Sommartid

Sommartid innebär att lokal tid justeras fram en timme under en del av året i syfte att bättre nyttja den ljusa delen av dygnet under sommaren för människor som stiger upp vid fixa klockslag. I länder närmare polerna, som i de nordiska länderna, gör sommartid inte lika stor skillnad, eftersom dagsljuset på sommaren sträcker sig längre än den delen av dygnet de flesta är vakna. På senare tid ifrågasätts bruket av sommartid. Den 26 mars 2019 kom Europaparlamentet fram till att EU bör sluta med tidsomställningen från normaltid till sommartid och vice versa, från och med 2021.[1]

Normaltid är den tid som enskilda länder definierat som standardiserad nationell tid. Sommartiden är ett förskjutande av normaltiden med en timme och inte i egentlig mening en motsats till normaltid.[2] I dagligt tal används även uttrycket ”vintertid” om den tid då sommartid inte gäller.[3]

Sommartid innebär en anpassning av en måttenhet för ett visst syfte på ett sätt som får anses vara unikt. Räkningen av dygnets timmar utgick ursprungligen från definitionen att klockan 12 infaller när solen står som högst.[a] När järnvägen kom, blev det opraktiskt att ha olika tid på olika stationer, varför man approximerade tideräkningen i cirka 15° breda tidszoner kring en tidsmeridian. (I vissa länder kan dock denna meridian ligga utanför tidszonen.) I Sverige utgörs den av 15° östlig längd och i Finland av 30° östlig längd. Sommartid innebär ytterligare en anpassning av den ursprungliga definitionen.

När sommartiden börjar ska klockan ställas fram en timme. När sommartiden upphör ska klockan ställas tillbaka en timme.
När sommartiden börjar ska klockan ställas fram en timme.
När sommartiden upphör ska klockan ställas tillbaka en timme.
DaylightSaving-World-Subdivisions
Tillämpning av sommartid världen över:
  Sommartid används
  Sommartid används inte längre
  Sommartid har aldrig använts

Historik och global användning

Anekdotiskt anförs USA:s ambassadör Benjamin Franklin som skapare av sommartiden med sitt förslag i Paris 1784 att man skulle börja stiga upp tidigare om morgnarna. Han skrev att han själv brukade stiga upp klockan tolv och blev förvånad då han en dag vaknade vid soluppgången och såg solen stråla klart.[4]

Den moderna sommartiden föreslogs dock av George Vernon Hudson 1895,[5] med motivet att ge arbetare mer användbar fritid efter arbetets slut. Sommartid har historiskt använts främst under de båda världskrigen och sedan slutet på nittonhundratalet. De första försöken i världen med officiell sommartid skedde under första världskriget 1916, då Tyskland och dess allierade, samt Sverige, Storbritannien och flera andra länder hade sommartid. Försöket var, framför allt inom lantbruket, inte populärt, och det dröjde till 1980 innan sommartid infördes igen i Sverige och flera andra europeiska länder.[6][7] Många av de krigförande länderna införde sommartid också under andra världskriget, Storbritannien till och med två timmars förskjutning.

Det är huvudsakligen i Europa och Nordamerika som man använder sommartid. I tropikerna är bruk av sommartid ovanligt (men det förekommer), eftersom dagsljusets längd skiljer sig mindre åt under sommaren jämfört med vintern. Även i länder närmare polerna gör sommartid mindre skillnad, eftersom dagsljuset på sommaren sträcker sig längre än den delen av dygnet de flesta är vakna, och på vintern är det ljust så kort tid att resor både till och från arbetet vanligen sker i mörker i vilket fall. Trots det har många av dessa länder sommartid. I några länder, till exempel Island och Argentina har man inte omställning till sommartid, men däremot en tidszon som kan liknas vid "permanent sommartid". Dessa länder får då ljusare kvällar på sommaren och ljusare eftermiddagar på vintern. I andra vissa länder som prövat detta har det varit klagomål på mörka vintermorgnar. På Island är det i december ändå mörka morgnar med soluppgång kl 11:20 (hade varit 10:20 om man följt närmaste geografisk tidszon). Under 2018 har en lagstiftningsprocess startats om att överge sommartidsomställningarna i EU-länderna.

Länder och regioner

Europa

Sommartid inom EU
1996-03-31–1996-10-27
1997-03-30–1997-10-26
1998-03-29–1998-10-25
1999-03-28–1999-10-31
2000-03-26–2000-10-29
2001-03-25–2001-10-28
2002-03-31–2002-10-27
2003-03-30–2003-10-26
2004-03-28–2004-10-31
2005-03-27–2005-10-30
2006-03-26–2006-10-29
2007-03-25–2007-10-28
2008-03-30–2008-10-26
2009-03-29–2009-10-25
2010-03-28–2010-10-31
2011-03-27–2011-10-30
2012-03-25–2012-10-28
2013-03-31–2013-10-27
2014-03-30–2014-10-26
2015-03-29–2015-10-25
2016-03-27–2016-10-30
2017-03-26–2017-10-29
2018-03-25–2018-10-28
2019-03-31–2019-10-27
2020-03-29–2020-10-25

I större delen av Europa gäller sommartid från natten till sista söndagen i mars till samma tid sista söndagen i oktober. I den västeuropeiska tidszonen WET, (GMT & UTC), den centraleuropeiska tidszonen CET (UTC+1) och den östeuropeiska tidszonen (EET, UTC+2) inom EU börjar och slutar sommartiden vid samma tidpunkt, klockan 1.00 UTC, vilket motsvarar olika klockslag i respektive tidszon.

Användandet av sommartid inom EU är föreskriven i EU-direktivet 2000/84/EG.[8] Den 8 februari 2018 beslutade Europaparlamentet att sommartiden i EU bör omvärderas.[9] Efter en webbenkät som gav stöd för att sluta ställa om klockan,[10] så beslutade EU-kommissionen den 12 september 2018, att lägga ett lagförslag om detta att tas i bruk oktober 2019.[11] Tidsplanen har ansetts för snabb, så det blir fördröjt till 2020 eller 2021.

Island

Island använder inte sommartid. Geografiskt sett ligger Islands soltid i UTC‑1 (Reykjavik UTC‑1:28 och Egilsstaðir UTC‑0:57), men Island har sedan 1968 valt att använda UTC som normaltid, alltså en timme före soltiden,[12] ungefär som permanent sommartid, fast det inte är skrivet så. Mellan år 1939 och 1967 hade Island sommartid.

Ryssland

Ryssland och Vitryssland fattade beslut om att från och med 27 mars 2011 inte längre använda skild sommartid, utan tillämpa sommartid året om. Man lät alltså bli att ställa om klockorna på hösten för att klockan året runt skulle vara en timme mer än tidszonen förutsatte, vilket i samband med omställningen kallades "permanent sommartid".[13][14] Detta väckte dock så småningom så starka protester bland befolkningen i Ryssland, att den ryska duman den 1 juli 2014 beslutade att avskaffa sommartid från och med 26 oktober 2014, och i fortsättningen ha normaltid utan tidsomställningar. Problemet var att morgnarna blev mörkare på vintern, så att de som jobbade inomhus bara såg mörker till och från arbetet. Stödet hade redan året då reformen infördes rasat från tre fjärdedelar på våren till en tredjedel på hösten.[15][16] Den permanenta sommartiden antogs ha förorsakat hälsoproblem och trafikolyckor, i synnerhet i norr.[17]

Sverige

Sommartid i Sverige
1916-05-15–1916-09-30
1917–1979: ej sommartid
1980-04-06–1980-09-28
1981-03-29–1981-09-27
1982-03-28–1982-09-26
1983-03-27–1983-09-25
1984-03-25–1984-09-30
1985-03-31–1985-09-29
1986-03-30–1986-09-28
1987-03-29–1987-09-27
1988-03-27–1988-09-25
1989-03-26–1989-09-24
1990-03-25–1990-09-30
1991-03-31–1991-09-29
1992-03-29–1992-09-27
1993-03-28–1993-09-26
1994-03-27–1994-09-25
1995-03-26–1995-09-24
1996 och senare: som EU

Sverige införde 1916, samma år som flera andra länder, sommartid på försök 15 maj–30 september, men bönderna protesterade så mycket att försöket inte upprepades efterföljande år.

Efter det impopulära sommartidsförsöket i Sverige 15 maj–30 september[18] 1916 infördes sommartid i landet igen först år 1980. Det året började sommartiden i Sverige första söndagen i april och avslutades sista söndagen i september, klockan 1.00 UTC. 1981–1995 började den svenska sommartiden sista söndagen i mars och avslutades sista söndagen i september. Sedan 1996 har hela Europeiska unionen (EU) gemensam sommartid; den börjar sista söndagen i mars och slutar sista söndagen i oktober. Skiftet inträffar liksom i övriga EU 01.00 UTC, alltså klockan 02.00 eller 03.00 svensk tid (utan respektive med sommartid),[6] så att timmen mellan klockan 02.00 och 03.00 utelämnas (vid övergång till sommartid) eller upprepas (vid övergång från sommartid). I Sverige regleras sommartiden i förordning SFS 2001:127 om sommartid.[19] Denna förordning baseras på ett EU-direktiv, som undertecknades av Bosse Ringholm under Sveriges ordförandeskap i EU.

Under sommartiden står solen som högst cirka klockan 13.00 (Haparanda 12.25, Stockholm 12.50, Östersund 13.00, Göteborg 13.10, med variationer på några minuter på grund av jordens elliptiska bana runt solen och jordaxelns lutning samt orternas longituder). Skillnaden i soltid mellan Koster längst i väster och Haparanda längst i öster är cirka 50 minuter.[20] [källa behövs]

År Sommartid börjar Sommartid slutar
–1915 Ingen sommartid
1916 15 maj 30 september[6]
1917–1979 Ingen sommartid
1980 Första söndagen i april Sista söndagen i september
1981–1995 Sista söndagen i mars Sista söndagen i september
1996– Sista söndagen i mars Sista söndagen i oktober

Asien

Länderna i Asien använder i allmänhet inte sommartid. Till exempel använder Kina, Japan, Ryssland, Indien och Thailand inte sommartid.

I Sydvästasien är sommartid vanligt förekommande. Följande asiatiska länder använder sommartid:

Datum för omställning varierar mellan länderna. Södra Cypern, som är medlem i EU, tillämpar samma datum som övriga EU-länder. Även Azerbajdzjan ställer om till och från sommartid det datumet. I övriga länder varierar datumen, delvis anpassat till religiösa högtider, vars datum växlar från år till år.

Georgien, Kazakstan och Kirgizistan upphörde att använda sommartid 2006, Irak 2008, Pakistan 2010, Ryssland och Armenien 2011 och Turkiet 2016.

Norra Cypern har följt Turkiet, d.v.s. bytt tidszon och samtidigt upphört med sommartiden. Därmed har Cypern blivit världens minsta land med två tidszoner.

Nord- och Centralamerika

USA

Sommartid kallas i USA för "dagsljussparandetid" (engelska: Daylight Saving Time, DST), och används sedan 2007 av större delen av landets delstater från den andra söndagen i mars till den första söndagen i november (fram till 2006 gällde sommartid från den första söndagen i april till den sista söndagen i oktober istället). Omställningen sker klockan 2.00 vid båda tillfällena. Datumen avviker 3-4 veckor från EU, beroende på hur många söndagar det är i mars, och då är det inte de vanliga tidsskillnaderna mellan USA och EU.

Sommartid tillämpas inte i Hawaii, Amerikanska Samoa, Guam, Puerto Rico eller Jungfruöarna och i Arizona endast i indianreservatet Navajo Indian Reservation. Sommartid infördes 2006 i hela Indiana; större delen av delstaten hade tidigare inte sommartid.

Kanada

I Kanada används sommartid i de flesta provinserna, med samma start- och slutdatum som i USA. Sommartid används inte i provinsen Saskatchewan, och inte heller i en del små glesbefolkade områden nära tidszongränserna. Kanada följer USA:s ändring från 2007.

Mexiko och Centralamerika

I Mexiko används sommartid i större delen av landet. Undantaget är delstaten Sonora som följer Arizona i USA. Mexiko har sommartid från första söndagen i april till sista söndagen i oktober, alltså som USA:s tidigare datum.

I Karibien har Kuba, Haiti, Turks- och Caicosöarna och Bahamas sommartid medan övriga länder och självstyrande områden i Karibien inte har det. Länderna i Centralamerika använder inte sommartid.

Norra Afrika

På norra halvklotet finns sommartid dessutom i ytterligare några länder:

Egypten övergav sommartid 2011.

Södra halvklotet

södra halvklotet används sommartid av vissa länder på det motsatta halvåret jämfört med norra halvklotet. Det gäller bland annat i:

Detta gör det mer komplicerat att räkna ut tidsskillnaden mellan länder på norra respektive södra halvklotet.

Datumen för omställning av klockan varierar mellan länderna. Till 2007 varierade dessutom datumen mellan Australiens delstater. I Uruguay avskaffades sommartid 2015.

Effekter

Daylight saving time lapse, 2013-10-27
Omställningen från och till sommartid görs i nätverkskopplade system numera ofta automatiskt. Fast ibland kan tekniken komma i olag. Dessa informationstavlor på en flygbuss försöker presentera klockslag samt beräknad ankomsttid, drygt tio timmar efter att sommartiden upphört.

Det har visat sig vara svårt att påvisa vilka effekter användningen av sommartid har. De fåtal undersökningar som har gjorts uppvisar inte en entydig bild.

Energiförbrukning

Amerikansk forskning tyder på att en energibesparing som är i det närmaste försumbar har uppnåtts,[22] men också på att sommartiden leder till ökad energianvändning till följd av en ökning av energikrävande aktiviteter.[23][24] Införande av mer energieffektiva lampor har minskat behovet av energi för belysning.

Trafiksäkerhet

S. Coren konstaterade att fler trafikolyckor än annars förväntat inträffar måndagen efter övergången till sommartid, uppenbarligen som följd av förkortad eller försämrad sömn.[25] En motsvarande svensk studie visade motsvarande tendens, som dock inte var statistiskt signifikant, och forskarna anser att studien tvärtom motsäger tolkningen.[26] En tredje studie, där ljusförhållanden vid olyckor analyserats, visar att den bättre tillgången till dagsljus under rusningstid som sommartid medför (i medeltal i USA) borde minska mängden trafikolyckor, framför allt dödsolyckor för fotgängare. Effekten av själva övergången undersöktes inte.[27]

Ekonomi

Införandet av sommartid leder till 3 procent ökad omsättning i sport- och fritidsbranschen enligt en undersökning 1999 av EU.[28] Denna ökning ökar energiåtgången.[23] Å andra sidan leder sommartid till minskning av inomhusaktiviteter och drabbar därför etermedia och kultur ekonomiskt, och medför kostnader för samhället som helhet i samband med omställningen på våren och hösten.[källa behövs]

Arbetsplatssäkerhet

Mängden arbetsolycksfall har visats öka vid omställningen till sommartid som en direkt följd av den sömnbrist som uppstår.[29]

Hälsa

Studier har visat på att en marginell men mätbar ökning av bland annat hjärtinfarkter[30] och självmord,[31] förekommer hos riskgrupper, såsom personer med svårigheter att ställa om sin dygnsrytm, i samband med omställningarna.

Missade omställningar

Många glömmer att ställa om klockan, och andra har inte klart för sig vilket håll man ställer om. Den som följer TV och tidningar brukar få det förklarat, medan andra riskerar komma vid fel tid till till exempel arbetet eller till tåg- och flygavgångar.

Sommartid brukar inte anges när man anger tidszon för fjärran platser, eftersom det anses för komplicerat, med effekten att tidsskillnaden blir fel om platsen inte använder sommartid. Till exempel anges Thailand ha 6 timmars tidsskillnad mot Sverige, men är under mer än halva året 5 timmars tidsskillnad.

Minnesregler

Daylightsavings
Amerikansk samhällsinformation från 2001 uppmanar till att dra tillbaka klockan när sommartid upphör.

Ett sätt att minnas åt vilket håll man ska ställa klockan är att ta hjälp av ramsan "Se fram emot sommaren (avser omställningen under våren); se tillbaka på sommaren" (avser omställningen under hösten). Ett annat är "Ställ fram utemöblerna inför sommaren; ställ tillbaka utemöblerna inför vintern". På amerikansk engelska används ramsan "spring forward, fall back" ("hoppa [vår] framåt, fall [höst] tillbaka") eller, på engelska om klockan ställs framåt i mars, "March forward" ("marschera [mars] framåt").[32]

Se även

Referenser

  1. ^ ”Grönt ljus till förslaget om att sluta med hoppet från sommartid till vintertid | Nyheter | Europaparlamentet”. www.europarl.europa.eu. 26 mars 2019. http://www.europarl.europa.eu/news/sv/press-room/20190321IPR32107/gront-ljus-till-forslaget-om-att-sluta-med-hoppet-fran-sommartid-till-vintertid. Läst 27 mars 2019.
  2. ^ Sommartid i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 16 november 2013.
  3. ^ NE.se - "vintertid"
  4. ^ Benjamin Franklin, skrivet anonymt (1784-04-26). ”Aux auteurs du Journal” (på franska). Journal de Paris (117): sid. 511–513. Brevet publicerades först i journalens sektion "Économie", i fransk översättning av det engelskspråkiga originalet. Den omarbetade engelskspråkiga versionen [cited 2009-02-13] är allmänt kallad "An Economical Project", en titel som Franklin inte använde själv; se A.O. Aldridge (1956). ”Franklin's essay on daylight saving”. American Literature 28 (1): sid. 23–29. doi:10.2307/2922719.
  5. ^ Hudson, George Vernon 1867–1946; Dictionary of New Zealand Biography
  6. ^ [a b c] ”Normaltid och sommartid i Sverige”. SP. http://www.sp.se/sv/index/information/summertime/Sidor/default.aspx.
  7. ^ SFS 1979:1032 (lagen.nu)
  8. ^ Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/84/EG av den 19 januari 2001 om bestämmelser beträffande sommartid
  9. ^ ”EU Parliament Votes to Re-Evaluate DST in Europe”. www.timeanddate.com. https://www.timeanddate.com/news/time/eu-parliament-abolish-dst.html.
  10. ^ Summertime Consultation: 84% want Europe to stop changing the clock
  11. ^ State of the Union 2018: Q&A on the Commission's proposal to put an end to seasonal clock changes European Commission − Press Release (Strasbourg, 12 September 2018)
  12. ^ Current local time in Reykjavik
  13. ^ "Russia switches to 'permanent summer time'". Ria.ru, 2011-03-27. Läst 14 april 2014. (engelska)
  14. ^ ”Medvedev Orders Permanent ’Summer Time’”. http://www.themoscowtimes.com/news/article/medvedev-orders-permanent-summer-time/430650.html. The Moscow Times, 9 februari 2011
  15. ^ ”Ryssland övergår till ständig vintertid”. http://svenska.yle.fi/artikel/2014/07/01/ryssland-overgar-till-standig-vintertid. Läst 26 oktober 2014.
  16. ^ ”Russia Turns Clocks Back to 'Winter' Time”. 26 oktober 2014. http://en.ria.ru/russia/20141026/194606015/Russia-Turns-Clocks-Back-to-Winter-Time.html. Läst 26 oktober 2014.
  17. ^ ”Russia: Putin abolishes 'daylight savings' time change”. BBC. 22 juli 2014. http://www.bbc.co.uk/news/blogs-news-from-elsewhere-28423647.
  18. ^ Gustaf V och hans tid 1907–1918, Erik Lindorm 1979 ISBN 91-46-13376-3 s. 404
  19. ^ Förordning om sommartid (2001:127)
  20. ^ 11,0° mot 24,1° longitud, 4 tidsminuter per grad
  21. ^ ”Libya Changes Time Zone”. Time and Date AS. 10 november 2012. http://www.timeanddate.com/news/time/libya-time-zone-change-2012.html.
  22. ^ Maura Judkis (6 mars 2009). ”Daylight Saving Time: How Much Energy Does It Really Save?”. USNews. http://www.usnews.com/blogs/fresh-greens/2009/3/6/daylight-savings-times-true-energy-savings.html?s_cid=rss:fresh-greens:daylight-savings-times-true-energy-savings. Läst 18 mars 2009.
  23. ^ [a b] Sebastian Blanco (11 mars 2007). ”Think daylight saving time saves energy? Think again. Or not.”. AutoblogGreen. http://www.autobloggreen.com/2007/03/11/think-daylight-saving-time-saves-energy-think-again-or-not/. Läst 18 mars 2009.
  24. ^ ”The Reasoning Behind Changing Daylight-Saving”. NPR. http://www.npr.org/templates/story/story.php?storyId=7779869.
  25. ^ S. Coren (Department of Psychology, University of British Columbia, Canada): Sleep Deficit, Fatal Accidents, and the Spring Shift to Daylight Savings Time
  26. ^ Lambe M, Cummings P. (Karolinska Institutet) (17 oktober 1999). ”The shift to and from daylight savings time and motor vehicle crashes.”. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0001457599000883.
  27. ^ Susan A. Ferguson; David F. Preusser; Adrian K. Lund; Paul L. Zador; Robert G. Ulmer (1995). ”Daylight saving time and motor vehicle crashes: the reduction in pedestrian and vehicle occupant fatalities”. American Journal of Public Health 85 (1): sid. 92–95. doi:10.2105/AJPH.85.1.92. PMID 7832269. PMC: 1615292. http://ajph.aphapublications.org/doi/pdf/10.2105/AJPH.85.1.92.
  28. ^ Myriam B.C. Aries; Guy R. Newsham (2008). ”Effect of daylight saving time on lighting energy use: a literature review”. Energy Policy 36 (6): sid. 1858–1866. doi:10.1016/j.enpol.2007.05.021. Arkiverad från originalet den 2011-06-11. https://web.archive.org/web/20110611195848/http://www.nrc-cnrc.gc.ca/obj/irc/doc/pubs/nrcc49212/nrcc49212.pdf.
  29. ^ Christopher M. Barnes; David T. Wagner (2009). "Changing to daylight saving time cuts into sleep and increases workplace injuries". Journal of Applied Psychology 94 (5): 1305–1317
  30. ^ Heissmann, Nicole (29 oktober 2008). ”Sommartid ökar risk för hjärtinfarkt”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/sommartid-okar-risk-for-hjartinfarkt.
  31. ^ Melnick, Meredith (12 mars 2011). ”Is Daylight Saving Time Bad for Your Health?”. TIME. http://healthland.time.com/2011/03/12/is-daylight-saving-time-bad-for-your-health/.
  32. ^ ”Spring Forward or Fall Back?” (på engelska). Timeanddate. http://www.timeanddate.com/time/dst/spring-forward-fall-back.html. Läst 6 april 2015.

Anmärkningar

  1. ^ Detta sammanfaller med att den antingen står rakt i söder eller rakt i norr eller i zenit, beroende på var på jorden man befinner sig. Klockan 12 står solen rakt i söder om man befinner sig norr om kräftans vändkrets, och rakt i norr, om man befinner sig söder om stenbockens vändkrets. I området mellan vändkretsarna kan den antingen stå rakt i söder, rakt i norr eller i zenit beroende på årstid. I området mellan polcirklarna och polerna når solen inte alltid över horisonten, men den står ändå som högst, samt rakt i söder respektive norr, klockan 12.

Externa länkar

Atlantic Standard Time

Atlantic Standard Time Zone (AST) är namnet i Kanada och USA på den tidszon som ligger fyra timmar efter UTC (koordinerad universell tid) och GMT (Greenwich Mean Time). Tiden i zonen baseras på meridianen 60° väst om Greenwich.

Atlantic Standard Time används i de kanadensiska provinserna New Brunswick och Nova Scotia. Prince Edward Island och vissa delar av Quebec (östra Côte-Nord och Îles de la Madeleine) ligger också i tidszonen. Officiellt ligger hela Newfoundland och Labrador i Newfoundland Standard Time, men i praktiken använder större delen av Labrador Atlantic Standard Time.

I USA används tidszonen endast i Puerto Rico och Amerikanska Jungfruöarna. Ett antal länder i Västindien och Sydamerika använder också UTC-4, men använder inte benämningen Atlantic Standard Time.

På sommaren används sommartid i delar av tidszonen, vilket innebär tre timmar efter UTC på sommaren. Sommartiden kallas för ADT (förkortning för Atlantic Daylight Time). Datumet för omställning av sommartid är inte samma som i Europa.

British Summer Time

British Summer Time (BST) är den tid som används i Storbritannien (liksom i Irland, Portugal, på Färöarna och Kanarieöarna) på sommaren. Den definieras som UTC + 1 timme.

Central Standard Time

Central standard Time eller CST är den tidszonen som används i centrala USA och Kanada och i östra Mexiko. Dess normaltid definieras som sex timmar efter UTC (koordinerad universell tid). På sommaren används sommartid i dessa länder (med små undantagna områden), vilket innebär fem timmar efter UTC på sommaren. Sommartiden kallas i USA för CDT (förkortning för Central Daylight Saving Time). Det är 7 timmars tidsskillnad mot Centraleuropeisk tid, som bland annat används i Sverige.

Denna tid används i följande delstater:

Kanada

Manitoba

del av Nunavut

mindre del av Ontario

mindre del av Saskatchewan (med sommartid)

större delen av Saskatchewan (utan sommartid)USA

Alabama

Arkansas

del av Florida

Illinois

mindre del av Indiana

Iowa

större delen av Kansas

västra halvan av Kentucky

Louisiana

mindre del av Michigan

Minnesota

Mississippi

Missouri

östra Nebraska

större delen av North Dakota

Oklahoma

South Dakota

större delen av Tennessee

större delen av Texas

WisconsinMexiko

större delen av landet, inklusive Mexico City. Allt utom de västra delarna av landet.Mexiko har avvikande datum för byte mellan sommartid och normaltid jämfört med USA. Tidszonen kallas Tiempo del centro. Datumet för omställning av sommartid är inte heller samma som i Europa, vilket gör att tidsskillnaden dit är 1 timme mindre någon vecka på vår och höst.

Centralafrikansk tid

Centralafrikansk tid, eller CAT (Central Africa Time) är en tidszon som används i centrala och södra Afrika. Zonen är två timmar före UTC (Coordinated Universal Time) (UTC+02), vilket gör att den sammanfaller med sydafrikansk standardtid och östeuropeisk tid

Eftersom tidszonen huvudsakligen ligger nära ekvatorn förändras inte dagslängden nämnvärt över året, så sommartid används inte.

Centralafrikansk tid används i följande länder:

Burundi

Botswana

Egypten (som Östeuropeisk tid)

Kongo-Kinshasa (endast den östra delen)

Libyen

Malawi

Moçambique

Rwanda

Zambia

ZimbabweSydafrikansk standardtid används i följande länder istället för Centralafrikansk tid:

Lesotho

Sydafrika

Swaziland

Centraleuropeisk tid

Centraleuropeisk tid eller Central European Time förkortat CET, eller MET ("medeleuropeisk tid") är den tidszon som används i många europeiska länder kring meridianen vid 15° östlig längd.

Centraleuropeisk tid har även sommartid, där sommartids-varianten Central European Summer Time förkortas CEST, vilken är CET + 1 timme. De två varianterna sammanfattas som

CET = UTC + 1 timme (normaltid).

CEST = UTC + 2 timmar (sommartid).

Eastern Standard Time

Eastern Standard Time Zone (EST) är den tidszon som används på östkusten i USA och Kanada. Dess normaltid definieras som fem timmar efter UTC (koordinerad universell tid) och GMT (Greenwich Mean Time). På sommaren används sommartid i dessa länder (med små undantagna områden), vilket innebär fyra timmar efter UTC på sommaren. Sommartiden kallas i USA för EDT (förkortning för Eastern Daylight Saving Time). Det är 6 timmars tidsskillnad mot Centraleuropeisk tid, som bland annat används i Sverige. Datumet för omställning av sommartid är inte samma som i Europa, vilket gör att tidsskillnaden dit är 1 timme mindre någon vecka på vår och höst.

Summering:

Normaltid (vinter): UTC –5

Sommartid: UTC –4Områden i USA med denna tidszon är Connecticut, Delaware, District of Columbia, Florida (större delen), Georgia, Indiana (större delen), Kentucky (östra delen), Maine, Maryland, Massachusetts, Michigan (större delen), New Hampshire, New Jersey, New York, North Carolina, Ohio, Pennsylvania, Rhode Island, South Carolina, en mindre, östlig del av Tennessee, Vermont, Virginia och West Virginia.

I Kanada ligger provinserna Ontario (större delen) och Québec (större delen) i den. Dessutom använder Bahamas och Kuba samma tid inklusive sommartid.

Colombia, Ecuador, Jamaica, Panama och Peru har också UTC minus fem timmar men ingen sommartid.

Tidszonen som används i New South Wales och Victoria i Australien (UTC+10 som standardtid) kallas också Eastern Standard Time i landet, kallas dock vanligen Australian Eastern Standard Time i andra länder.

Indian Standard Time

Indian Standard Time (IST) är tidszonen som används i Indien och har en tidsskillnad på UTC+5:30. Indien tillämpar ingen sommartid.

Jekaterinburgtid

Jekaterinburgtid (YEKT) är benämningen på tidszonen som befinner sig fem timmar framför UTC (UTC+5) och två timmar framför Moskvatid (MSK+2).

År 2011 övergick Ryssland till permanent sommartid. Istället för att växla mellan UTC+5 på vintern och UTC+6 under sommaren fixerades Jekaterinburgtiden. Den är UTC+5 efter att ha varit UTC+6 under 2011-2014.

Koordinerad universell tid

Koordinerad universell tid (UTC, kompromissförkortning mellan engelska Coordinated Universal Time och franska temps universel coordonné) är en utgångspunkt för exakta tidsangivelser världen över. Tidsangivelsen skiljer sig med en timme i förhållande till centraleuropeisk tid som tillämpas i Sverige. När klockan är 12:00 enligt UTC är den 13:00 i Sverige (vintertid) och 14:00 (sommartid).

Lista över länders tidszoner

Detta är en lista över vilken tidszon olika länder har.

Talet för tidszon avser alltid normaltid (vintertid) i förhållande till Greenwich. "*" anger att det är sommartid under norra halvklotets sommar och "#" sommartid under södra halvklotets sommar. Datum för omställning varierar, också mellan år, och står delvis i artikeln Sommartid.

För länder med delstater och med flera tidszoner (till exempel USA och Kanada) redovisas här bara vilka tidszoner som finns i landet. Läs artikeln om respektive delstat för att se dess tidszon. Där brukar dock inte sommartid redovisas. En del delstater har också olika tidszoner i olika delar. USA, Kanada och Mexiko har sommartid i större delen av landet, utom vissa områden som nämns i listan här. Brasilien och Australien har omkring hälften med resp utan sommartid.

Moskvatid

Moskvatid kallas den zontid som används i västra Ryssland (UTC+3) och för järnväg i hela landet.

Det finns elva tidszoner i Ryssland, flest i världen för ett land, Moskvatid används som utgångspunkt inom landet. Exempelvis sägs Irkutsk ha Moskvatid + 5 timmar.

2011 övergavs sommartiden i Ryssland, och man försköt normaltiden en timme i en stor del av Ryssland, i princip permanent sommartid, så att Moskvatid var UTC+4 året runt. Från oktober 2014 övergavs permanent sommartid och ersattes av permanent vintertid, och därmed alla andra ryska tidszoner flyttades en timme bakåt. Moskvatid är därmed UTC+3 året runt. Några områden bytte dock samtidigt tidszon. Till exempel bytte Kamtjatka från Moskvatid+8 till Moskvatid+9, och återinförde zonen Kamtjatkatid, fast man fortfarande hade UTC+12.

Mountain Standard Time

Mountain Standard Time (MST) är den tidszon som används i delar av USA, Mexiko och Kanada. Dess normaltid definieras som sju timmar efter UTC (koordinerad universell tid). På sommaren används sommartid i dessa länder (med små undantagna områden), vilket innebär sex timmar efter UTC på sommaren. Sommartiden kallas i USA för denna tidszon MDT (förkortning för Mountain Daylight Saving Time). Det är 8 timmars tidsskillnad mot Centraleuropeisk tid, som bland annat används i Sverige.

Denna tid används i följande delstater:

Kanada

Alberta

Northwest Territories (något undantag)

del av Nunavut

mindre del av British Columbia och av Saskatchewan

(större delen av Saskatchewan har Central Standard Time året runt, vilket är samma tid som Mountain Daylight Saving Time på sommaren)USA

Arizona - mestadels ingen sommartid

Colorado

Idaho - södra halvan

del av Kansas

Montana

västra Nebraska

mindre del av Nevada

New Mexico

del av North Dakota

mindre del av Oregon

South Dakota - västra halvan

mindre del av Texas

Utah

WyomingMexiko

Baja California Sur

Chihuahua

större delen av Nayarit

Sonora - ingen sommartid

SinaloaMexiko har avvikande datum för byte mellan sommartid och normaltid jämfört med USA. Tidszonen kallas Tiempo de la montaña. Datumet för omställning av sommartid är inte heller samma som i Europa, vilket gör att tidsskillnaden dit är 1 timme mindre någon vecka på vår och höst.

Norrbottens län

Norrbottens län, beläget i Övre Norrland, är Sveriges nordligaste län. Residensstad är sedan 1856 Luleå; innan dess (1810–1855) var Piteå länets residensstad.

Norrbottens län är landets största och ytmässigt nära en fjärdedel av Sveriges totala landareal. Norrbottens län består av landskapet Norrbotten (den tidigare norra delen av Västerbotten) samt den nordliga delen av landskapet Lappland.

Länet har 14 kommuner: Störst till ytan är Kiruna kommun, minst är Haparanda kommun. Största folkmängden har Luleå kommun och den minsta har Arjeplogs kommun.

Norrbottens läns valkrets utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.

Norrbottens län kan sägas vara kontrasternas län. Här finns landets högsta fjäll, Kebnekaise (2104 meter över havet), och djupaste insjö, Hornavan (232 meter djup). Samtidigt som det året runt är permafrost i fjällområdena strömmar turisterna till havsbaden vid Bottenvikskusten sommartid.

Omsktid

Omsktid (OMST) är en tidszon i Ryssland som är sex timmar före UTC (UTC+06:00), och 3 timmar före Moskvatid (MSK).

Pacific Standard Time

Pacific Standard Time (PST) är den tidszon som används på västkusten i USA och Kanada. Den definieras som UTC-8 som normaltid. På sommaren används sommartid i dessa länder (med små områden som undantag), vilket innebär UTC-7 på sommaren på västkusten. Sommartiden kallas PDT, Pacific Daylight Saving Time. Det är 9 timmars tidsskillnad mot Centraleuropeisk tid, som bland annat används i Sverige.

Delstater med denna tidszon är Kalifornien, Oregon, Washington, Nevada, del av Idaho, och i Kanada British Columbia och Yukon. Det finns små områden i delstaterna som avviker. Även delstaten Baja California i nordvästra Mexiko har samma tid, under namnet Tiempo del Pacífico. Mexiko har avvikande datum för byte mellan sommartid och normaltid jämfört med USA. Även Europa har avvikande datum, vilket gör att tidsskillnaden dit är 1 timme mindre någon vecka på vår och höst.

Tidszon

En tidszon är ett område på jorden med samma normaltid, så kallad zontid.

Eftersom jorden roterar kring sin egen axel, kan det aldrig bli samma klocktid eller soltid över hela klotet. Lokaltiden är bara gemensam för de platser som ligger på samma meridian. Platser som ligger längre österut och längre västerut har lokaltid som ligger före respektive efter. För att hålla samma tid inom länder eller områden har jorden blivit indelad i ett antal tidszoner, med hela timmar och ibland halvtimmar som skillnad mellan zonerna. Till exempel är klockan 13.00 i Stockholm när den är 12.00 i London.

Tidszonerna följer i stort sett var 15:e meridiangrad. Oftast används bara en normaltid i varje land. Undantag är en del stora länder vilka har interna zonindelningar. I Västeuropa tillämpar Brittiska öarna, Azorerna (Portugal) och Kanarieöarna (Spanien) andra zontider än fastlandet. Om man konsekvent följt kartans lodräta streck hade till exempel det norska Vestlandet legat i den brittiska tidszonen, och Finnmark fylke i samma tidszon som Finland. Vilka zontider som används i olika länder listas i Lista över ländernas tidszoner.

Den universella tiden, UTC (koordinerad universell tid), används ofta som referens när man definierar tidszoner. Den justeras inte efter sommartid, vilket gör att i länder som har sommartid så stämmer inte tiden med tidszonssiffran på sommaren. I Sverige går klockan en timme före UTC på vintern ("normaltid") och två timmar före UTC på sommaren.

Kina är det största landet som bara använder en zontid (UTC + 8t), och som en konsekvens av detta står solen i söder ungefär kl 15 på eftermiddagen i Xinjiang i västligaste Kina. Det näst största landet som använder endast en zontid är Indien (UTC + 5½ timme).

På ett antal platser på jorden, de flesta i Asien, möts tre tidszoner. En sådan plats är den trelandspunkt där norska, finska och ryska riksgränserna möts.

Västafrikansk tid

Västafrikansk tid, eller WAT (West Africa Time) är en tidszon som används i västra och centrala Afrika. Zonen är en timme före UTC (Coordinated Universal Time) (UTC+01), vilket gör att den sammanfaller med centraleuropeisk tid (CET) när denna inte observerar sommartid. Trots namnet använder länderna väster om Benin inte WAT utan UTC.

Eftersom tidszonen huvudsakligen ligger nära ekvatorn förändras inte dagslängden nämnvärt över året, så sommartid används inte förutom i Namibia, som flyttar till västafrikansk sommartid (WAST) (UTC+02) under sommarmånaderna (början av september till början av april).

Västafrikansk tid används i följande länder:

Algeriet (som Centraleuropeisk tid)

Angola

Centralafrikanska republiken

Ekvatorialguinea

Gabon

Kamerun

Kongo-Brazzaville

Kongo-Kinshasa (endast den västra delen)

Namibia (använder sommartid)

Niger

Nigeria

Tchad

Tunisien (som Centraleuropeisk tid)

Östafrikansk tid

Östafrikansk tid (engelska: East Africa Time, förkortning: EAT) är den tidszon som östra Afrika hör till. Zonen är tre timmar före koordinerad universell tid (UTC). Eftersom tidszonen ligger vid och nära ekvatorn där dagarnas längd varierar litet eller inte alls över året, iakttas inte sommartid.Östafrikansk tid används i följande länder:

Komorerna

Djibouti

Eritrea

Etiopien

Kenya

Madagaskar

Somalia

Sudan

Sydsudan

Tanzania

UgandaSamma tid används i två europeiska områden (Kaliningradtid) och i ett antal länder i arabvärlden.

Östeuropeisk tid

Östeuropeisk tid, förkortat EET (engelska: Eastern European Time) är den zontid som används i bland annat Bulgarien, Egypten, Estland, Finland, Grekland, Israel, Lettland, Litauen, Rumänien, Turkiet och Ukraina. Den är på vintern samma som UTC+2h. Man tillämpar sommartid i dessa länder:

EET = UTC + 2 timmar (normaltid), UTC + 3 timmar (sommartid)

EEST = Alternativt namn på EET under sommartid.UTC+2 utan sommartid används till exempel i ryska Kaliningrads område samt Sydafrika och Zimbabwe.

Tid
Wooden hourglass 3.jpg

Språk

This page is based on a Wikipedia article written by authors (here).
Text is available under the CC BY-SA 3.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.