sydwales är Australiens mest folkrika delstat. Delstaten fick sitt namn av kapten James Cook, som tyckte sig se likheter mellan Sydneyområdet och Wales. New South Wales ingår som övriga delstater i Commonwealth of Australia och dess relation med den autraliska staten regleras i Australiens konstitution.

Newcastle, New South Wales

Newcastle är en stad i den australiska delstaten New South Wales, cirka 160 km norr om Sydney. Newcastle har 288.000 invånare (2006) och är därmed en av Australiens större städer. Newcastle är Australiens näst äldsta stad.

Staden har en av Australiens viktigare kolhamnar, och därifrån fraktar många lastfartyg kol över havet till kolkraftverk i Asien.

Powys

Powys är ett grevskap och en kommun (principal area) i östra Wales och det största till ytan. Det täcker de traditionella grevskapen Montgomeryshire, Radnorshire och Brecknockshire. Det blev upprättat år 1974 och var då delat i de tre distrikten Montgomery, Radnor och Brecknock (baserade på de traditionella grevskapen). År 1996 blev de distrikten avskaffade och gränsen blev något ändrad i nordöst. År 2017 hade Powys 132 447 invånare.Grevskapet har fått sitt namn från kungariket Powys, ett av de viktigaste walesiska rikena på medeltiden. Det täckte ungefär samma område som idag. Powys blev till slut inlemmat i kungariket Gwynedd av Hywel ap Cadell.

Queensland

Queensland är en delstat i Australien. Invånarantalet uppgick 2016 till 4 703 193 invånare och delstatens huvudort är Brisbane. Queensland kallas i Australien för ”the Sunshine State” och har på grund av sina många soltimmar avskaffat sommar- och vintertid. Detta resulterar i att boende i Queensland kan hamna i en annan tidszon om de åker över till granndelstaten New South Wales. Stora barriärrevet är ett eget territorium som ligger utanför denna delstat medan Torressundöarna förvaltningsmässigt tillhör Queensland även om de har viss autonomi. Förutom Stora barriärrevet är Whitsundayöarna ett annat populärt turistmål.

Storbritannien

Storbritannien, formellt Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland med kortform Förenade kungariket (engelska: United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland, allmänt känt som United Kingdom, UK eller Britain medan Great Britain är en äldre benämning på den suveräna staten), är en suverän stat som består av öar belägna vid den nordvästra kusten av den europeiska kontinenten. Landet omfattar ön Storbritannien, den nordöstra delen av ön Irland och många mindre öar. Nordirland är den enda delen av Storbritannien som delar en landgräns med en annan självständig stat, Republiken Irland. Bortsett från denna landgräns är Storbritannien omgiven av Atlanten, Nordsjön, Engelska kanalen och Irländska sjön.

Storbritannien är både en enhetsstat och en federation som styrs under en konstitutionell monarki och ett parlamentariskt system med regeringssäte i huvudstaden London. Det är ett land i sin egen rätt, och består av fyra riksdelar (constituent countries): England, Nordirland, Skottland och Wales. Det finns tre decentraliserade nationella förvaltningar som har olika befogenheter, och de ligger i Belfast, Cardiff och Edinburgh (Nordirlands, Wales och Skottlands respektive huvudstäder). Det finns tre kronbesittningar (Crown Dependencies) och fjorton utomeuropeiska territorier i anslutning till Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland utan att utgöra konstitutionella delar av det. Dessa är rester av brittiska imperiet, som på sin höjd 1922 omfattade nästan en fjärdedel av jordens landyta och var – jämte ryska imperiet, romarriket, Sovjetunionen och mongolväldet – ett av de största imperierna i historien. Brittiskt inflytande kan fortfarande observeras i språk, kultur och rättssystem i många av dess forna territorier.

Storbritannien är ett industriland och har världens sjunde största ekonomi efter nominell bruttonationalprodukt och har den sjunde största ekonomin efter köpkraftsparitet. Det var världens första industrialiserade land och världens främsta stormakt under 1800-talet och tidigt 1900-tal. Storbritannien är fortfarande att anse som en stormakt med ekonomiskt, kulturellt, militärt, vetenskapligt och politiskt inflytande. Det är en erkänd kärnvapenmakt och dess militära utgifter är de femte eller sjätte största bland världens länder. Storbritannien är medlem i Europeiska unionen, Samväldet, G7, G20, OECD, Europarådet, Världshandelsorganisationen, Nato och Förenta Nationerna (och permanent medlem av dess säkerhetsråd).

Sydney

Sydney (uttal: [/ˈsɪd.niː/]) är huvudstaden i delstaten New South Wales och den mest folkrika staden i Australien. Den ligger på Australiens sydöstra kust vid Tasmanhavet. I juni 2010 hade storstadsområdet en ungefärlig befolkning på 4,6 miljoner invånare. Invånare i Sydney kallas Sydneysiders och innefattar en kosmopolitisk och internationell befolkning.Platsen för den första brittiska kolonin i Australien, Sydney, grundades 1788 i Sydney Cove av Arthur Phillip, kommendör i First Fleet, som en straffkoloni. Staden är byggd på kullarna som omger Port Jackson, som är allmänt känd som Sydney Harbour, där det berömda Operahuset i Sydney och Sydney Harbour Bridge är framträdande. Huvudstadsregionens inland är omgiven av nationalparker och kustregionerna har många vikar, floder, och stränder, inklusive de berömda Bondi Beach och Manly Beach. Inom staden finns många kända parker, bland annat Hyde Park och Royal Botanic Garden.

Sydney rankas ofta högt i olika rankingar av världsstäder. Staden har varit värd för stora internationella idrottsevenemang, inklusive Brittiska imperiespelen 1938 och Olympiska sommarspelen 2000. Den huvudsakliga flygplatsen som betjänar Sydney är Sydney Airport och den största hamnen i staden är Sydney Harbour.

Victoria, Australien

Victoria är en delstat i södra Australien. Huvudort är Melbourne. Victoria hade 2016 5 927 000 invånare, varav cirka 70 procent bor i Melbourne eller dess förorter. Victoria är 228 000 kvadratkilometer stort. Den östra delen domineras av bergskedjan Great Dividing Range och längst i sydost ligger Gippsland. Victoria har kust i söder mot Bass sund.

Victoria var från början en del av den brittiska kolonin New South Wales men blev den 15 juli 1851 en egen koloni. År 1901 förenades Storbritanniens australiska kolonier till staten Australien.

Wales herrlandslag i fotboll

Wales fotbollslandslag representerar Wales i fotboll. Laget administreras av Football Association of Wales, FAW. Nationalarena är Millennium Stadium i Cardiff. De hittills enda stora mästerskap som laget kvalificerat sig till är VM i Sverige 1958 och Europamästerskapet i fotboll 2016. Lagets hittills största framgång är semifinalen i EM 2016 där man ställdes mot Portugal, en match man förlorade med 2-0 (0-0 i halvtid).

Wikimedia Commons

Wikimedia Commons är en av Wikimedia Foundation upprättad databas för i huvudsak fria bilder, videofilmer samt musik och ljudfiler. Den startade sin verksamhet 7 september 2004, och i början av juni 2019 tillhandahöll Wikimedia Commons drygt 54 miljoner filer.Filerna i databasen är avsedda att kunna användas på vilken som helst webbsida (t.ex. genom APIn Instantcommons, utvecklad för ändamålet) eller i tryck. Ursprungligen var avsikten med Wikimedia Commons att låta samma fil användas direkt på de olika Wikimedia-projekten, men uppdraget har alltså senare utvidgats. Man begränsar dock filerna till sådana som kan tänkas vara till nytta i de olika Wikimedia-projekten, eller annars för bildande ändamål (engelska: realistically useful for an educational purpose).

Wikimedia Commons är ett mångspråkigt projekt. Också om arbetsspråket i första hand är engelska accepteras och uppmuntras samarbete och diskussionsinlägg på godtyckliga språk, och för själva materialet (filer, filbeskrivningar och bildgallerier) har engelskan ingen särställning annat än att en beskrivning också på engelska rekommenderas.

Storbritanniens riksdelar och regioner
Storbritanniens flagga

Språk

This page is based on a Wikipedia article written by authors (here).
Text is available under the CC BY-SA 3.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.