Svenskt konversationslexikon

Titeln "Svenskt konversationslexikon" används ibland även om "Bonniers konversationslexikon" (13 band, 1922-1929).
Svenskt konversationslexikon 1845 23
Första bandet, sidan 23, med verkets enda illustration.

Svenskt konversationslexikon var en encyklopedisvenska som utgavs i fyra band åren 1845-1851 på Per Gustaf Bergs förlag i Stockholm. Det var det första uppslagsverk som skrevs på svenska och blev fullbordat. Det är inte helt vetenskapligt och fick aldrig samma uppskattning som efterföljaren Nordisk familjebok (som började utges 1875), men utgör ändå en viktig milstolpe i de svenska encyklopediernas historia i mitten av 1800-talet.

Verket är tryckt helt i antikva, i två spalter, på gulnande (syrahaltigt) papper. Enligt Libris-katalogen (2009) finns verket vid 9 svenska bibliotek. Första bandet innehåller ett förord, rättelser och ett efterord samt 758 sidor med uppslagsord A-G. På sidan 23 finns verkets enda illustration (ett pentagram) i artikeln Alfkors eller Elfkors. Övriga band innehåller enbart uppslagsboksartiklar, inga illustrationer, rättelser eller efterord. Utgivaren lovar i förordet att införa rättelser, upplysningar och tillägg i ett supplement, men något sådant gavs förmodligen aldrig ut.

Som redaktör fungerade bokhandlaren och tryckaren P.G. Berg (1805-1889) själv. Han hade upprättat stommen, listan över uppslagsord. Som boktryckare hade han kontroll över verkets omfång och såg till att artiklarna hölls tillräckligt korta för att verket inte skulle svälla ut, något som många andra encyklopedister har misslyckats med. I förordet nämns att "flera litteratörers och medarbetares biträde" varit nödvändigt. Bland annat skrev Berg brev till landets pastorsexpeditioner och bad om uppgifter till socknarnas beskrivning. Artiklarna är inte signerade och saknar källhänvisningar. Förkortningar används utan att förklaras, dock inte lika ymnigt som i senare uppslagsverk.

I förordet nämner utgivaren att svenska uppslagsverk länge har saknats. Det poängteras att Conversations-lexicon (4 band, 1821-1826) utgivet på Nils Magnus Lindhs tryckeri i Örebro är tjugo år äldre och bara en översättning från utländska verk (nämligen tyska Brockhaus, andra utgåvan, 10 band, 1812-1819), medan detta är skrivet på svenska. Likaså avfärdas Daniel Djurbergs Geografiskt lexicon (2 delar, 1811-1813) som både gammalt och ofullständigt och Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män (1835-1857) var ännu långt ifrån fullbordat. Målet var att täcka denna brist genom ett verk som tillgodosåg den svenska läsarens behov av "vägledning till kännedom av alla de ämnen, som kunna förekomma i allmänna levernet och bildad konversation."

P.G. Berg utgav senare flera andra uppslagsverk, till exempel Anteckningar om svenska qvinnor (1864) tillsammans med Wilhelmina Ståhlberg. Han var fortfarande i livet när efterföljaren Nordisk familjebok började utges i april 1875. Han insåg tidigt att dess utgivningsplan med sex band skulle komma att överskridas.

Svenskt konversationslexikon
Svenskt konversationslexikon 1845 titelsida
Verkets titelsida.
Information
LandSverige Sverige
SpråkSvenska
GenreFakta
Utgiven1845-1851
TypUppslagsverk
Antal band4

Källor

  • Jakob Christensson, "Brockhaus på svenska - P.G. Berg och Svenskt konversationslexikon", i tidskriften Biblis, ISSN 1403-3313, Nr 29 (2005), sid. 27-44.

Externa länkar

  • Alla delarna har digitaliserats av Google och finns tillgängliga från Internet Archive, 1, 2, 3, 4
Domänförlust

Domänförlust är ett språkpolitiskt begrepp, som betecknar processen varigenom ett språk förlorar sin användbarhet inom ett visst område, en domän. Det språk som förlusten sker till från de nordiska språken är i princip alltid engelska. Det område där svenskan framförallt anses hotas av domänförlust är högre utbildning och forskning inom naturvetenskap och teknologi.

Begreppet tycks ha vunnit sin främsta användning inom Norden. I språkvetarkretsar är begreppets giltighet numera ifrågasatt. År 2015 kallade exempelvis Olle Josephson begreppet ”sociolingvistiskt tvivelaktigt”.

Allmänt kan ändå följande sägas om hur begreppet förstås och används.

Ett språks ställning stärks genom inrättandet av utbildningar, institutioner, utgivandet av tidningar, litteratur, ordböcker och encyklopedier, utsändning av radio- och tv-program och förekomsten av webbsidor. För specialiserade fackområden bidrar standardiseringsorgan och översättning av facklitteratur till stärkandet av ett språks ställning. Idén till sådana projekt sprids från ett språk till ett annat i den mån och takt som de kan finansieras. Till exempel har de första svenskspråkiga encyklopedierna på 1800-talet (Svenskt konversationslexikon, Nordisk familjebok) haft tyska Brockhaus som närmaste förebild. På finska utgavs den första egentliga encyklopedin (Tietosanakirja) på 1910-talet, på nynorska (Norsk Allkunnebok) på 1950-talet och på samiska finns fortfarande ingen omfattande encyklopedi. I många fall förutsätter sådana projekt en nationalstat. Svenska folkskolor inrättades 1842 med undervisning på svenska, men initiativet till reguljär undervisning på samiska togs långt senare. Först på senare tid har nationalstater tagit initiativ till att även skydda minoritetsspråk, till exempel genom att sända radioprogram på flera språk.

Alla sådana ansträngningar för att stärka och upprätthålla ett språks ställning (domänvinster) är dyrbara och kostnaden blir mer kännbar ju färre talare språket har. Inom områden där ny kunskap utvecklas snabbt kan det löna sig bättre att använda en internationell terminologi. Vid svenska universitet har avhandlingar skrivits på latin, franska, tyska, engelska och i varierande grad på svenska. För den enskilde forskaren, som kanske satsar på en internationell karriär, kan det vara en stor fördel att använda ett större språk. Enstaka undervisare gör ibland utspel som direkt bidrar till språkliga domänförluster.

Jakob Christensson

Jakob Per Olof Christensson, född 30 mars 1965, är en svensk idéhistoriker, tidigare verksam vid Lunds universitet.

Christensson är 1700-talsspecialist och inriktad på kulturhistoria. Han är sedan starten 2004 redaktör för Signums svenska kulturhistoria.

Lista över uppslagsverk

Detta är en lista över encyklopedier.

Per Gustaf Berg

Per Gustaf Berg, född 5 januari 1805 i Uppsala, död 14 juli 1889 i Stockholm, var en svensk bokhandlare och förläggare.

Uppslagsverk

Ett uppslagsverk (belagt sedan 1915), konversationslexikon (belagt sedan 1821) , en uppslagsbok (belagt sedan 1881), encyklopedi (belagt sedan 1777) eller realencyklopedi (belagt sedan 1854), kallas referensverk som har ambitionen att sammanfatta allt vetande, antingen i allmänhet eller inom ett visst område.Uppslagsverket ligger i formen nära ordboken, med artiklar i varierande längd om en lång rad olika ämnen. Båda består av en sammanfattning av mänsklig kunskap, vanligen sorterat alfabetiskt. I många fall samsas ordboken och uppslagsverket inom samma verk, oavsett om verket består av en eller flera volymer.

Svenskspråkiga allmänna uppslagsverk
Bokrygg för uggleupplagan.jpg

This page is based on a Wikipedia article written by authors (here).
Text is available under the CC BY-SA 3.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.