Uppslagsverk

Ett uppslagsverk (belagt sedan 1915)[1], konversationslexikon (belagt sedan 1821) [2], en uppslagsbok (belagt sedan 1881)[3], encyklopedi (belagt sedan 1777)[4] eller realencyklopedi (belagt sedan 1854)[5], kallas referensverk som har ambitionen att sammanfatta allt vetande, antingen i allmänhet eller inom ett visst område.[6]

Uppslagsverket ligger i formen nära ordboken, med artiklar i varierande längd om en lång rad olika ämnen. Båda består av en sammanfattning av mänsklig kunskap, vanligen sorterat alfabetiskt. I många fall samsas ordboken och uppslagsverket inom samma verk, oavsett om verket består av en eller flera volymer.

Bokrygg för uggleupplagan
Bokrygg för
Nordisk familjebok,
uggleupplagan

Etymologi

Termen encyklopedi kommer från grekiskans enkyklios paideia, ordagrant "rundad bildning" eller "kunskaper som formar en krets", i betydelsen "allmänbildning". Variant av paideia (παιδεία), finns i betydelsen "utbildningen, uppfödningen, av ett barn".[7] Först under 1700-talet började termen "encyklopedi" användes för att benämna de kunskapssamlingar som idag förknippas med ordet. Därefter har många uppslagsverk internationellt sett använt -pedi eller -pedia som ett suffix för att ange att verket är en encyklopedi.

På svenska användes först det latinska begreppet, men under andra halvan av 1800-talet började det mer svenska "uppslagsbok" användas. I början av 1900-talet kom "uppslagsverk", för att markera att en encyklopedi oftast består av flera volymer.

Uppslagsverkets egenskaper

Persian-encyclopedia
Persiska uppslagsverk.

Till skillnad från ordböcker, som innehåller rent formmässig information om orden, som stavning och böjning, behandlar uppslagsverk varje ämne tämligen ingående, ofta med illustrationer eller kartor, bibliografier och statistik. Båda har dock, traditionellt, skrivits av betalda ämnesexperter.

Ett uppslagsverk definieras av fyra större element: dess ämnesområde, dess vidd, dess struktur och dess produktionsmetod.

  • dess ämnesområde kan, men behöver inte vara, allomfattande, med artiklar om ämnen inom alla områden, såsom Encyclopædia Britannica eller Brockhaus Enzyklopädie. De kan också vara specialiserade inom särskilda områden, till exempel ett medicinskt, eller filosofiskt uppslagsverk. Varianter finns där ämnesurvalet är brett, men artiklarna är skrivna ur en speciell kulturell eller etnisk infallsvinkel, till exempel Encyclopaedia Judaica, eller där artiklarna har en tydlig politisk vinkling, till exempel Stora sovjetencyklopedin. Dessutom finns uppslagsverk vars tyngdpunkt ligger på ämnen som knyter an till dess produktionsland, till exempel den svenska Nationalencyklopedin.
  • dess vidd begränsas av den tänkta målgruppens behov av kunskap inom det valda ämnesområdet. Verkets vidd varierar både i antal volymer och artiklarnas längd.
  • dess struktur är avgörande för hur användbar som referenslitteratur det är. Genom historien har det funnits två huvudmetoder att organisera tryckta uppslagsverk: alfabetiskt och hierarkiskt. Den förstnämnda metoden har varit den vanligaste, framförallt i allmänna uppslagsverk. Med de elektroniska uppslagsverken har möjligheten uppstått att strukturera artiklarna på flera sätt samtidigt. Dessutom har nya sökmetoder, indexering och korsferenser utvecklats. I Denis Diderots Encyclopédie betonas uppslagsverkets struktur med hjälp av ett citat av Horatius: "Tantum series juncturaque pollet, tantum de medio sumptis accedit honoris!" (ungefär "Vilken skönhet kan läggas till vardagliga ämnen genom ordning och kopplingar.")
  • dess produktionsmetod har utvecklats från experter som skriver om sina respektive ämnen under ledning av en redaktör, för produktionen av en rad tryckta volymer, till flera alternativa (ofta tekniska) lösningar för att samla in, verifiera, summera och presentera informationen. Projekt såsom Everything2, Microsoft Encarta, h2g2 och Wikipedia är exempel på nya sådana former av uppslagsverk.

Uppslagsverkets struktur och utvecklande egenskaper är speciellt lämpligt för lagring på skiva eller datornätverk, och alla större tryckta encyklopedier har utkommit i sådan form under senare år. Skivbaserade utgåvor (särskilt cdrom-format) har fördelarna att vara billiga att producera och lätta att distribuera. Dessutom kan de ha ett innehåll som är omöjligt att trycka, såsom rörliga bilder, ljud och filmer. En annan stor fördel är att man kan använda hyperlänkar för hänvisningar till andra artiklar. Uppslagsverk på nätverk, till exempel Internet, har å andra sidan även fördelen att vara (potentiellt) dynamiska. Ny information kan visas nästan omedelbart, istället för att behöva vänta på nästa utgåva, som är fallet med encyklopedier på skiva eller i bokform. Ett utmärkt exempel på detta är Nationalencyklopedin på nätet, som uppdateras dagligen, med utgångspunkt från nyhetsflödet.

Historia

Tidiga uppslagsverk

Encyclopedie de D'Alembert et Diderot - Premiere Page - ENC 1-NA5
Titelsidan på Diderots Encyclopédie
Encyklopedi av Diderot & d´Alembert med planscher(planschband), från 1751-1765 - Skoklosters slott - 86208
Encyklopedi av Diderot & d'Alembert med planscher (planschband), från 1751-1765

Många klassiska författare från antiken, som Aristoteles, försökte skriva utförligt om mänsklig kunskap. Engelsmannen John Harris är oftast angiven som den förste som etablerade det nutida formatet 1704 med sitt Lexicon technicum. Den berömda Encyclopædia Britannica hade en blygsam början: från 1768 till 1771 publicerades tre volymer, men redan några år senare kom en andraupplaga på hela tio volymer. Den kanske mest berömda av de tidiga encyklopedierna är den franska Encyclopédie, skriven av så kallade philosophes under upplysningen, Jean Baptiste le Rond d'Alembert och Denis Diderot och slutförd 1772 (28 volymer, varav 11 med enbart planscher, 71818 artiklar, 2885 illustrationer).

1800-talet

På de stora europeiska språken började stora uppslagsverk ges ut kontinuerligt, och de blev större och större. I England gavs Encyclopædia Britannica ut i allt större upplagor. I Tyskland hade Brockhaus Enzyklopädie börjat utkomma under 1700-talets sista år, och utgavs sedan i hela 13 upplagor under 1800-talet. I Frankrike gavs flera stora verk ut redan under tidigt 1800-tal, bland annat Encyclopédie du XIXe siècle, som med sina 75 band var störst. Det följdes av det betydande Grand dictionnaire universel du XIXe siècle (ofta bara kallat Larousse efter upphovsmannen Pierre Larousse) som kom ut i 17 stora volymer mellan 1866 och 1876.

I Danmark kom ett relativt stort uppslagsverk ut redan 1816-1828, betitlat Conversations-Lexicon eller Encyclopædisk Haandbog'. Det var i huvudsak en översättning från tyska förlagor och bestod av 28 små band. I slutet av seklet kom det första betydande danska uppslagsverket, Salmonsens Konversationsleksikon med sin första upplaga. [8]

I Sverige kom några små verk ut under 1800-talet som inte fick något större genomslag, bland annat P.G. Bergs Svenskt konversationslexikon (4 band, 1845-1852) samt Bonniers' första verk Konversations- och universallexikon (4 band, 1856-1866). Det var först när Nordisk familjebok började utkomma som Sverige fick sitt första uppslagsverk av nationalkaraktär. Första upplagan kom i 18 band plus 2 supplementband mellan 1875 och 1899.[9]

Kända encyklopedister före 1700

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  1. ^ Svenska Akademiens ordbok: UPPSLAGS-VERK Länkad 2017-01-16
  2. ^ Svenska Akademiens ordbok: KONVERSATIONS-LEXIKON Länkad 2017-01-16
  3. ^ Svenska Akademiens ordbok: UPPSLAGS-BOK Länkad 2017-01-16
  4. ^ Svenska Akademiens ordbok: ENCYKLOPEDI 2) Länkad 2017-01-16
  5. ^ Svenska Akademiens ordbok: REAL-ENCYKLOPEDI Länkad 2017-01-16
  6. ^ Nationalencyklopedin: encyklopedi Länkad 2017-01-16
  7. ^ Παιδεία, Henry George Liddell, Robert Scott, A Greek–English Lexicon, at Perseus project
  8. ^ Nicolet, Andre (1946). Encyklopædier og Konversationslexika gennem Tiderne (1st). København: J. H. Schultz A/s
  9. ^ ”Svenska encyklopediska sällskapet”. http://uppslag.psilander.se/nf.htm. Läst 20 februari 2015.

Externa länkar

Onlineuppslagsverk

Information om uppslagsverk

  • Svenska uppslagsverk – Svenska encyklopediska sällskapets webbplats om svenska, tryckta uppslagsverk
Arkive

ARKive är en webbplats och encyklopedi som underhölls av naturskyddsorganisationen Wildscreen och som tillhandahåller foton, videon och informationer om världens olika djur- och växtarter. Wildscreen har samarbetspartner som Internationella naturvårdsunionen (IUCN), Världsnaturfonden (WWF) och Google.Enligt egen utsago hade encyklopedin under våren 2017 över 16 000 artiklar med tillsammans över 100 000 foton eller video. Projektet startades 20 maj 2013 med zoologen och TV-programledaren Sir David Attenborough som mecenat.Webbplatsen valdes 2005 av Sunday Times som website of the year.

Biografiskt lexikon för Finland

Biografiskt lexikon för Finland (BLF) är ett biografiskt uppslagsverk som började utkomma 2008.

I Finland utgavs 2003–2007 Suomen kansallisbiografia (Finlands nationalbiografi) i tio band, under redaktion av professor Matti Klinge. År 2008 påbörjade Svenska litteratursällskapet i Finland utgivningen av ett motsvarande svenskspråkigt nationalbiografiskt uppslagsverk, Biografiskt lexikon för Finland. Redaktionsrådets ordförande är professor Henrik Meinander och verkets huvudredaktör docent Henrik Knif.

BLF bygger delvis på innehållet i det finskspråkiga uppslagsverket Suomen kansallisbiografia, varifrån artiklar översätts, men det innehåller också originalartiklar – främst om personer kopplade till den svenskspråkiga kulturen i Finland – som i sin tur har delvis översatts till Suomen kansallisbiografia. Förutom biografier över personer födda i Finland innehåller det också sådana över utomlands födda upptäcktsresande som gjort Finland bekant utomlands, liksom ledande befäl för främmande eller ockuperande makt, som under längre eller kortare tid haft ett stort inflytande över inländska förhållanden. Vad gäller personurvalet kan Suomen kansallisbiografia och Biografiskt lexikon för Finland behandla samma personer som i Svenskt biografiskt lexikon, men då i ett finländskt perspektiv.

Lexikonet är indelat i tre epoker: band 1 Svenska tiden, band 2 Ryska tiden och band 3 och 4 Republikens tid. Det tryckta verket utgavs 2008–2011 gemensamt av Svenska litteratursällskapet och Atlantis. Sedan 2014 har alla artiklar varit fritt tillgängliga på dess webbplats.

Bra Böckers lexikon

Bra böckers lexikon (BBL) är ett svenskt uppslagsverk, bestående av 25 band samt en världsatlas, vilket utgavs av Bokförlaget Bra Böcker AB med början på 1970-talet.

Uppslagsverkets första upplaga utkom 1973–1981, varefter följde den andra 1974–1982, den tredje 1983–1990 och den fjärde 1991–1996. Utgivningen avslutades med specialupplagan BBL 2000 1995–1999. Utgivningen skedde rullande och verket uppdaterades ständigt.

Innan Nationalencyklopedin gavs ut var detta standardverket på alla svenska bibliotek. Bland verkets chefredaktörer märktes den välkände lundaprofessorn Jan-Öjvind Swahn. De fyra huvudupplagorna har totalt tryckts i över 600 000 exemplar.Texterna i BBL användes i den svenska versionen av Microsoft Encarta.

Centralafrika

Centralafrika eller centrala Afrika (för att skilja regionen från landet) är en region i de centrala delarna av Afrika. Den ligger på båda sidor av ekvatorn och kännetecknas till stora delar av sina stora skogsområden med centrum kring Kongofloden och dess bifloder.

Enligt FN:s regionindelning består regionen av nio länder om sammanlagt 6,6 miljoner kvadratkilometer och ett invånarantal på 104 miljoner (år 2004). Det finns dock många regionindelningar, med allt från 1 till 15 ingående länder.

Encyclopædia Britannica

Encyclopædia Britannica (latin för ”brittisk encyklopedi”) är en engelskspråkig encyklopedi. Av engelskspråkiga uppslagsverk är Encyclopædia Britannica det äldsta som fortfarande publiceras.Den första upplagan publicerades i tre volymer mellan 1768 och 1771 i Edinburgh. Den rådande upplagan innehåller omkring 120 000 artiklar. Upplagan från 1911 är fritt tillgänglig på internet, i likhet med den svenska Nordisk Familjebok. Encyklopedin blev 1994 den första encyklopedin på Internet.I mars 2012 meddelade företaget att uppslagsverket inte längre skulle tryckas i nya upplagor och i stället gå över till att endast producera den i digital form. Den sista tryckta upplagan är den från 2010 som trycktes i 32 band och såldes i 8 000 exemplar. Uppslagsverket hade sin största försäljning i tryckt form år 1990 när 120 000 exemplar såldes enbart i USA.

Mammal Species of the World

Mammal Species of the World. A Taxonomic and Geographic Reference är ett vetenskapligt zoologiskt verk på engelska som beskriver alla kända nu levande däggdjur. Fokus ligger på de lägre taxa. Systematiska grupper som ligger ovanpå ordning har inga artiklar. För varje taxon beskrivs anatomiska kännetecken, systematik, vetenskaplig beteckning och utbredningsområde, för arter även hotstatus enligt IUCN:s rödlista och CITES samt Endangered Species Act (gäller USA).

För verkets andra och tredje upplaga är Don E. Wilson och DeeAnn M. Reeder utgivare. Den tredje upplagan finns i två band med tillsammans 2 142 sidor. Verket beskriver 29 ordningar med tillsammans 5 416 arter, däribland 260 nybeskrivna arter.

Nationalencyklopedin

Nationalencyklopedin är ett uppslagsverk i tjugo band som åren 1989–1996 gavs ut av förlaget Bra Böcker AB. De ursprungliga tjugo banden innehåller 12 700 sidor med 170 000 uppslagsord och tillsammans 100 miljoner tecken. Det är därmed det tredje mest omfattande tryckta uppslagsverket på svenska genom tiderna, efter Nordisk familjebok och Svensk uppslagsbok.

Nordisk familjebok

Nordisk familjebok är ett klassiskt svenskt uppslagsverk. Den första upplagan kom ut i 20 volymer under åren 1876–1899. Den andra upplagan, vanligen kallad Uggleupplagan, kom ut i 38 volymer 1904–1926. Senare trycktes ytterligare tre koncentrerade upplagor.

Norrländsk uppslagsbok

Norrländsk uppslagsbok (NU) är ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om Norrland.

Det utgavs i fyra band under åren 1993–1996, till att börja med av bokförlaget Bra Böcker efter mönster från förlagets stora uppslagsverk Nationalencyklopedin, med Kari Marklund som chefredaktör. Produktionen skedde i samarbete med Umeå universitet, där även redaktionen fanns.

Från och med det andra bandet övertogs utgivningen av Norrlands universitetsförlag, med Lars-Erik Edlund som chefredaktör. Bakom utgivningen stod Fonden för främjande av kunskap om Norrland, som bildats av Umeå universitet, dåvarande Högskolan i Luleå, dåvarande Mitthögskolan och dåvarande Högskolan i Gävle/Sandviken samt Kungliga Skytteanska Samfundet, Folkuniversitetet och Kempestiftelserna.

Salmonsens Konversationsleksikon

Salmonsens Konversationsleksikon är ett danskt uppslagsverk som kom ut i flera olika utgåvor från 1893 till 1949.

Den första utgåvan av lexikonet utkom som Salmonsens store illustrerede konversationsleksikon, en nordisk encyklopedi, och utgavs 1893–1907 i Köpenhamn i 18 band jämte ett supplementband 1911. Det redigerades av kapten Christian Blangstrup med en stor stab av fackkunniga medarbetare, men fick sitt namn efter bokhandlaren Isaac Salmonsen, som svarade för hela den industriella sidan av arbetet, under det att den verklige förläggaren var universitetsboktryckaren J. Hostrup Schultz (1834–95).

Detta var ett mycket stort och djärvt företag, som visserligen inte skänkte någon egentlig vinst, men hela upplagan blev efter hand slutsåld. Schultz' änka, Marie Schultz (1841–1915)

upprepade försöket i en ännu fullständigare utstyrsel med illustrationer och kartor.

Den kända titeln Salmonsens Konversationsleksikon användes för den andra utgåvan i 26 band, som gavs ut åren 1915 till 1930, vilket är Danmarks största encyklopedi genom tiderna, jämförbart med den samtida andra upplagan av Nordisk familjebok ("Uggleupplagan").

Den tredje utgåvan hade titeln Den Lille Salmonsen och gavs ut i tolv band under åren 1937 till 1940. Den fjärde och sista utgåvan i ett band, Den nye Salmonsen, gavs ut 1949. Under tiden hade man 1941 börjat att ge ut Salmonsen Leksikon-Tidsskrift (SLT) med ett häfte varje månad, vilket utkom i 15 årgångar fram till 1955.

Svensk uppslagsbok

Svensk uppslagsbok är en svensk encyklopedi som utkom i två upplagor mellan åren 1929 och 1955.

Svenska Akademiens ordbok

Svenska Akademiens ordbok (ursprunglig titel Ordbok öfver svenska språket), förkortat SAOB, är ett historiskt uppslagsverk över det svenska språket som ges ut av Svenska Akademien. Det är det största uppslagsverk som har givits ut i Norden.

Svenska Akademiens ordbok bör ej förväxlas med Svenska Akademiens ordlista (SAOL) eller med den år 2009 utgivna Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO).

Svenskt biografiskt lexikon

Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett svenskt personhistoriskt uppslagsverk, ett standardverk vars utgivning påbörjades 1917. Sedan 1962 utges lexikonet i statlig regi, sedan 2009 en del av Riksarkivet. Sedan 2012 finns lexikonet tillgängligt på Internet.

Svenskt konstnärslexikon

Svenskt konstnärslexikon är ett samlingsverk över svenska konstnärer och konsthistoria som gavs ut i fem band av Allhems Förlag AB 1952–1967. Verket omfattar cirka 12 000 konstnärsnamn. Lexikonet gavs ut i röda halvmarokängband med upphöjda bind.

Huvudredaktörer var Gösta Lilja, Bror Olsson, Knut Andersson och S. Artur Svensson, men flera andra konstnärer bidrog, bland andra Johnny Roosval, Ragnar Josephson och Karl Erik Steneberg.

Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (SKBL) är ett svenskt webbaserat kvinnobiografiskt lexikon som lanserades 2018. Det innehöll i sin första version artiklar om 1 000 avlidna kvinnor från Sverige, med planer på en dubblering av antalet artiklar.

Svenskt porträttgalleri

Svenskt porträttgalleri är ett biografiskt uppslagsverk i 26 "avdelningar" i 48 band (av författaren kallade häften), som utkom 1895-1913. Initiativet till utgivningen togs 1895 av bokförläggaren Hasse W. Tullberg och den ombesörjdes av läroverksadjunkten vid Norra real i Stockholm Albin Hildebrand. De olika delarna utgavs av särskilda redaktörer med specialkunskaper på det fält varom bandet handlade, Hildebrand själv redigerade de delar som berörde prästerskapet, ingenjörerna och riksdagsmännen samt generalregistret. Bokverket innehåller porträtt och biografiska data över cirka 20.600 svenska "män och kvinnor vilka under närvarande tid verka på det svenska samhällslivets alla viktigare områden och som den stora allmänheten på grund av denna deras verksamhet har intresse att lära känna". De i bokverket lämnade uppgifterna anses vara mycket noggranna och pålitliga. År 1913 sammanställde Hildebrand ett generalregister omfattande 849 sidor, där kompletterande data lämnas om samtliga omnämnda personer. Samtidigt utgavs samtliga häften än en gång, nu samlade i 17 band, inklusive generalregistret. Denna senare versions första och sjuttonde band finns digitalt återgivna på Projekt Runeberg.

Banden utgavs häftade eller som gröna klotband, präglade och med guldtext. Priset baserades på 1½ öre per porträtt, klotbandet kostade 1:75 kronor extra. Dessutom kunde de specialbeställas i halvfranskt band eller chagrin band mot extra kostnad på 2:00 respektive 4:25 kronor.

Tidning

En tidning är en återkommande publikation. Tidningar kan förekomma i många olika varianter, till exempel som dagstidning eller tidskrift. Dagstidningar finns av två huvudtyper, morgontidningar och kvällstidningar. Press var tidigare enbart en sammanfattande benämning på tidningar och tidskrifter men inkluderar även nya typer som webbtidningar och bloggar som är massmedia.

Om en tidning ges ut inom ett begränsat geografiskt område benämns den lokaltidning. Folkblad är en tidning avsedd för den breda allmänheten. Populärpress är en sammanfattande beteckning för serietidningar, vecko- och månadstidningar samt olika typer av specialtidningar ofta inriktade på underhållning, till skillnad från fackpress som riktar sig till en viss yrkesgrupp.

Svenska tidningar listas av Kungliga biblioteket inom projektet Nya Lundstedt.

En posttidning är en tidning som delas ut av Postens brevbärare istället för av ett tidningsbud.

Formen har trots konkurrensen av radio, television och Internet stått sig väl. Numera ges många tidningar även ut på internet som nättidningar och vissa tidningar finns som TV-magasin.

Prenumerant kallas den som regelbundet får en tidning hemskickad. Genom löpsedlar gör tidningarna reklam för sig själva. Tidningarnas viktigaste inkomstkällor är ofta annonser.

Uppslagsverket Finland

Uppslagsverket Finland är ett svenskspråkigt uppslagsverk med fokus på Finland och då särskilt det finlandssvenska. Uppslagsverket har producerats i regi av Föreningen finlandssvenska uppslagsverk och givits ut av Schildts förlag. Uppslagsverket Finland finns sedan 2009 fritt tillgängligt på Internet.

Västafrika

Västafrika är en del av Afrika. Den utgör de länder som huvudsakligen ligger söder om Sahara och väster om de centralafrikanska skogarna. Regionen ligger söder om Nordafrika och väster om Centralafrika och kantas i söder och väster av kuster mot Atlanten.

Antalet länder (och utländska besittningar) som räknas till Västafrika är minst 15. Förenta nationerna inkluderar dess 15 samt den atlantiska ögruppen Kap Verde. Ibland inkluderas även vissa andra länder och besittningar i området, inklusive länder i eller vid Guineabukten samt den sydatlantiska besittningen Sankta Helena, Ascension och Tristan da Cunha. 2015 levde cirka 349 miljoner människor i de 15 staterna (exkluderat Mauretanien) som var medlemmar i den västafrikanska samarbetsorganisationen ECOWAS; detta motsvarade en landyta av 5, 114 162 kvadratkilometer. Nationalencyklopedin noterar ytan som 4,9 miljoner km² och invånarantalet som 359 miljoner (år 2016).

Språk

This page is based on a Wikipedia article written by authors (here).
Text is available under the CC BY-SA 3.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.