Subotica

Subotica (serbiska kyrilliska: Суботица, ungerska: Szabadka, tyska: Maria-Theresiopel eller Theresiopel) är en stad i norra Serbien i provinsen Vojvodina som ligger nära gränsen till Ungern. Staden har 98 000 invånare (2011), kommunen har 142 000. Subotica är en multietnisk stad med många folkgrupper. De flesta av invånarna är ungrare (38,5%), därefter serber (24,1%), kroater (11,2%) m.fl.

Det serbiska språket är det språk som förekommer mest i det dagliga livet, men ungerska används också av nästan en tredjedel av befolkningen i sina dagliga samtal. Båda språken är också allmänt förekommande i kommersiell och officiell skyltning.[1]

Subotica är en industristad och i byarna runt om staden bedrivs jordbruk, då jorden i området är extremt fertil (precis som i stort sett hela Vojvodina).

Subotica har en järnvägsstation som också är den station där det går internationella tåg mellan Serbien och Ungern. Utanför Subotica går motorvägen mellan Belgrad och Budapest.

En betydande del av stadens byggnader är i jugendstil, något som är unikt för Serbien. Stadshuset (byggt 1908-1910) samt synagogan (byggd 1902) hör till de vackraste byggnaderna. Andra intressanta byggnader i staden är en synagoga byggd på 1600-talet, den ortodoxa kyrkan från 1700-talet, samt de katolska kyrkorna från 1723 och 1797.

Subotica17
Subotica - Rådhuset
Serbia Subotica
Subotica i Serbien

Historia

Namnet Subotica kommer från det serbiska ordet subota som betyder lördag. Subotica kan då översättas som lilla lördagen. Staden nämns första gången med det namnet 1679. Första gången staden nämns är annars 1391, då som Zabadka, en liten stad i Konungariket Ungern. Stadens ungerska namn, Szabadka, kommer från ordet szabad som betyder fri. 1743 ändrades stadens namn till Szent-Maria' och 1779 till Maria-Theresiapolis, efter Maria Teresia av Österrike. Namnet byttes sedan tillbaka 1811. På den tiden ingick Subotica i Österrike-Ungern.

Theatre in subotica
Den gamla teatern
Sinagoga-Subotica
Synagoga

Åren 1542-1686 var Subotica ockuperat av Osmanska riket. Efter den perioden var det inte mycket som återstod av den gamla staden. Även befolkningsstrukturen ändrades; många invånare flydde och andra flyttade senare in, mest serber som flyttades dit av turkarna. Serberna deltog senare tillsammans med ungrare i frihetskrig mot ockupationsmakten, som ledde till att Subotica 1697 blev en del av Militärgränsen som var en militärzon mellan Habsburg och Osmanska riket. De serbiska familjer som deltog i frihetskrigen fick stora privilegier. De togs senare bort, vilket ledde till att de flesta serberna lämnade staden i protest. De grundade Aleksandrovo, som idag är en stadsdel i Subotica.

Efter första världskriget ingick Subotica i Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike (senare Jugoslavien). Under en period var Subotica Jugoslaviens tredje största stad, efter Belgrad och Zagreb. Under andra världskriget ockuperades Jugoslavien av Axelmakterna och Subotica annekterades av Ungern. Staden förlorade då 7 000 av sina invånare. Efter krigen moderniserades Subotica. I och med balkankrigen på 1990-talet flydde många serber från Bosnien, Kroatien och Kosovo till staden. Under denna tid hade järnvägsstationen i Subotica stark gränskontroll på internationella tåg mellan Serbien och Ungern var på den tiden en besvärlig gränsstation att passera då det pågick konflikterBalkan. Idag är situationen annorlunda.

Orter

Följande orter ligger i Subotica kommun:

  • Bajmok (Бајмок)
  • Bački Vinogradi (Бачки Виногради; ungerska: Királyhalom eller Bácsszőlős)
  • Bačko Dušanovo (Бачко Душаново; ungerska: Zentaörs)
  • Bikovo (Биково)
  • Čantavir (Чантавир; ungerska: Csantavér)
  • Donji Tavankut (Доњи Таванкут)
  • Đurđin (Ђурђин)
  • Gornji Tavankut (Горњи Таванкут)
  • Hajdukovo (Хајдуково; ungerska: Hajdújárás)
  • Kelebija (Келебија; ungerska: Kelebia)
  • Ljutovo (Љутово)
  • Mala Bosna (Мала Босна)
  • Mišićevo (Мишићево)
  • Novi Žednik (Нови Жедник)
  • Stari Žednik (Стари Жедник)
  • Šupljak (Шупљак; ungerska: Ludas)
  • Višnjevac (Вишњевац)

Vänorter

Galleri

Subotica17

Stadshuset i jugendstil

Theatre in subotica

Teatern

Subotica02

Stadsbiblioteket

SuboticaSynagogue

Synagogan

Subotica19

Gata i staden

Subotica, fontana

"Den gröna fontänen"

Subotica14

En annan fontän

Subotica22

Gata i staden

Källor

  1. ^ The Use of Hungarian and Serbian in the City of Szabadka/Subotica: An Empirical Study. https://www.academia.edu/34510261/The_Use_of_Hungarian_and_Serbian_in_the_City_of_Szabadka_Subotica_An_Empirical_Study. Läst 8 september 2017.

Externa länkar

Bandy i Serbien

Lag finns i Kragujevac och Subotica. Man har hemgjorda men reglementsenliga mål, dock inte en fullstor plan.

Bojana Radulovics

Bojana Radulovics (serbiska: Бојана Радуловић), född 23 mars 1973 i Subotica i dåvarande SFR Jugoslavien, är en ungersk före detta handbollsspelare.

Bojana Radulovics tog OS-silver i damernas turnering i samband med de olympiska handbollstävlingarna 2000 i Sydney.

E662

E662 eller Europaväg 662 är en europaväg som går från Subotica i Serbien till Osijek i Kroatien. Längd 140 km.

Jugoslaviska förstaligan i fotboll 1953/1954

Jugoslaviska förstaligan i fotboll vanns av NK Dinamo Zagreb.

Jugoslaviska förstaligan i fotboll 1955/1956

Jugoslaviska förstaligan i fotboll 1955/1956 vans av Röda stjärnan, som tog sin tredje titel.

Jugoslaviska förstaligan i fotboll 1956/1957

Jugoslaviska förstaligan i fotboll 1956/1957 vanns av Röda stjärnan, som tog sin fjärde titel.

Jugoslaviska förstaligan i fotboll 1957/1958

Jugoslaviska förstaligan i fotboll 1957/1958 vanns av NK Dinamo Zagreb, som tog sin tredje titel.

Vid slutet av säsongen åkte fyra lag ur, och inte två som i vanliga fall, då Jugoslaviens fotbollsförbund beslutade sig för att banta ner serien till 12 lag inför kommande säsong.

Jugoslaviska förstaligan i fotboll 1972/1973

Jugoslaviska förstaligan i fotboll 1972/1973 vanns av föregående säsongs tvåa Röda stjärnan

Jugoslaviska mästerskapet i fotboll 1927

Jugoslaviska mästerskapet i fotboll 1927 innebar att seriespel tillämpades, och Hajduk Split vann titeln. Nykomlingen BSK Beograd övertog Jugoslavija Beograd som Serbiens ledande klubb, då hälften av spelarna i Jugoslavija byttek lubbtill BSK. Hajduk och andraplacerade BSK fick spela Mitropacupen.

Mala Subotica

Mala Subotica är en ort i Kroatien. Den ligger i länet Međimurje, i den nordöstra delen av landet, 80 km nordost om huvudstaden Zagreb. Mala Subotica ligger 154 meter över havet och antalet invånare är 4 500.Terrängen runt Mala Subotica är platt. Den högsta punkten i närheten är 339 meter över havet, 15,3 km nordväst om Mala Subotica. Runt Mala Subotica är det ganska tätbefolkat, med 67 invånare per kvadratkilometer. Närmaste större samhälle är Čakovec, 7,3 km väster om Mala Subotica. Trakten runt Mala Subotica består till största delen av jordbruksmark. Motorvägen mellan Zagreb och Budapest går förbi Mala Subotica.

Inlandsklimat råder i trakten. Årsmedeltemperaturen i trakten är 10 °C. Den varmaste månaden är juli, då medeltemperaturen är 22 °C, och den kallaste är december, med -4 °C. Genomsnittlig årsnederbörd är 1 195 millimeter. Den regnigaste månaden är september, med i genomsnitt 162 mm nederbörd, och den torraste är mars, med 64 mm nederbörd.

Momir Petković

Momir Petković, född den 23 juli 1953 i Subotica, Serbien, är en jugoslavisk brottare som tog OS-guld i mellanviktsbrottning i den grekisk-romerska klassen 1976 i Montréal.

Péter Lékó

Péter Lékó (Serbiska: Петер Леко), född 8 september 1979 i Subotica, Jugoslavien, är en ungersk schackspelare och stormästare. Han blev stormästare 1994 när han var 14 år och var då tidernas yngste stormästare. I januari 2010 hade han Elo-rating på 2739, och var rankad som nummer 12 i världen och nummer 1 i Ungern.Han har som bäst varit rankad fyra i världen (april 2003). Året efter, 2004, fick han också en match om VM-titeln mot dåvarande världsmästaren Vladimir Kramnik. Kampen slutade oavgjord efter 14 partier och Kramnik behöll därmed titeln.

Serbiens damlandslag i fotboll

Serbiens damlandslag i fotboll representerar Serbien i fotboll på damsidan. Serbiens damlandslag ses av både Fifa och Uefa som efterträdaren till Jugoslaviens damlandslag i fotboll och Serbien och Montenegros damlandslag i fotboll efter de tidigare ländernas splittringar. De har aldrig, vare sig som Jugoslavien, Serbien och Montenegro eller Serbien, kvalat in till VM, OS eller EM-slutspelet.

Serbiska superligan 2017/2018

Serbiska superligan 2017/2018 var den 12:e säsongen av Serbiens högstaliga i fotboll. Ligan vanns av Röda stjärnan.

Vilim Harangozo

Vilim Harangozo, född 25 januari 1925, Subotica i Jugoslavien, död 14 januari 1975 i Belgrad, var en jugoslavisk bordtennisspelare. Han var världsmästare i dubbel och senare tränare för tyska landslaget.

Han spelade sitt första VM 1948 och 1959, 11 år senare sitt 8:e och sista.

Under sin karriär tog han 4 medaljer i Bordtennis VM; 1 guld, 2 silver och 1 brons.

Vojvodina

Vojvodina är en autonom provins i Serbien. Vojvodina är beläget i norra Serbien, norr och öster om floden Donau, söder om Ungern. Största stad är Novi Sad; den näst största staden är Subotica. Vojvodina har mer än 26 etniska folkgrupper och sex officiella språk.

Zoran Kalinić

Zoran Kalinić, född 20 juli 1958 i Subotica i Jugoslavien, är en jugoslavisk bordtennisspelare och tidigare världs- och europamästare i dubbel.Kalinić spelade sitt första världsmästerskap 1977 och 1995, 19 år senare, sitt 10:e och sista. Under sin karriär tog han 4 medaljer i VM, varav 1 guld och 3 silver.

Han deltog i två OS, båda gångerna åkte han ut i första omgången i singelspelet.

Språk

This page is based on a Wikipedia article written by authors (here).
Text is available under the CC BY-SA 3.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.