Tang Gaozong

Tang Gaozong (kinesiska: 唐高宗, Táng Gāozōng), född 628, död 683, var Tangdynastins tredje kejsare och regerade år 649 till 683. Hans personliga namn var Li Zhi (kinesiska: 李治, Lǐ Zhì).[2]

Tang Gaozong
Kejsare Tang Gaozong
Kejsare Tang Gaozong
Regeringstid 649-683
Företrädare Tang Taizong
Efterträdare Tang Zhongzong
Gemål Wang (Gaozong), Wu Zetian
Föräldrar Tang Taizong
Född 628
Död 683
Luoyang
Begravd Qianling[1]

Referenser

Tryckta källor

  1. ^ Zhou, Xiuqin (2009) (på engelska). Zhaoling: The Mausoleum of Emperor Tang Taizong. SINO-PLATONIC PAPERS. sid. 241-243. http://www.sino-platonic.org/complete/spp187_taizong_emperor.pdf. Läst 22 november 2014
  2. ^ Perkins, Dorothy (1989) (på engelska). Encyclopedia of China: History and Culture. Routledge. sid. 177-178. ISBN 1579581102. http://books.google.se/books?id=KMQeAgAAQBAJ&pg=PA178&dq=emperor+gao+zong+tang+dynasty&hl=sv&sa=X&ei=wmdnVJjBGaHoywP0pYKYAw&ved=0CB8Q6AEwAA#v=onepage&q=emperor%20gao%20zong%20tang%20dynasty&f=false. Läst 15 november 2014
Kristendomens historia i Kina till år 1500

Kristendomens historia i Kina till år 1500 är historien om kristen mission och kristen närvaro i Kina, en historia som spänner över en längre period än för många europeiska länder. I långa tider efter sin första ankomst till Kina har kyrka och mission sannolikt varit helt frånvarande, antingen genom assimilering eller på grund av förföljelse, men den har efterlämnat spår i form av byggnader, skrifter och berättelser.

Det har länge florerat legender om en mycket tidig kristen närvaro i Kina, redan i apostolisk tid eller strax därefter. Inga handfasta bevis finns och forskarna har vanligtvis avvisat möjligheten. Nya fynd har dock tillfört pusselbitar som gör att det inte längre är lika lätt att avfärda möjligheten av kristen närvaro i Handynastins Kina. Handelsvägarna till Kina var etablerade och sträckte sig västerut till områden dit kristendomen snabbt spridit sig.

På 1600-talet fann man en stele med fylliga beskrivningar av hur österns assyriska kyrka, mestadels genom persiska köpmän, etablerade sig i riket under Tangdynastin, på 600-talet, och att det upprättades stift för dem. Denna kristna kyrka blomstrade, men mest bland icke-kineser. Den utsattes för flera förföljelser, på 800-talet i sådan utsträckning att de kristna grupperingarna antagligen förintades inom loppet av några få generationer.

Något tidigare var stora delar av det som i dag är det västliga och centrala Tibet kristet område. Antagligen var Lhasa biskopssäte. De sista resterna av denna kristna närvaro kan ha bestått till in på 1200-talet.

I områdena norr och nordväst om Kina blev mongoliska stammar samlade till ett stort gemensamt rike under Djingis khan och startade sina erövringståg. Bland dessa mongoler, och i khanens hov och familj, fanns kristna av olika ursprung. Det fanns stammar i mongolernas allians av stäppfolk som var övervägande kristna och när mongolerna erövrade Kina på 1200-talet och grundade Yuandynastin upprättades ärkestift och stift runt om i Kina.

Li Zhi

Li Zhi är en romanisering av olika kinesiska namn och kan syfta på:

Tang Gaozong – en kejsare under Tangdynastin, vars personnamn var Li Zhi.

Li Zhi (filosof) – en neokonfuciansk filosof under Mingdynastin

Li Zhi (dissident) – en politisk dissident.

Li Zhi (politiker) – en kommunistisk kinesisk politiker.

Nina Li Chi – en kinesisk skådespelerska som är gift med Jet Li

Tang Ruizong

Tang Ruizong (kinesiska: 唐睿宗, Táng Ruìzōng), född 662, död 716, var Tangdynastins femte kejsare och regerade år 684 till 690 och även 710 till 712. Hans personliga namn var Li Dan (kinesiska:李旦, Lǐ Dàn).

Tang Taizong

Tang Taizong, född 23 januari 599 i Wugong, Xianyang, död 10 juli 649, var en kinesisk kejsare under Tangdynastin som regerade mellan 627 och 649.

Tang Taizong var son till Li Yuan och hans personliga namn var Lǐ Shìmín (李世民). Han stod bakom flera av faderns militära framgångar och förde befäl över faderns trupper redan vid erövringen av Chang'an 617, en erövring som ledde till Suidynastins fall.

Tang Taizong tog makten år 626 genom att mörda sin äldre bror som var tronföljare, sin yngre bror och deras tio söner vid incidenten vid Xuanwuporten. Han förmådde sedan sin far att abdikera.

Han ägnade sig med stor energi åt sitt rikes inre organisation. Han förenklade hovhållningen, inskränkte det ofta skadliga inflytande härskarfamiljens övriga medlemmar utövat på styret. Han skapade en ny härordning, med vars hjälp en stående armé försörjdes genom jordbrukskolonier runt om i imperiet. Han genomförde också en jordreform, enligt vilken jorden omfördelades med jämna mellanrum. Skatterna erlades i spannmål eller kläde.

Rikets lagar undergick en grundlig revision, så att det nya lagverket, Tangdynastiens lagar (唐律疏義), blev grundvalen för Kinas hela följande lagstiftning. Riket indelades i tio stora generalguvernement under var sin ståthållare. Religiös tolerans iakttogs mot invandrande buddhister, mazdeister och från Persien kommande nestorianska kristna; om de sistnämndes kult påbjöd kejsaren i ett dekret (638), att den såsom "upphöjd och fridsam" fritt fick spridas över riket. Ett slags universitet med mycket rikhaltigt bibliotek upprättades.

Taizong erkändes som storkhan över den östligare delen av de turkiska nomadstammar, som rådde över Centralasien från Kaspiska havet till Manchuriet,

och Kinas gräns utsträcktes ända till Pamir. Kinas avsöndrade forna kolonier

Annam och Tonkin underkastade sig kejsarens överhöghet.

Under 630-talet fördes krig mot det tibetanska kejsardömet och för att en fred skulle ingås krävde den tibetanske kejsaren Songtsän Gampo att Tanghovet lät honom gifta sig med en kinesisk prinsessa och att det betalade tribut till Tibet. Omkring år 640 gifte sig Sontsän Gampo med prinsessan Wen Cheng, som var brorsdotter till Taizong.

Föga framgång hade däremot Taizongs ingripande i de inbördes strider, som rasade mellan

tre rivaliserande konungariken i Korea. Efter ett långvarigt krig nödgades han till återtåg. Sina sista år ägnade kejsaren åt att till tronföljarens undervisning utarbeta en bok om en härskares plikter.

Tang Zhongzong

Tang Zhongzong (kinesiska: 唐中宗, Táng Zhōngzōng), född 656, död 710, var Tangdynastins fjärde kejsare. Hans personliga namn var Li Zhe (kinesiska:李哲, Lǐ Zhé) och Li Xian (kinesiska:李显, Lǐ Xiǎn). Efter att kejsare Tang Gaozong avlidit 683 blev Li Zhe kejsare över Tangdynastin under namnet Tang Zhongzong men avsattes 684 av kejsarinnan Wu Zetian. År 705 fick han åter makten efter att Wu Zetian tvingats abdikera. Tang Zhongzong mördades 710 av kejsarinnan Wei.

Tangdynastin

Tangdynastin (唐朝) var en av de mäktigaste dynastierna i Kina som regerade 618-907. Kina blomstrade såväl ekonomiskt som kulturellt tack vare stort utbyte med och påverkan från andra länder. Den s.k. Pax Sinica (latin: 'kinesiska freden') gjorde det möjligt att utnyttja sidenvägens till sin fulla utsträckning. Kvinnor anses också ha haft mer rättigheter under Tangdynastin än under någon senare kinesisk dynasti och det var även under denna period som Kinas enda kvinnliga monark, kejsarinnan Wu Zetian, regerade.

Wang (Gaozong)

Wang, född okänt år, död 655, var en kinesisk kejsarinna, gift med kejsar Tang Gaozong.

Hon var Gaozongs hustru av första rangen och utnämndes till hans kejsarinna efter hans tronbestigning. Eftersom hon inte födde någon tronföljare fruktade hon att förlora sin ställning till konkubinen Xiao, som hon betraktade som ett hot, och rekommenderade därför kejsaren att ta Wu Zetian till konkubin i hopp om att distrahera kejsaren från Xiao. Wu Zetian lyckades istället få ett sådant inflytande över kejsaren att hon år 655 kunde få både Wang och Xiao förskjutna och fängslade genom att anklaga dem för häxeri och själv bli kejsarinna, varefter de båda avrättades i fängelset.

Wu Zetian

Wu Zetian (武则天), alternativt Wu Zhao (武曌), född 624, död 705, var Kinas enda officiellt erkända kvinnliga kejsare, monark och regerande kejsarinna. Wu Zetian regerade Zhoudynastin (690-705) vilket skapade ett avbrott i Tangdynastin (618-907). Flera kvinnor har styrt Kina genom historien, men Wu Zetian är den enda kvinnliga kejsaren, och den enda kvinnan i den officiella kinesiska regentlängden. Hon var Kinas enda kvinnliga monark, medan övriga kvinnliga regenter endast hade styrt som ställföreträdare, som till exempel under en sons minderårighet. Wu Zetian antog också samma titel som de manliga monarkerna, huangdi, det vill säga "kejsare" snarare än kejsarinna.

Wu Zetian gick den unika och långa vägen från konkubin till nunna innan hon blev kejsarinna, och slutligen tog makten som Kinas regerande kejsare och monark. Under Wu Zetians styre stärktes och expanderades Kina.

Språk

This page is based on a Wikipedia article written by authors (here).
Text is available under the CC BY-SA 3.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.