Tankekarta


En tankekarta eller minneskarta (engelska: Mindmap) en teknik som används för att göra anteckningar, ofta i flera färger, som baseras på relationer mellan inlärda element. Tekniken utvecklades under 1970-talet av Tony Buzan.

Tankekartor används idag inom vitt skilda områden, allt från notationsteknik i skolan till att arbeta med komplexa utvecklingsprojekt. I princip alla som arbetar med att sammanställa, ta del av eller presentera information med någon sorts komplexitet kan dra fördel av att använda tankekartetekniken.[källa behövs]

Guru Mindmap
Tankekarta.

Metod

De grundläggande stegen i att göra tankekartor är vanligtvis följande:[källa behövs]

  1. Börja i mitten med en bild på ämnet, eller ett ord.
  2. Använd bilder, symboler, och koder i tankekartan.
  3. Använd nyckelord och skriv med versaler (stora bokstäver).
  4. Ett ord/en bild på varje rad
  5. Linjerna måste vara ihopkopplade, med början i mittbilden. Ju närmare mitten, desto tjockare och mer flödande linjer. Ju längre ut, desto smalare.
  6. Gör linjerna lika långa som orden.
  7. Gör linjerna i de färger du vill.
  8. Utveckla din egen stil.
  9. Använd betoningar och visa associationer genom att numrera ordning.
Ad Herennium

Ad Herennium är ett verk som behandlar den klassiska retorikens olika delar. Verket är uppdelat i fyra böcker.

Verket är förmodligen författat 86-82 f.Kr. Tidigiare antog man att Cicero var författaren till Ad Herennium. Detta gav verket en särskild status på grund av Ciceros ryktbarhet.[källa behövs] Senare forskare har ifrågasatt att Cicero var Ad Herenniums författare.[källa behövs] Genom att jämföra Ciceros verk De inventione och Ad Herennium har man funnit en del likheter, som språkbruk, och vissa delar som näst intill är identiska. Dock har forskarna funnit fler olikheter som tyder på att boken författats av någon annan.[källa behövs] En annan författare som föreslagits är Quintus Cornificius.[källa behövs]Ad Herenniums betydelse under antiken är oklar. Att boken har betytt mycket sedan medeltiden vet man för att kristna kyrkofäder har rekommenderat den i undervisningen i retorik.[källa behövs] Att den levde kvar i västvärlden som en självklar del i retorikstudeierna långt in på renässansen.[källa behövs] Dess fördelar är att den är kort, tydlig och pedagogiskt skriven, vissa delar är också mycket personliga speciellt den sista boken nummer fyra.[källa behövs]Boken inleds med att beskriva tre olika talgenrer genus judiciale, genus delibrativum och genus demonstrativum: det juridiska talet, det politiska talet och lovtalet. Den klassiska retoriken har fem delar som följs i en traditionell ordning för att skapa ett tal. Det banbrytande[källa behövs] i denna bok är att författaren väljer att bryta den ”traditionella” formen. Första inventio, ”uppfinnandet”, andra dispositio, dispositionen, femte actio ”kroppsspråk”, fjärde memoria och tredje elecutio ”utsmyckning”.

De två första böckerna koncentreras kring det juridiska talet. Förklaringen kring inventio ”uppfinnandet” att finna argument till sin tes klargörs och dispositio, dispositionen i talet. Dispositionen är viktig för att vinna åhörarnas välvilja och intressen. Vid ett rättegångstal skall constitutio vara centralt.[källa behövs] Det innebär vad argumentationen handlar om. Vikten av en effektfull inledning betonas och en diskussion förs hur man kan utveckla, stödja och utsmycka sina argument och slutligen hur en sammanfattning görs med en god avslutning.[källa behövs]Den tredje boken har författaren gjort en omplacering av de fem delarna, då han har valt att lägga den som normalt sätt kommer sist actio på tredje plats i ordningen. Actio är talets framförande, hur kropp och röst används för att budskapet i talet ska nå fram till publiken. Den tredje boken handlar om politiska tal, lovtal och även memoria, minnesteknik. Här poängteras vilka topiker som rekommenderas till de olika talen. Unikt är att den fjärde delen av de fem delarna är memoria, att minnas talet. Det unika är att den äldsta framställningen av den antika minnestekniken finns i Ad Herennium.[källa behövs]Den sista fjärde tar han upp den tredje delen av de fem delarna, elecutio som är utsmyckningen av språket. Denna del av boken är den som varit mest uppmärksammad rent historiskt.[källa behövs] Belysningen av olika stilnivåer men främst intressant[källa behövs] är de 64 retoriska figurerna. Denna del är mycket personlig och ger stor hjälp till talskrivaren att utsmycka sitt språk. Ett exempel av dessa retoriska figurer är:

Adjunktion är den figur där satsen predikat inte placeras i mitten utan antagligen i början eller i slutet.

Vissnar gör kroppslig skönhet, antingen av sjukdom eller med tidens gång.Denna bok har gjort att många människor speciellt i Europa sedan antiken har fått en överblick över den klassiska retoriken.

Hundrastyp

Hundrastyper är hundar med gemensamma fysiska särdrag och i många fall gemensamt ursprung. Det finns ingen exakt eller allmänt vedertagen taxonomi för hundrasers inbördes släktförhållanden. Vid gruppindelning av hundraser utgår de nationella kennelklubbarna och den internationella kennelfederationen Fédération Cynologique Internationale (FCI) från en kombination av bruksegenskaper, hundtyp och förmodat släktskap.

Man talar om en hundtyp när flera hundraser har gemensamma drag. Begreppet används även för att definiera hundar utan bestämd rasindelning. När man talar om hundrasers historia från tiden innan stamböcker började föras och rasklubbar bildas är det hundtyper man talar om; hundtyper som kan identifieras i olika historiska källor eller i arkeologiska fynd; hundtyper som med tiden delats upp i olika lokala populationer vilka i sin tur ligger till grund för många av dagens hundraser.

Tidshantering

Tidshantering (eng. time management) åsyftar färdigheter, hjälpmedel, tekniker och processer för att slutföra aktiviteter, uppgifter och projekt och uppnå mål. Detta inbegriper planering, prioritering, schemaläggning, resursallokering, målformulering, delegering, tidsstudier, övervakning, ledarskap och organisationsteori. Ursprungligen åsyftade tidshantering enbart näringsliv och yrkesarbete, men med tiden har begreppet även kommit att tillämpas på personlig tidshantering inom studier och privatliv.

Tidshantering studeras inom följande områden:

Projektledning, särskilt projektplanering och projektschemaläggning.

Kvalitetsteknik, exempelvis tidsstudier

Ledarskap

Studieteknik

Kognitiv beteendeterapi (KBT) som omfattar metoder för färdighetsträning i tidshantering vid patologisk prokrastinering, det vill säga dysfunktionellt uppskjutarbeteende.

Uppmärksamhetshantering (attention management)

Mänsklig multitasking

Språk

This page is based on a Wikipedia article written by authors (here).
Text is available under the CC BY-SA 3.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.