Samuelsböckerna

Samuelsböckerna i Gamla Testamentet i Bibeln består av Första Samuelsboken och Andra Samuelsboken. De två Samuelsböckerna sammanställdes förmodligen under det israelitiska folkets fångenskap i Babylonien på 500-talet f.Kr. Fram till 1400-talet hölls Samuelsböckerna samman med Kungaböckerna.

Albert Benjamin Simpson

Albert Benjamin Simpson, född 1843 i Cavendish, Prince Edward Island, död 1919, teologie doktor, pastor och sångförfattare i Kanada och USA. Han grundade rörelsen Christian and Missionary Alliance, en amerikansk missionsorganisation.

Simpson har kallats för en "paulinsk mystiker", och det med rätta. En mystiker var han, och en poet av hög rang. Hans mycket ljuvliga och mystika sång "Jag har blivit allena med Jesus" sjöngs i många frikyrkliga kretsar i Sverige för hundra år sedan. Han skrev över 120 sånger.

Simpson var en flitig bibelutläggare, och var liksom många inom helgelserörelsen en mästare i allegorisk bibelutläggning. Hans romarbrevskommentar är väl hans mest kända utläggning, men även hans tvådelade verk om den helige ande i GT och NT bär mycket bibelutläggande stoff. Detta verk var det som tände längtan efter Anden i Frank Mangs unga hjärta.

Simpsons lära om Anden har visserligen betytt mycket för den tidiga pingströrelsen, men när den svepte över Amerika tog han avstånd från dess lära om tungotalet.

Simpson blev också känd för att mynta talet om det "fyrfaldiga evangeliet": Jesus vår frälsare, helgare, helbrägdagörare och kommande kung.

Hans främste andlige arvtagare är A.W.Tozer.

Andra Kungaboken

Andra Kungaboken, i gamla översättningar Andra Konungaboken, är en bok i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamente. Boken utgör andra delen av det som tillsammans med Första Kungaboken i den hebreiska Bibeln endast kallas "Kungarna" (Melakim). I Septuaginta och således i de flesta kristna biblar har den dock av praktiska skäl kommit att delas upp i två.

Innehållsmässigt delar den mycket med Andra Krönikeboken. Kungaböckerna räknas dock till de så kallade 'profeterna' (neviim) i den hebreiska bibelninelningen medan Krönikeböckerna räknas till de så kallade 'skrifterna' (ketuvim): kanoniskt har de med andra ord olika status i judisk tradition trots likheten av innehåll vilket troligtvis beror på traditionen att profeten Jeremia är upphovsmannen till Kungaböckerna (Talmud, traktat Baba Batra 15a).

Det är också tydligt att man i äldre grekiska dokument inte skiljer tydligt mellan Samuelsböckerna och Kungaböckerna utan kallar dem alla fyra (eller två beroende på indelning) för 'basileiai' ([böcker om] riken, kungadömen). Även Samuelsböckerna räknas i judisk kanon till 'profeterna'.

I kristen kanon räknas krönikerböckerna in bland de historiska böckerna och följer Septuagintas tvådelning där Andra Kungaboken alltså utgör en egen bok.

Andra Kungaboken beskriver Israels historia under "det delade rikets tid", det vill säga från tiden efter kung Salomos död till Nordrikets fall år 722 f.Kr. och Sydrikets fall år 587 f.Kr. Boken består förutom av politisk-religiös historieskrivning med fokus på det delade rikets kungar och strider också av profetberättelser om framför allt profeten Elisha. Här återfinns också kända berättelser som profeten Elias himmelsfärd (2 Kung 2) och överbefälhavaren Naman som botas från spetälska (2 Kung 5).

Bibeln

Bibeln är inom kristendomen en fastställd samling skrifter av alldeles särskild betydelse och därför kallad "den Heliga Skrift". Ofta är skrifterna samlade i en bok, uppdelad i två delar, Gamla testamentet och Nya testamentet. Samma skrifter som inom kristendomen kallas Gamla testamentet återfinns även inom judendomen som en kanonisk skriftsamling med namnet Tanach eller den Hebreiska Bibeln där böckernas inbördes ordning skiljer sig något från den inbördes ordningen i kristna biblar. Till Bibeln räknas ofta även de så kallade Gamla testamentets apokryfer, även om synen på dessa böcker och vilka böcker som ingår i dessa apokryfer, skiljer sig åt mellan olika kyrkosamfund. Allmänt kan sägas att de gamla kyrkorna (Romersk-katolska och Ortodoxa) omfamnar Gamla testamentets Apokryfer som en del av kanon medan nyare kyrkosamfund med rötter i reformationen i olika hög grad avfärdar dem som varandes en del av kanon. I alla de svenska, officiella bibelöversättningarna har de funnits med, utom i 1917 års bibel där de gavs ut separat 1921.

Delar av eller hela Bibeln används också som helig skrift av andra trossamfund som till exempel Mormoner och Jehovas Vittnen.

Deuteronomisten

Deuteronomisten ("D") är enligt bland annat fyrkällshypotesen en av Moseböckernas källor, författaren som skrivit och redigerat Femte Moseboken. I vidare bemärkelse är han författaren bakom det så kallade deuteronomistiska historieverket.

Wilhelm de Wette framkastade 1805 teorin att lagboken som enligt Andra Konungaboken 22 hittades vid Josias restaurering av Jerusalems tempel var Femte Moseboken. Detta var inte så nytt, men De Wette var den första som daterade boken till Josias tid, omkring år 622 f.Kr. Det pseudepigrafiska verket hade skrivits för att ge starkt stöd åt de religiösa reformerna i Juda rike. Hypotesen vann bred acceptans och spreds vidare av till exempel Julius Wellhausen i sin bok från 1876 on fyrkällshypotesen. Femte Moseboken ansågs vara en av de äldre bibelböckerna, i princip färdigredigerad innan den Babyloniska fångenskapen.

Martin Noth såg 1943 en enhet i ett historieverk som består av Femte Moseboken, Josua, Domarboken, Samuelsböckerna och Kungaböckerna. Om det har skrivits av en författare, måste det ha skrivits efter Jerusalems förstörelse och efter Jojakins benådning 561 f.Kr. Om man tänker på en författare, nämns ibland Baruk, profeten Jeremias sekreterare. En så stark enhet är nu inte längre allmänt accepterad.

Ebenezer i Tórshavn

Ebenezer i Tórshavn är den största frikyrkolokalen på Färöarna.

Brøðrasamkomans första möteslokal, vid Tinghúsvegin i Tórshavn, byggdes 1879 på anmodan av evangelisten William G Sloan.

Sedan man växt ur denna sal byggde man i början av 1900-talet en ny lokal, med namnet Ebenezer som togs i bruk den 17 juli 1905. Denna togs 1963 ner och flyttades till Saltangará, där den än idag används under namnet Berøa.

Den nuvarande Ebenezerkyrkan invigdes den 6 september 1963 och genomgick 2006 en omfattande renovering och tillbyggnad.

Namnet Ebenezer är hebreiskt och är taget från Samuelsböckerna närmare bestämt från Första Samuelsboken (1: 4, 1 och 7:12) i Bibeln.

Första Samuelsboken

Första Samuelsboken är en bok i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamente. Bokens berättelse är en storartad historia om kungars och hjältars kamp på liv och död, i kärlek och svek. I berättelsen får vi möta profeten och domaren Samuel, Israels kung Saul samt David, israeliternas störste kung genom tiderna och förfader till Jesus, från det han är en liten pojke till hans storhetstid som kung.

De två Samuelsböckerna sammanställdes förmodligen under det israelitiska folkets fångenskap i Babylonien på 500-talet f.Kr. Men förarbetet till böckerna började redan på 900-talet f.Kr. Det som hände under 500-talet var att man sammanställde flera olika historiska källor till en enda berättelse. Länge hölls Samuelsböckerna samman med Kungaböckerna till en enda enhet. På 1400-talet delades de dock upp i fyra separata delar.

Gamla Testamentets kanon

Gamla Testamentets kanon (ordet kanon uttalas kánon) är en förteckning över de skrifter som ingår i Hebreiska Bibeln/Gamla Testamentet och som är norm för tro och liv inom respektive tradition.

Gamla testamentet

Gamla testamentet eller Gamla Testamentet, ofta förkortat GT, är den första delen av den kristna kyrkans bibel ("ka'non"). Gamla testamentet består av flera separata skrifter, olika många i olika kristna traditioner. De skrifter som enligt protestantisk tradition ingår i GT är helig skrift inom både judendomen och kristendomen. Skrifternas ordningsföljd är inte densamma inom kristendomen och judendomen.

Inom den romersk-katolska kyrkan och inom den Östliga kyrkan räknar man till kanon en del skrifter från grekiska handskrifter som inte ingår i den Hebreiska bibeln Tanakh eller GT enligt protestantisk tradition. Se artikeln Gamla testamentets kanon för en detaljerad beskrivning.

När beteckningen Gamla testamentet används i nutida uppslagsverk och i vetenskapliga sammanhang är det inte någon nedvärdering av den judiska religionen som något förlegat, gammalt i negativ bemärkelse eller som bara ett förstadium till kristendomen. I den här artikeln används termen Gamla testamentet på traditionellt sätt för att inte förvirra med andra termer när det finns ett vedertaget begrepp för det som artikeln handlar om.

I-Kavod

I-Kavod (hebreiska: כָבוֹד skamlig) står omnämnd i Första Samuelsboken som broder till Achituv. I-Kavod står också som son till Pinechas, och blev född samma dag som filisterna tog Herrens Ark. Hans mor började få värkar på grund av chock när hon hörde att hennes man och svärfar hade död och Arken hade blivit tagen. Moderns identitet och namn står inte omnämnd, och det är sagt att hon dog en kort tid efter att ha fött och namngett honom.

I den masoretiska bibeltexten av Samuelsböckerna står det att hans namn är en referens till det faktum att äran har lämnat Israel. Antingen syftar det till hans pappas död, eller Elis, eller till förlusten av Arken. Septuaginta, å andra sidan, säger att hans namn var en klagan: ve till Israels ära. Codex Vaticanus refererar till honom som ouai barchabot, alltså samma som I Bar Chabod – Jag, son av Chabod eller No, ärans son. Enligt textstuderande, så är den här delen av Samuelsboken ifrån en ganska sen källa jämfört med andra delar, och därför kanske den här motiveringen av hans namn helt enkelt är folketymologi.

Medan I-Kavod knappast nämns i den nuvarande hebreiska bibeln så refereras Achituv som broder till I-Kavod, snarare än son till Pinechas (eller till någon annan). Därför tror man att I-Kavod brukade ses som en viktigare person, men anledningarna till hans betydelse är inte längre kända. Vissa forskare har argumenterat för att I-Kavod kan vara den historiska person som ligger bakom den bibliska Jakob, efter att ha dragit slutsatsen att både Jakob och I-Kavod är förvrängningar av Jokeved , som betyder Jahve är den [heliga] äran.

Josua (bok)

Josua är en bok i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamente. Den handlar om tiden efter den fyrtioåriga långa ökenvandringen då Israels folk kommer fram till det utlovade landet Kanaan. De korsar floden Jordan och tar sig in i staden Jeriko vars invånare de besegrar och i det närmaste utrotar. Josua, som utsetts till ledare över folket efter Moses död, visar sig vara en mycket skicklig och strategisk militär ledare. I resten av Josuas bok finns det ett flertal beskrivningar av hur israeliterna fortsätter sitt erövringståg och intar fler landområden. Utifrån bokens historieskildring är det dock svårt att rekonstruera vad som verkligen hände under denna tid.

Judendomens historia

Judendomens historia är historien om judendomen- deras tro och kultur och innefattar enligt traditionen en tid på drygt 4 000 år. Särskilt för den äldre tiden saknas arkeologiska lämningar eller oberoende urkunder som kan bekräfta uppgifterna i Gamla testamentet, vilka ifrågasätts av många arkeologer och historiker.

Judarnas historia är centrerad i området omkring det som nu utgör staten Israel. Judarna befann sig ofta i krig med sina grannländer, vilket kom att prägla deras historia. Under den romerska perioden skingrades judarna och spreds över världen i den så kallade diasporan. Judendomen överlevde, men förföljelser som kulminerade i Förintelsen väckte tanken om ett nytt nationellt hem. Den moderna staten Israels historia behandlas särskilt i artikeln Israels historia.

Kungaböckerna

Konungaböckerna (lat. Regum (libri), "konungarnas böcker"), den 1:a och den 2:a, två av de s.k. historiska böckerna i Gamla Testamentet.

Ursprungligen har de utgjort ett helt, men i Alexandrinska översättningen är de delade och kallas 3:e och 4:e Konungaböckerna (medan första Samuelsboken och andra Samuelsboken kallas 1:a och 2:a Kon.). De behandlar det israelitiska folkets historia från den tidpunkt, där Samuelsböckerna slutar, nämligen Davids sista levnadsår, till Jerusalems förstöring genom Nebukadnessar II (586 f.Kr.). Huvudmoment i framställningen är Salomos regering, rikets delning (933), det överhandtagande fördärvet i rikena Juda och Israel, vilket förgäves motarbetades av profeter sådana som Elia och Elisa, samt de på grund därav över bägge rikena inbrytande straffdomarna. Till sist omnämns Jojakins befrielse ur fängelset (561).

Sannolikt är böckerna författade av någon i exilen levande jude. Traditionen nämner Jeremia eller Esra som författare, men för ingendera kan några bevis anföras. Författaren har använt åtskilliga källor, såsom "Juda konungars krönika" (1 Kon. 14:29), "Israels konungars krönika" (14:19) och "Salomos krönika" (11:41).

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.

Profeterna

Profeterna är en del av judendomens Tanakh och kristendomens Gamla Testamente.

Psaltaren

Psaltaren är en skrift i judendomens Ketuvim och kristendomens Gamla testamente. Den är i sin nuvarande form en samling av delvis mycket gamla texter, tillkomna under en lång period, bearbetade och samlade i det som nu kallas Psaltaren. De yngsta delarna är från c:a 300-talet f Kr. De äldsta är många hundra år äldre, men ständigt bearbetade tills de någon gång på 300-talet fick sin nuvarande form. Ursprungsspråket är hebreiska. På 200-talet f Kr översattes Psaltaren till grekiska, och det är från en avskrift av denna översättning som namnet Psaltaren kommer, grekiska Psalt'aerion, vilket är en direktöversättning av det hebreiska nebael, ett stränginstrument som användes i kulten. I den grekiska översättningen Septuaginta kallas skriften vanligen B'iblos psalm'on, psalmernas bok. I den hebreiska bibeln kallas skriften Tehellím, lovsångerna. En bok som innehåller Psaltaren kallas psalterium.

Saul och David

Saul och David (danska: Saul og David) är en opera i fyra akter med musik av Carl Nielsen. Libretto av Einar Christiansen som bygger på berättelsen om Saul och David i Första Samuelsboken.

Böcker i Gamla testamentet
Böcker i Tanakh

Språk

This page is based on a Wikipedia article written by authors (here).
Text is available under the CC BY-SA 3.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.