Sefarder

Sefarder, även sefardiska judar eller sefardim (hebreiska: סְפָרַדִּים eller יְהוּדֵי סְפָרַד, Y'hudey Spharad, bokstavligen ”Spaniens judar”), är de judar av spansk-judisk härkomst som förvisades från den Iberiska halvön när den tidigare moriska södra delen erövrades av kristna kungar från den norra i slutet av 1400-talet. Ordet Sefarad (סְפָרַדִּים) är hebreiska för "Spanien".

700-talet samt därefter på 1000-talet hade många judar flyttat från Babylon till Spanien. Där hade de stora friheter, innehade höga ämbeten, deltog i alla industriella arbeten och ägnade sig med iver åt vetenskapliga och kulturella sysselsättningar. I Spanien mer än någon annanstans nådde judarna (efter 711) under araberna (så kallade morer) en hög grad av materiellt välstånd och andlig utveckling. Det var bland annat judar som översatte de arabiska tolkningarna av hebreiska och senare till latin och grekiska skrifter. De hade även stor betydelse inom läkekonsten. Högskolorna i Montpellier och Salerno upprättades av judar; flera kristna konungar, till och med påvar, hade judiska läkare. De utmärkte sig vidare som astronomer, och även de berömda tavlor som Alfons X av Kastilien lät utarbeta hade man judar att tacka för.

Den öppenhet som muslimerna i Spanien visade mot judar medförde att landet blev en medelpunkt för sefarder (ladinotalande judar). Detta efterlevdes senare även av de kristna kungarna i Spanien, flera av dem hade exempelvis judar till finansministrar. I de stora spanska städerna fanns blomstrande församlingar delvis i särskilda kvarter ("juderia"). Polen blev en annan medelpunkt för judar från 1100-talet och framåt, sedan stora mängder askenaser (jiddischtalande polska och tyska judar) flyttade dit från Tyskland.

Från början av 1400-talet förändrades det politiska läget. År 1391 tvingades många judar att låta döpa sig. Längre fram växte oviljan mot dessa nykristna (conversos eller marranos), eftersom deras rättrogenhet misstänkliggjordes och på grund av sådana idéer som senare har gjort sig kända som antisemitism.

De arabiska morerna besegrades slutligen 1492, efter belägringen av Granada i Emiratet av Granada, och drevs bort från den Iberiska halvön av de spanska kristna regenterna Ferdinand II av Aragonien och Isabella I av Kastilien. Samma år, den 30 mars 1492 meddelades det att alla judar i landet måste antingen konvertera till kristendomen och låta döpa sig, eller lämna landet. De som lämnande landet behöll det spanska språket, som kallas sefardi eller ladino. Stora grupper lämnade landet även om det exakta antalet inte går att fastställa. Flera utvandrade till olika medelhavsländer, inte minst på Balkanhalvön.

Sefarder
יהדות ספרד (Yahadut Sfarad)
Antal sammanlagt
2 200 000
Upptill 16 % av världens judiska befolkning
Regioner med betydande antal
Israel Israel 1,4 miljoner
Frankrike Frankrike 300 000–400 000
USA USA 200 000–300 000
Argentina Argentina 50 000
Spanien Spanien 40 000
Kanada Kanada 30 000
Turkiet Turkiet 26 000
Italien Italien 24 930
Mexiko Mexiko 15 000
Storbritannien Storbritannien 8 000
Panama Panama 8 000
Colombia Colombia 7 000
Marocko Marocko 6 000
Grekland Grekland 6 000
Tunisien Tunisien 2 000
Bosnien och Hercegovina Bosnien och Hercegovina 2 000
Bulgarien Bulgarien 2 000
Kuba Kuba 1 500
Serbien Serbien 1 000
Nederländerna Nederländerna 600
Nordmakedonien Nordmakedonien 200
Språk

Historiska: Ladino, arabiska, haketia, judeo-portugisiska, judeo-katalanska, shuadit, lokala språk
Nutida: Lokala språk, främst hebreiska, franska, engelska, spanska, turkiska, portugisiska, italienska, ladino, arabiska

Religion

Judendom

Besläktade folkgrupper

Ashkenazer, mizracher, andra judiska etniska indelningar, samarier, assyrier, andra semiter, spanjorer, portugiser och latinos

Se även

Källor

Ashkenazer

Ashkenazer, även ashkenaziska judar eller ashkenazim, (hebreiska: אַשְׁכְּנַזִּים, Ashkenazi [ˌaʃkəˈnazim], singular: [ˌaʃkəˈnazi]; även יְהוּדֵי אַשְׁכֲּנַז, Y'hudey Ashkenaz, ”Tysklands judar”) är den grupp av judar som på medeltiden kom att bosätta sig i Tyskland och norra Frankrike, samt därefter i Polen och andra östeuropeiska områden.

Ashkenaziska judar anammade från bosättningens början den medeltida tyska som talades runt Rhendalen. Detta språk tog de judar som sedan flyttade till Polen, Ryssland och de baltiska länderna med sig och utvecklade till jiddisch. Man använde lånord från hebreiska när man talade om religion eller filosofi. Från slaviska språk lånade man ord för att tala om mat, till exempel khrein ("pepparrot") och petrushka ("persiljerot"; ryska för "persilja).

De ashkenaziska judarna kom att forma sin religion delvis efter egna seder och bruk. Den ashkenaziska gudstjänstformen (nusach) skiljer sig därför från sefardernas och de orientaliska judarnas, vars nusach påverkades av de judiska akademierna i Babylonien på 500–800-talet. Den sefardiska riten anses av många närmare besläktad med den som var gängse i och omkring det forntida Palestina.

De ashkenaziska judarna har traditionellt varit i majoritet bland judar i Central- och Östeuropa, samt även bland judar som utvandrat till USA, men de är också den judiska grupp som drabbats hårdast av förintelsen - om man bortser från den sefardiska gruppen som i stort sett utplånades.

Emmanuelle Chriqui

Emmanuelle Chriqui, född 10 december 1975 i Montréal, Québec, Kanada, men uppvuxen i Toronto, är en kanadensisk skådespelerska. Hon är känd för roller i bland annat Entourage och Jiddra inte med Zohan. Hennes familj är judisk (sefarder) och härstammar från Marocko. Chriqui talar såväl flytande engelska som franska.

Ileana Ros-Lehtinen

Ileana Ros-Lehtinen, född 15 juli 1952 i Havanna, är en kubansk-amerikansk politiker (republikan). Hon representerar delstaten Floridas 18:e distrikt i USA:s representanthus sedan 1989.

Ros-Lehtinen är gift med politikern och juridikprofessorn Dexter Lehtinen. Paret gifte sig 1984 och maken bytte 1985 parti från demokraterna till republikanerna. Båda makarna blev 1986 invalda i delstatens senat.

Ros-Lehtinen är medlem av Amerikanska Episkopalkyrkan. Hennes mor konverterade från judendomen till katolicismen. Morföräldrarna var sefarder som hade flyttat till Kuba från Turkiet. Hon är dotter till aktivisten Enrique Ros.

Ros-Lehtinen avlade 2004 sin doktorsexamen i pedagogik vid University of Miami.

Israel

Israel (hebreiska: יִשְׂרָאֵל, Yisra'el; arabiska: إِسْرَائِيل, Isrā'īl), formellt Staten Israel, är en stat i Mellanöstern i Asien. Den har landgräns med Libanon i norr, Syrien i nordöst, Jordanien och Västbanken i öst och Egypten och Gazaremsan i sydväst. Landet har kuster mot Medelhavet och Röda havet. Israels omstridda huvudstad och historiska centrum är Jerusalem, medan landets viktigaste ekonomiska och teknologiska centrum är Tel Aviv där flertalet länder har sina ambassader.Israel utropades den 14 maj 1948 som en judisk stat efter en uppdelning av Palestinamandatet i enlighet med FN-församlingens rekommendation i november 1947. Israels existens accepterades inte av de arabiska ledarna och 1948 års arabisk-israeliska krig bröt ut, vilket slutade med att Israel etablerades i hela det gamla mandatet utom Västbanken och Gazaremsan. 1967 utbröt Sexdagarskriget då Israel ockuperade delar av kringliggande områden Sedan dess har Israel lämnat Sinaihalvön och Gazaremsan men annekterat Östra Jerusalem och Golanhöjderna. Gazaremsan står under egyptisk-israelisk blockad och Västbanken står under delvis palestinskt självstyre med fortsatt israelisk ockupation i samband med den pågående Israel–Palestina-konflikten.

Israel är en judisk och demokratisk stat med parlamentarism och allmän rösträtt. Premiärministern fungerar som regeringschef och Knesset utgör Israels lagstiftande organ. Landets grundlagar kan endast ändras vid olika former av kvalificerad majoritet.Med ett medborgarantal på ca 8,68 miljoner människor, av vilka de flesta är judar, är Israel världens enda judiska land. I landet bor även många andra etniska grupper, inklusive en stor mängd arabiska israeler, liksom många religiösa minoritetsgrupper, inklusive muslimer, kristna, druser, samaritaner, bahá'íer och andra. Dessutom bor palestinska medborgare inom Israels gränser eller pendlar för att arbeta i Israel, främst från Västbanken.

Judendomens historia

Judendomens historia är historien om judendomen- deras tro och kultur och innefattar enligt traditionen en tid på drygt 4 000 år. Särskilt för den äldre tiden saknas arkeologiska lämningar eller oberoende urkunder som kan bekräfta uppgifterna i Gamla testamentet, vilka ifrågasätts av många arkeologer och historiker.

Judarnas historia är centrerad i området omkring det som nu utgör staten Israel. Judarna befann sig ofta i krig med sina grannländer, vilket kom att prägla deras historia. Under den romerska perioden skingrades judarna och spreds över världen i den så kallade diasporan. Judendomen överlevde, men förföljelser som kulminerade i Förintelsen väckte tanken om ett nytt nationellt hem. Den moderna staten Israels historia behandlas särskilt i artikeln Israels historia.

Judeoromanska språk

Judeo-romanska språk är de språk som har sitt ursprung i romanska språk och som talas i diverse judiska samhällen men som är så förändrade att de kan betraktas som egna språk.

Khazarien

Khazarien var en medeltida handelsnation som bestod under cirka 300 år men som förintades på 1000-talet. Den var belägen i dagens södra Ryssland och Ukraina och omfattade även Krimhalvön. Statsbildningens invånarna bestod av tatarer, turkar och indoeuropéer. På 800-talet genomgick befolkningen en religiös förändring till judendom, så att hela landet därefter kom att betecknas som judiskt. Invånarna kom sedan att få namnet ashkenazimjudar och de kom genom historien att befolka stora delar av Östeuropa.

Kitniyot

Kitniyot, hebreiska: קִטְנִיּוֹת, qitniyyot, är ett hebreiskt ord som betyder grönsak (legume). Under högtiden pesach, får begreppet kitniyot en utökad betydelse som inbegriper spannmål och fröer såsom ris, majs, solrosfrön, sojabönor, ärtor och linser, utöver grönsaker.Enligt de ortodoxa ashkenazerna och vissa sefarder får man inte äta kitniyot under pesach. Även om reforma och konservativa askenazer tillåts att äta kitniyot under pesach bör man enligt tradition inom dessa och andra samfund avstå från att konsumera kitniyot. Enligt Torat Eretz Yisrael och Minhagei Eretz Yisrael kan alla judar över hela världen, oavsett ursprung och hur deras förfäder gjorde, äta kitniyot under pesach, då förbudet anses vara en onödig försiktighetsåtgärd som utfärdades av halachiska auktoriteter under dess uppkomst.

Lea Michele

Lea Michele Sarfati (känd som Lea Michele), född 29 augusti 1986 i Bronx, New York, är en amerikansk skådespelare och sångare.

Hon var tidigare mest känd för sin Broadwayroll som Wendla Bergman i Spring Awakening. För sin roll som Rachel Berry i musikalserien Glee har hon mottagit en Satellite Award och en Screen Actors Guild Award. I Glee spelar hon en ung tjej med höga ambitioner och stora Broadway-drömmar.

Michele medverkade i filmen New Year's Eve som hade premiär den 25 december 2011 i Sverige.

Judendom
Star of David.svg

Språk

This page is based on a Wikipedia article written by authors (here).
Text is available under the CC BY-SA 3.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.