Shia

Shia (الشيعة; förkortning av Shia 'Alī, "Alis anhängare") är den gren av islam som menar att den islamiske profeten Muhammed enligt Guds beslut utnämnt Ali ibn Abi Talib och hans ättlingar till muslimernas ledare efter sin bortgång. Dessa ses inte som profeter eller budbärare, utan anses vara de rättmätiga efterträdarna som felfritt kan tolka och förmedla Muhammeds vanor sunna, och Koranen. Denna regel är en av trons rötter inom shiaislam som motiveras med att Gud alltid har en ställföreträdare på jorden, även om den sista profeten och budbäraren är bortgången. Dessutom måste denna vara fri från inkorrekta gärningar, precis som profeterna, då de är vägledare för hela mänskligheten. Om dessa skulle begå synd, skulle det alltså vara tveksamt att följa dem i anledning att få en sann vägledning inom religionen, och dessutom har Gud ingen anledning att skapa sin ställföreträdare till mer eller mindre syndare, varken profeterna från Adam till Muhammed, eller deras efterträdare, imamerna, enligt shiaislam. Den största riktningen inom shia är tolvgrenen, även kallad ithnā 'ashariyya.

De muslimer som är anhängare av denna gren av islam kallas shi'iter eller shiamuslimer. Ungefär 15 procent av alla muslimer är shiiter, vilket gör shiiterna till den näst största gruppen inom islam efter sunniterna. Ungefär 40 procent av alla muslimer i Mellanöstern följer någon typ av shiainriktning.[1]

Shiamuslimer menar att islam bör inkluderas som den mest grundläggande lagen i alla frågor. Enligt detta behandlas den enskilda individens vardagliga problem av islamiska lagar (vilka är gemensamma för alla muslimer) och därefter skall även gruppens problem lösas i enlighet med islamiska lagar. Gruppens problem är huvudsakligen politik och ekonomi. Shiamuslimer anser att lösningen på de politiska och ekonomiska problemen finns i islam. Enligt shiamuslimer kan den islamiska lagstiftningen lösa de aktuella problemen, inte bara på individuell basis utan även på gruppnivå.

För att kunna möta aktuella problem har imamerna (de tolv) skapat en övergång mellan den grundläggande islam (som består av Koranen och hadither) och den aktuella problemlösningen i form av islamisk lärdom (ijtihad). Det finns idag cirka 190 miljoner shiamuslimer världen runt.

Fil:SHIA-GHADIR.jpg
En illustration av en hadith och den viktiga händelsen i Ghadir Khumm.

Terminologi

Shiism arabic green
"Shia" skrivet med arabisk skrift

Ordet shia (arabiska: شيعة) betyder bokstavligen följare[2] och är den korta formen av den historiska frasen shīʻatu ʻAlī (arabiska: شيعة علي), vilket betyder Alis följare eller Alis parti.[3] Termen användes först under Muhammeds livstid.[4] I vers 37:83 används ordet shia för att beskriva profeten Abraham som profeten Noas följare.[5][6][7] Det har även återberättats att Muhammed sagt att Ali och hans shia är de bästa skapelserna i referens till koranvers 98:7.[8][9][10]

Doktriner

Huvudsakliga doktriner

Shi'i talismanic piece
Shiitisk talisman.

Shiamuslimer tror på de fem pelarna, vilket även sunnimuslimer gör, men de delar upp dem på olika sätt. Shialäran menar att fyra av islams fem pelare (det vill säga salah, sawm, hajj och zakat) som alla muslimer följer, inkluderas under trons grenar eftersom de är aktiviteter och inte grundläggande logiska begrepp. De fem pelarna, eller trons grunder, är enligt shiamuslimer grundläggande logiska begrepp som går att förklara ur ett filosofiskt perspektiv.

Trons grunder (usūl ad-dīn)

Trons grenar (furū ad-dīn)

  1. tidebön (salat)
  2. fasta under månaden ramadan (sawm)
  3. vallfärd till islams heliga stad Mecka ([ hadj)
  4. allmosa till fattiga och behövande (zakat)
  5. obligatorisk skatt (khums)
  6. självrannsakan och strid mot frestelsen och det förbjudna (jihad)
  7. uppmuntra det goda (amr bi'l ma'ruf)
  8. förbjuda det onda (nahy 'an al-munkar)
  9. älska ahl al-bayt (tawalla)
  10. hata ahl al-bayts fiender (tabarra)[11]

Övriga doktriner

Shiamuslimer och övriga muslimer har många gemensamma doktriner, såsom att bära hijab (slöja). Dock utövas vissa endast av shiamuslimer, så som taqiyya, som innebär undanhållandet av ens religiösa övertygelser i det yttre när man fruktar för sitt liv. Dock får tron aldrig lämna hjärtat.[12] En annan är att shiaislam tillåter tidsbestämda äktenskap, nikah mut'ah. Shiamuslimer anser att beviset för att tidsbestämt äktenskap är lagligt finns i Koranen.[13]

Ledarskap

Imam reza shrine in Mashhad (Longitudinal Cropped)
Den åttonde shiaimamen Imam Rezas helgedom.
Battle of Karbala (Without written version)
En illustration av Slaget vid Karbala.

Shiiterna kallar muslimernas ledare imām och menar att denne ska vara den som är mest lämpad för ledarskapet, utnämnd av Gud och profeten, och felfri medan sunniterna kallar ledaren kalif och anser att man ska välja honom oberoende av släktskap, och att denne inte behöver vara felfri.

Shiamuslimer menar att Muhammed flera gånger utnämnt Ali till sin efterträdare och den mest nedskrivna händelsen var händelsen vid platsen Ghadir Khumm mellan Mecka och Medina.[14]

Historia

Delningen uppstod när Muhammed gick bort och efterträdaren skulle tillsättas. Den blev åter aktuell efter mordet på den tredje sunnikalifen Uthman år 656, då Muhammeds svärson Ali ibn Abi Talib utsågs till dennes efterträdare, trots ovilja från imam Alis sida. Detta val vägrade bland andra Uthmans nära släkting Muawiya, ståthållare i Syrien, att acceptera. Efter att imam Ali hade avvisat krav på att Uthmans mördare skulle ställas inför rätta revolterade även delar av stammen Quraysh. Imam Ali besegrade en del av oppositionen i två fältslag, Kamelslaget och slaget vid Nahrawan, men tvingades att ingå vapenvila med sin huvudmotståndare Muawiya i Slaget vid Siffin. Motståndet mot imam Ali fortsatte och mot slutet av 660 hade han helt förlorat makten över Egypten och Hejaz. Imam Ali mördades 661 i Kufa under förrättande av bön. Därefter tog Ummayyaddynastin över makten.

Imam Alis anhängare vägrade i sin tur att erkänna den "gudlösa tronsinkräktaren" Muawiya som muslimernas ledare och stödde i stället Alis söner imam Hasan och imam Husayn. Imam Hasan slöt fred på grund av att inga ska dödas under krig. Flera år efter att imam Hasan mördades, ställde sig den yngre imam Husayn i spetsen för ett närmast symboliskt uppror och blev med sina 72 följeslagare mördade av ummayaddynastin i Slaget vid Karbala, enligt shiamuslimer ett vunnet krig, då shia visade sig vara de rätta som inte ger upp lätt och satte en tradition det året. Ingen i Husayns styrka överlevde, förutom ett av Husayns barn som var för sjuk för att delta, Ali Zayn al-Abidin som efterträdde Husayn såsom imam. Slaget kom att få en stor symbolisk betydelse för shia. Husayn blev den viktigaste shiitiska martyren och sörjandet av slaget vid Karbala 680 har än i dag en mycket stor betydelse för shiiterna.

Grenar

Även inom shia har man haft olika åsikter om exakt vem som skall anses vara islams ledare och vid olika tidpunkter då man inte kunnat enas om vem som är imam har man valt olika:

  • Zaiditernas femte imam Zayd (död år 740) är en alternativ kandidat till de övriga grenarnas femte, hans bror Muhammad ibn Ali. Zaiditerna finns idag främst i Jemen. Deras synsätt ligger närmast den ursprungliga ideologin, men zaiditerna har också historiskt haft en mer kompromissartad hållning till frågan om ledarskapet och det har till och med förekommit (på 800-talet) att det har funnits två zaiditiska imamer samtidigt.
  • Ismailiternas (ismā'īliyya, "sjugrenen") sjunde imam Ismā'īl (död år 760) hade också en konkurrerande imam, tolvgrenen Musa ibn Jafar. Ismailiternas gren fick stor betydelse i Egypten och övriga Nordafrika och tog sig där en del extrema uttryck, till exempel när en av de fatimidiska kaliferna, al-Hákim bi amri'llah (996–1021), påstod sig vara en inkarnerad Gud. Han är fortfarande en central person i drusernas version av shia. En annan känd underavdelning i den ismailitiska grenen av shia är assassinerna. Numera finns största delen av ismailiterna i Indien.
  • Imamiterna (imāmiyya), även kallad ithnā 'ashariyya ("tolvgrenen"), till vilken de flesta shiiter idag räknar sig, utgör större delen av befolkningen i Iran, södra Irak och Bahrain. De erkänner tolv imamer med Ali som den förste och Muhammad ibn Hasan som den siste. Han skall uppenbaras vid tidens slut för att skipa fred och rättvisa världen över. Grenens starka ställning i Iran grundlades på de mongoliska ilkhanernas tid, främst genom Öldjeitü (1304–1316) som konverterade från kristendomen till islam och åtminstone tolererade att tolvgrenen var verksam inom hans rike; vissa hävdar att han till och med gynnade dem. Genom att de turkiska safaviderna övertog makten i början av 1500-talet och skapade en teokratisk stat befästes Irans ställning som ledande makt inom shia. Safaviderna var från början sunniter men blev på 1400-talet shiiter.

Utbredning

Islam by country
Stater med en muslimsk befolkningsandel på över 10%.
Grön: Sunni
Röd: Shia
Blå: Ibadi

Man uppskattar att omkring 10 % av världens muslimer är shia, vilket motsvarar omkring 215 miljoner shiamuslimer i hela världen.[15] Ungefär 40 procent av alla muslimer i Mellanöstern följer någon typ av shiainriktning.[1] Fastän shiamuslimer är en minoritet i den muslimska världen, utgör de en majoritet av befolkningen i Iran, Azerbajdzjan, Bahrain och Irak.

Shiamuslimer utgör även över 35 % av befolkningen i Libanon,[16] över 45 % av befolkningen i Jemen,[17] över 35 % av befolkningen i Kuwait,[18] 20 - 25 % av befolkningen i Turkiet (huvudsakligen Alevi[19]),[20] 20 % av befolkningen i Albanien (huvudsakligen Bektashi),[21] 20 % av befolkningen i Pakistan och 18 % av befolkningen i Afghanistan. De utgör även minst 15 % av den muslimska befolkningen i Indien, Syrien, Saudiarabien, Kosovo, Bosnien-Hercegovina och Sandžak. [källa behövs]

Betydande shiasamhällen finns vid västra Sumatra och Acehs kustregioner i Indonesien. Förekomsten av shiamuslimer är annars försumbar i Sydostasien, där muslimer främst är shafisunnimuslimer.[källa behövs]

En betydande synkretistisk shiaminoritet finns i Nigeria, centrerad i staten Kano. Östafrika har flera ismailitiska shiamuslimska befolkningar, främst ättlingar av immigranter från Sydasien under kolonialtiden.[källa behövs]

Teologi

Shiitisk teologi skiljer sig i vissa avseenden från teologin inom sunnitisk islam. Shia ligger närmare den mutazilitiska teologin med dess tonvikt på Guds rättvisa och människans förnuft. Bland annat framhåller shiismen den mänskliga viljans frihet, till skillnad från de mer deterministiska synsätt som förekommer inom sunni. Till moderna tänkare som söker reformera den shiitiska traditionen hör Abdolkarim Soroush och Mohammad Mojtahed-Shabestari.[22]

Religion

Världreligionerna symboler

Se även

Referenser

  1. ^ [a b] ”Shia-muslimer i Sverige – en kortfattad översikt”. https://www.myndighetensst.se/download/18.373f439f14832abd2cf2d9a9/1409663377272/Shia-muslimer%20i%20Sverige_komplett.pdf. Läst 5 april 2019.
  2. ^ Duncan S. Ferguson (2010). Exploring the Spirituality of the World Religions: The Quest for Personal, Spiritual and Social Transformation. Bloomsbury Academic. sid. 192. ISBN 978-1-4411-4645-8. https://books.google.com/books?id=BPwHem3bV9sC&pg=PA192
  3. ^ The New Encyclopædia Britannica, Jacob E. Safra, Chairman of the Board, 15th Edition, Encyclopædia Britannica, Inc., 1998, ISBN 0-85229-663-0, Vol 10, p. 738
  4. ^ Tabataba'i 1977, s. 34
  5. ^ ”Tanzil - Quran Navigator | القرآن الكريم”. tanzil.net. http://tanzil.net/#trans/en.transliteration/37:83. Läst 6 september 2019.
  6. ^ ”Tanzil - Quran Navigator | القرآن الكريم”. tanzil.net. http://tanzil.net/#trans/en.qarai/37:83. Läst 6 september 2019.
  7. ^ ”The Term Shi’a in Qur’an and Hadith” (på en). Al-Islam.org. 12 november 2013. https://www.al-islam.org/shiite-encyclopedia-ahlul-bayt-dilp-team/term-shia-quran-and-hadith. Läst 6 september 2019.
  8. ^ al-Durr al-Manthur, s. 577 - islamweb.net
  9. ^ Tafsir al-Tabari, s. 542 - islamweb.net.
  10. ^ ”Tanzil - Quran Navigator | القرآن الكريم”. tanzil.net. http://tanzil.net/#trans/sv.bernstrom/98:7. Läst 6 september 2019.
  11. ^ ”Lesson 14: The Branches of Religion (I)” (på en). Al-Islam.org. 25 maj 2014. https://www.al-islam.org/elements-islamic-studies-allamah-saeed-akhtar-rizvi/lesson-14-branches-religion-i. Läst 7 juni 2019.
  12. ^ ”Al-Taqiyya, Dissimulation Part 1” (på en). Al-Islam.org. 12 november 2013. https://www.al-islam.org/shiite-encyclopedia-ahlul-bayt-dilp-team/al-taqiyya-dissimulation-part-1. Läst 7 juni 2019.
  13. ^ ”Temporary Marriage in Islam Part 1” (på en). Al-Islam.org. 12 november 2013. https://www.al-islam.org/shiite-encyclopedia-ahlul-bayt-dilp-team/temporary-marriage-islam-part-1. Läst 7 juni 2019.
  14. ^ "http://www.al-islam.org/nutshell/files/ghadir.pdf" Detaljerat: http://www.al-islam.org/encyclopedia/chapter3/2.html
  15. ^ pewforum.org Arkiverad 6 mars 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  16. ^ New York Times: Religious Distribution in Lebanon
  17. ^ How many Shia?
  18. ^ Demographics of Kuwait Arkiverad 4 augusti 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  19. ^ http://www.unhcr.org/refworld/topic,463af2212,49709c292,49749c9950,0.html
  20. ^ Demographics of Turkey Arkiverad 4 augusti 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  21. ^ Demographics of Albania Arkiverad 14 februari 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  22. ^ Ashk Dahlén, Islamic Law, Epistemology and Modernity'. Legal Philosophy in Contemporary Iran, New York, 2003. ISBN 0-415-94529-1
  • Dahlén, Ashk (2003). Islamic law, epistemology and modernity: legal philosophy in contemporary Iran. Middle East studies: history, politics, and law ([New, rev. ed.]). New York: Routledge. Libris länk. ISBN 978-0-415-94529-5
  • Shiʾa : iranska islams urkunder / sammanställda och från engelskan och tyskan översatta av Åke Ohlmarks. Stockholm: LT. 1980. Libris länk. ISBN 91-36-01463-X

Vidare läsning

Externa länkar

Aashura

Aashura eller 'āshūrā (arabiska: عاشوراء ), ”den tionde”, är först och främst en stor religiös högtid för shiitiska muslimer. Den firas till påminnelse av martyren Husayns död. Husayn är dotterson till profeten Muhammed genom dottern Fatima och Ali. Han är även den tredje imamen för shia muslimerna, men för sunnimuslimerna är Husayn den fjärde kalifen Alis son.

Den tionde av månaden "Muharram" år 680 vägrade Husayn att ge sitt trohetslöfte till den dåvarande kalifen Yazid. En del av Husayn anhängare i Irak kallade Husayn med syftet att försvara honom, men svek sitt löfte. När Husayn var framme i Karbala möttes han av motståndarna. Ett krig uppstod mellan Husayns trogna anhängare och Yazids anhängare. Kriget slutade med Husayns död, och Husayn begravdes i Karbala.

Enligt shiiterna är denna händelse en väldigt viktig händelse i världshistorien. Sorgen över Husayns död manifesteras årligen i passionsspel (tazie). Det är de tio första dagarna i månaden muharram som på det sättet ägnas åt sorgeriter med höjdpunkt den 10:e dagen. Deltagarna lyssnar på föreläsningar och Sheikhen återberättar krigets sorgliga händelser.

Oftast uttrycker shiiterna sin sorg genom att gråta och läsa dikter i samband med att slå handen över bröstet väldigt lätt.

Med tanke på att Islam är en så pass utspridd religion med miljontals anhängare så kan många aktiviteter under Ashura vara kulturs- och traditionsbaserade. Ett exempel på en sådan aktivitet är att vissa deltagare slår sig själva med lätta kedjor.

De shiitiska passionsspelen har sina historiska rötter i den persiska passionsspelen för den iranska hjälten Siavash och infördes under buyiderna som återupprättade förislamiska iranska traditioner från sasaniderna.

Medan Ashura alltid infaller på samma dag i den islamiska kalendern, varierar datumet i den gregorianska kalendern från år till år. Skillnaderna mellan de två kalendrarna beror på att den islamiska kalendern är en månkalender och den gregorianska kalendern är en solkalender. Den nuvarande skillnaden beror även på att det varierar från land till land när den islamiska månaden muharram börjar, och även inom vissa länder, bland annat beroende på om månen har varit synlig och beroende på olika religiösa ledare. År 2016 (1438 AH) inträffade Ashuradagen den 11 oktober i Irak och även för en del andra i Sverige.

Ahl al-Bayt

Ahl al-Bayt (arabiska: أهل البيت) är en arabisk fras med den bokstavliga betydelsen "husets folk", eller familj. Frasen "ahl al-bayt" användes i Arabien innan islam kom, för att hänvisa till någons stam. Inom islamisk tradition hänvisar frasen till profeten Muhammeds familj, och används särskilt inom shia. Begreppet nämns i Koranen och muslimer vördar Muhammeds släkt.

I Ahl al-Bayt ingår enligt shia profeten Muhammed, hans kusin och svärson Imam Ali, hans dotter Fatima Al-zahra, hans två dottersöner Imam Hasan och Imam Husayn, Imam Zayn Al-Abidin Al-Sajjad, Imam Muhammad Al-Baqir, Imam Jafar Al-Sadiq, Imam Musa Al-Kazim, Imam Ali ar-Rida, Imam Muhammad Al-Jawad, Imam Ali Al-Hadi, Imam Hasan Al-Askari och Imam Mahdi Al-Muntazar.

Alawiter

Alawiter (även kallade nusayrier; ej att förväxla med aleviter eller Alaouitedynastin) + (العلويّون på arabiska = al_aalawjon) är en etnisk och religiös grupp/sekt i Mellersta östern. Den förekommer främst i Syrien, södra Turkiet och norra delen av Libanon. Alawiterna bekänner sig till en egen tolkning av islam, med kopplingar till shia. De dominerar det politiska livet i dagens Syrien. Ortodoxa muslimer betraktar inte alawiterna som muslimer.

Arba'in

Arba'in (arabiska: الاربعين, "fyrtio") är en högtid som shiamuslimer firar varje år. Denna dagen är den 40:e dagen efter den dag som martyren Husayn ibn Ali dog år 680 (istishhad, martyrskapet).

Ayatolla

Ayatolla, ayatollah eller ayatullah (arabiska آية الله, persiska آیت‌الله "Guds tecken") är en hederstitel för en framstående islamisk dignitär inom shia (tolvgrenen) med både religiös och politisk betydelse. Benämningen ges till de bäst utbildade rättslärde. En förutsättning för att kunna bli betrodd titeln är att en blivande ayatollah skriver en avhandling på direkt uppmaning från en person som redan är ayatollah. Inga regler finns för hur många som kan bära titeln samtidigt. Under 1800- och 1900-talet har det blivit vanligt att betrakta en mindre del av de personer som vid ett givet tillfälle bär titeln som särskilt framstående. Dessa betecknas marja' at-taqlid det vill säga personer man försöker efterlikna på det personliga planet med avseende på uppträdande, hållning och levnadssätt. Den som bär titeln marja' at-taqlid bär vanligen också titeln storayatolla.

Eid al-Ghadeer

Eid al-Ghadeer (arabiska: عيد الغدير) är en festival som firas av shiitiska muslimer, för att fira årsdagen av den islamiske profeten Muhammeds sista predikan. Enligt shiaislam är det i denna predikan som Muhammed utser Ali ibn Abi Talib till sin efterträdare.

Hasan ibn Ali

Hasan ibn Ali ibn Abu Talib (arabiska: أبو محمد الحسن بن علي الزكي), född 624, död 670, var islamsk kalif 661 och shiaimam. Enligt imamiterna och zayditerna var han den andre imamen men den förste enligt ismailiterna.

Han var äldre bror till Husayn ibn Ali. Hans hustru, Ju'da bint Ash'ath, är vanligtvis anklagad för att ha förgiftat honom.

Hawza

Hawza, är en högskola för traditionella islamiska religionsstudier. Begreppet används traditionellt bland shiamuslimer.

Najaf i Irak och Qom i Iran är två kända shiamuslimska centra som båda har väletablerad hawza.

Imamah

Imamah är en muslimsk term som fritt översatt betyder "ledarskap".

Islam i allmänhet handlar om att man skall leva ett rättvist liv. Det som spelar mest roll här är politiken. Vilken religion som helst kan för en människa bidra till inre frid, men det är få religioner som i detalj beskriver hur människans vardag och relationen till andra människor bör hanteras på det sätt som Islam gör.

Med andra ord, det finns tre slags relationer som är viktiga för en människa, nämligen relationen med den högre makten (Allah eller Gud), relationen mellan människan och sig själv (den inre friden) och relationen mellan människan och andra människor (dvs. politiken).

Islam går ut på att behandla alla dessa tre former av relationer som gäller människan eftersom alla dessa former av relationer är viktiga för människan.

Imamah inom islam går ut på beskrivning av ledarskapsrollen inom det politiska sammanhanget som gäller människan och gruppen. Alltså profeter är de personer som förmedlar det reglement och det levnadssätt som skall följas av människor, men vem skall leda människor i de aktuella situationer när profeter inte finns?

Shiamuslimer anser därmed att ledarskapet är en väldigt viktig aspekt inom islam, då ledaren bör vara en person som leder människor i de aktuella frågorna enligt det reglement som anges av islam; med andra ord skall ledaren kunna leda muslimer som om profeten vore närvarande.

Imamiterna

Imamiter, tolvor eller tolvshiiter kallas anhängarna av tolv-shiitisk islam (arabiska: ithnā'-ashariyyah, med arabisk skrift: اثنا عشرية). Drygt 85 procent av världens 120 miljoner shiiter är tolvshiiter, vilket har medfört att termen shiaislam ofta behandlas som synonym med tolvshiitisk islam. Det alternativa namnet "tolvor" härrör från deras tro på att profeten Muhammed före sin död valde tolv imamer – den förste var Ali, profetens svärson – som skulle leda det islamiska samfundet efter honom samt på deras övertygelse om att den messianske figuren Mahdi kommer att vara identisk med den återvändande tolfte imamen Muhammad al-Mahdi al-Muntazar, vilken försvann spårlöst i en underjordisk gång som barn.

Ismailiter

Ismailiter, (Ismā'īliyya, "sjusekten") eller ismailism, är en gren av shiaislam, uppkommen på 700-talet. Ismailiterna har sitt namn efter Ismail ibn Jafar som de anser vara den rätte sjunde shiaimamen till skillnad från hans bror Musa al-Kazim som imamiterna håller för den rätte. Det finns cirka 15 miljoner anhängare världen över, framför allt i Jemen, Pakistan, Indien och Syrien.Ismailiterna har utvecklat en egen teologi.

Ismailiterna är splittrade i två grenar; musta'lī och nizārī. Musta'lierna har till stor del bevarat religionen som den utformats under fatimiderna. Nizarierna har fått sitt namn efter Nizar. De stödde hans krav att bli imam efter sin far den åttonde fatimidiske kalifen al-Mustansir. Nizarierna är i sin tur splittrad i flera mindre grupper och har på flera områden rört sig bort från den ursprungliga ismailismen. Nizariernas andliga ledare bär titeln Aga Khan. Dessa är i rakt nedstigande led ättlingar till profeten Muhammed genom hans dotter Fatima i hennes äktenskap med Ali, den förste shiaimamen.

Ismailiternas gren fick en tid stor betydelse i Egypten och övriga Nordafrika under fatimiderna.

Shiaimamerna enligt ismailiterna:

Ali ibn Abi Talib (har en speciellt ställning och numreras därför ej som imam)Hasan ibn Ali

Husayn ibn Ali

Ali Zayn al-Abidin ibn Husayn

Muhammad al-Baqir

Jafar as-Sadiq

Ismail ibn Jafar

Muhammad al-MahdiFatimidernaDrusernas trosföreställning härstammar från ismailismen.

Ja'fari

Ja'fari är den största av de shiitiska rättsskolorna (madhāhib). Liksom de andra namngavs skolan efter sin grundare, i detta fall Ja'far as-Sadiq (död 765). Ja'fari är en av de åtta rättsskolor vars giltighet erkänns i Ammanbudskapet.

Sedan 1979 har den ja'faritiska rättsskolan varit fundamentet för rättssystemet i Iran.

Kazimain

Kazimain, al-Kazimiyah eller al-Kadhimiya (arabiska: الكاظمية) är en stad i Irak som ligger i utkanten av Bagdad, ungefär 5 km norr om stadskärnan. Kazimain är en helig stad enligt shiaislam och är döpt efter den sjunde shiaimamen, Musa al-Kazim, som är begravd här, bredvid sitt barnbarn, den nionde shiaimamen, Muhammad Jawad at-Taqi.

Miqdad ibn Aswad

Miqdad ibn Amr al-Bahrani (arabiska: المقداد بن عمرو البهراني), bättre känd som al-Miqdad ibn al-Aswad al-Kindi (arabiska: المقداد بن الأسود الكندي) eller bara Miqdad, var en av den islamiske profeten Muhammeds följare. När islam uppenbarades var Miqdad bland de första som antog tron. Han utvandrade senare till Medina med andra muslimer. Han hade deltagit i Slaget vid Badr, Slaget vid Uhud och andra krig tillsammans med profeten. Tillsammans med Ammar ibn Yasir, Abu Dhar och Salman al-Farsi anses Miqdad vara en av de mest lojala följarna till Ali ibn Abi Talib enligt shiamuslimer. Miqdad gick bort år 653 e.Kr. (år 33 AH) och är begravd i Al-Baqi'.

Salman persern

Salman persern eller Salman al-Farsi (arabiska: سلمان الفارسي Salmān al-Fārisī), hette Ruzbeh (persiska: روزبه) innan han blev muslim och var en av den islamiske profeten Muhammeds följare och den förste iraniern som konverterade till islam. Enligt en folklig tradition kallade profeten honom som en del av sitt hushåll (Ahl al-Bayt). Man har erkänt att det var han som föreslog att man skulle gräva en vallgrav runt Medina när staden attackerades av polyteisterna i Mecka i Vallgravskriget. Han växte upp som zoroastrier, tilltalades senare av kristendomen och senare konverterade han till islam efter att ha träffat Muhammed i staden Yathrib, som senare blev Medina. Enligt vissa traditioner utsågs han som al-Madains guvernör i Irak. Han var en känd följare till Ali ibn Abi Talib efter Muhammeds bortgång. Salman persern respekteras speciellt av shiamuslimer och hos dem har han en hög ställning.

Fransmannen Louis Massignon har presenterat fyra böcker som refereras till Salman. En av böckerna är ”Historian om Katholikos (arabiska: جاثليق, translit. Jathaliq)”.

Shia LaBeouf

Shia Saide LaBeouf, född 11 juni 1986 i Los Angeles, Kalifornien, är en amerikansk skådespelare och komiker.

Shiaimam

Shiaimamerna är enligt shiamuslimerna profeten Muhammeds rättmätige efterträdare. De härstammar från Muhammed genom hans dotter Fatima Zahra och hennes make Ali ibn Abi Talib och Ali räknas som den förste av dessa.

Ali var den fjärde kalifen, vars son Hasan tvingades avstå kalifatet till Muawiya ibn abi Sufyan. Hasan förbehöll sig och sina efterkommande titeln imam i Hijaz, med säte i Medina. Efter Hasan övergick denna värdighet till hans bror Husayn. Denne och de närmast efterkommande imamerna gjorde fruktlösa försök att rycka till sig kalifatet.

Sunni

Sunni är en trosinriktning och den största grenen inom islam. Ordet sunni kommer från det arabiska ordet sunna som avser de läror och traditioner som profeten Muhammed predikade. Den fullständiga beteckningen är ahl-al-sunnah wa-al-Jama'ah, traditionernas och samförståndets folk. Sunnis anhängare, sunniter eller sunnimuslimer, omfattar majoriteten av världens muslimer, cirka 90 %.

Inom sunniislam finns fyra större rättsskolor: maliki, hanafi, shafi, och hanbali. De fyra första kaliferna Abu Bakr, Umar ibn al-Khattab, Uthman ibn Affan och Ali ibn Abi Talib innehar en särskild ställning och bär titeln "de riktiga kaliferna".

Teologiskt står sunni och shia, den näst största riktningen inom islam, på samma grund, det vill säga Koranen och sunna.

Till dominerande sunniislamska grupper hör bland andra wahhabiter och salafister vilka också är politiskt aktiva.

Zaiddiyah

Zaidiyyah (arabiska: الزيدية, az-Zaydiyyah), zaidism, zaydism eller zaydi (ibland zaidi) är en inriktning inom shiaislam som anser att Zayd ibn Ali var den rättmätige arvtagaren till den fjärde imamen, Ali Zayn al-Abidin, snarare än halvbrodern Muhammad al-Baqir, som övriga shia anser vara den femte imamen. Zaiddiyah är även en rättsskola, en madhhab – en av de åtta madhhaber vars giltighet erkänns i Ammanbudskapet.

Shiaimamerna enligt zaidiyyah:

Ali ibn Abi Talib

Hasan ibn Ali

Husayn ibn Ali

'Ali Zayn al-'Abidin ibn Husayn

Zayd ibn Ali.Zayditerna har tagit sitt namn från Zayd ibn ’Ali ibn al-Husayn, som försökte revoltera mot den umayyadiska dynastin. Detta var ett försök att skapa ett alternativ till den umayyadiska makten, som vid den tiden befann sig i ett idé- och åsiktsmässigt kaos, där olika grupper erkände olika imamer. Den främsta konflikten var att zayditerna eller Zayd inte trodde på en dold imam eller idén om nass. Zayd sökte inte bara stöd hos shiagrupperingar utan bland alla muslimer. Han argumenterade för att Alī ibn Abī Tālib var den rättmätige imamen (ledaren) efter profeten Muhammeds bortgång och menade att Ali var överlägsen gentemot Abu-Bakr och Umar ibn al-Khattab. Zayd misslyckades och dödades år 740 och zayditerna ville hämnas hans död.

Zayditerna befann sig under åren 870 till 1126 i olika områden söder om Kaspiska havet, men förknippas främst med Jemen där de hade politisk självständighet från omkring 900-talet till 1962. Under zayditiska imamer i Sanaa har de utvecklat en speciell juridik som ligger nära sunnitisk tradition. De har även vissa kopplingar till mu’taziliter.

Den första imamen i Jemen, al-Had ila ’l-Haqq Yahya (d. 911) är för zaiditerna en av de viktigaste auktoriteterna för den Zayditiska statens lagsystem, Hadawaiya-skolan. Den Zayditiska lagen fick en mer shiitisk karaktär, men ligger samtidigt nära den sunnitiska traditionen – de moderata inriktningarna inom shia liknar ofta sunnitisk tradition.

Precis som andra shiitiska traditioner så anser de att samhället skall ledas av en imam som vars släktled härstammar från Ali (Alidiska familjen) och profeten Muhammed. Det som är särskilt med zaydismen i förhållande till andra shiitiska riktningar är att de inte ger imamen någon speciell status, till exempel i form av övernaturliga krafter. Zaydierna tillåter inte nass, idén om att det bara kan finnas en imam åt gången och att imamen utpekar (testamentariskt) nästa imam. Andra shiitiska inriktningar använder sig av imamens utpekande av den nästkommande imamen för att avgöra successionsordningen för ledarskapet.

Muhammad b. ’Ali al-Shawkani (d.1832) var en zayditisk domare i Sanaa och är en av de mest kända zayditiska rättslärda, även om han ofta misstas för att ha varit sunnimuslim. Det lades ingen stor vikt vid al-Shawkanis religiösa identitet utan han är känd för sitt stark motståndare mot restriktioner av ijma’. Han var därtill anhängare av ijtihad. Diskussionen kring ijma och ijtihad skedde inom den sunnitiska traditionen, vilket kan ha gett upphov till missförstånden kring hans religiösa hemvist.

Shiaislam
Ett ambigram i arabisk skrift där Muhammed (محمد) upp och nedvänt läses som 'Ali (علي), och vice versa.
Imamer enligt shiaislam

Språk

This page is based on a Wikipedia article written by authors (here).
Text is available under the CC BY-SA 3.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.