Påsk

Påsken är den största högtiden under det kristna kyrkoåret och firas till minne av att Jesus enligt Nya Testamentet led, dog och uppstod för att var och en som tror på honom skulle bli förlåten för sina synder och få evigt liv.[1] Den kristna påsken är till sin natur, både genom händelser och tidpunkten när den infaller, kopplad till den judiska påsken, vilken firas till minne av Gamla Testamentets berättelser om judarnas uttåg ur Egypten efter år av slaveri. Högtidens svenska namn kommer också från dess hebreiska namn "פֶּסַח" (pesach), vilket betyder "passera" eller "gå förbi" och tydligast pekar på den judiska innebörden av högtiden. Det engelska ordet easter och tyskans Ostern kommer av den germanska frukbarhetsgudinnan Ēostre.

Gemensamma regler inom kristendomen för att bestämma vilken kalenderdag påskdagen infaller på anses av tradition ha uppstått vid det första konciliet i Nicaea år 325. Regeln säger att påskdagen infaller den första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen som infaller på eller efter 21 mars. I Sverige har samma regler använts för att bestämma när påsken infaller sedan 1844.[2] Påskhelgen består av skärtorsdagen, långfredagen, påskafton, påskdagen och annandag påsk. Veckan innan påskhelgen kallas stilla veckan och veckan efter påskveckan.

I hela den kristna världen är påsken en familjehögtid där dekorerade påskägg är ett tema. Ägg är en förkristen symbol för livets återfödelse under våren, och är mycket ovanligt i gudstjänstlokaler, men har även tolkats som symbol för Kristi pånyttfödelse och för den tomma graven. Ätandet av ägg var dessutom en följd av den ansamlade mängden ägg under fastan som i kristen tradition firas 40 dagar innan påsken. Inom protestantisk (ursprungligen tysk) tradition berättas sagor om att påskharen har placerat ut påskägg fyllda med godis till barn som har varit snälla, och som barnen får leta efter. I vissa länder dekoreras hemmet med påskris, i Sverige med fjädrar. I Sverige och Finland klär barn ut sig till påskkärringar och knackar på hos grannar för att be om godis.

Påsk
Correggio Noli Me Tangere
Noli me tangere (Den uppståndne Jesus och Maria från Magdala) av Correggio 1543.
TypKristen högtid
DatumPåskdagen rörlig mellan 22 mars och 25 april (västkyrkan)
eller mellan 4 april och 8 maj (östkyrkan)
Geografi och firareKristna över hela världen
Period100-talet– (kristen påsk)
AnledningBibelns berättelser om Jesu korsfästelse och uppståndelse
TraditionerGudstjänster, påskpsalmer, processioner, godis, ägg/påskägg
Allmän helgdagFlera länder
Allmän flaggdagFlera länder
Andra namnPesach
RelateratKristi himmelsfärdsdag, pingst

Pesach-högtiden

1850ukr pesah
Pesachmåltid med det osyrade brödet matza på bordet. Illustration från Ukraina 1800-tal.

Den judiska påsken, pesach har sitt ursprung i det osyrade brödets högtid då man åt osyrat bröd i skördeperiodens början och herdarnas våroffer då varje familj åt av ett lamm. Dessa fester har kommit att knytas till berättelser om uttåget ur Egypten (cirka 1500-talet f.Kr.), den natt då enligt judisk tradition påsklammet slaktades och dödsängeln skonade Israels folk. Ända fram till templets fall år 70 e.Kr. slaktade man lamm i Jerusalems tempel, och dessa åts under en nattlig måltid. Idag har påsklammet ersatts med den så kallade seder-måltiden, där de olika rätterna har symbolisk betydelse och där den yngste sonen ställer frågor om högtiden som fadern besvarar. Under Pesach äter man endast osyrat bröd, matza, eftersom man vid flykten från Egypten inte hann låta brödet jäsa, och högtiden kallas även "det osyrade brödets högtid". I Gamla Testamentet, andra Moseboken 12:17-18, står: Ni skall fira det osyrade brödets högtid, därför att det var just den dagen som jag förde era härar ut ur Egypten. I släkte efter släkte skall det vara en oföränderlig ordning att ni firar denna dag. Från kvällen den fjortonde dagen i första månaden till kvällen den tjugoförsta dagen skall ni äta osyrat bröd.

Påskhögtiden

Entrada de Jesús en Jerusalén - Toledo, España - 2010
Jesus intåg i Jerusalem. Procession i Toledo, Spanien (2010).
Resurrection of Christ and Women at the Tomb by Fra Angelico (San Marco cell 8)
Jesu uppståndelse; Kvinnorna vid graven. Fresk av Fra Angelico, Florens, 1440.

Det var under den judiska Pesach-högtiden som Jesus från Nasaret red in i Jerusalem. Inom kristendomen firas påsken till minne av Jesu lidande, död och uppståndelse, samt till de tal han höll. Firandet föregås av den så kallade stilla veckan vilken börjar med palmsöndagen, dymmelonsdagen, skärtorsdagen och långfredagen och slutar med påskafton. Påskveckan inleds med påskdagen.[3] De motsvarar Jesus sista dagar från hans intåg i Jerusalem till och med hans död på korset och uppståndelsen.

Den viktigaste gudstjänsten är av tradition påsknattens, då också dop eller doplöftesförnyelse kan äga rum (den har återinförts i den romersk-katolska kyrkan och i många andra kyrkor under 1900-talet). Gudstjänsterna under påsken innehåller det liturgiska firandet av att Jesus från Nasaret, Jesus Kristus, efter döden på korset påstås ha uppstått från de döda. Denna övertygelse är en gemensam och grundläggande bas i trossystemet för de rörelser som bekänner sig till Kristus och till kristendomen. Tron på treenighetsläran, det vill säga att Fadern, Sonen och Anden är ett enda väsen är en doktrin med mycket stor utbredning bland de kristna kyrkorna, men det finns även rörelser som betecknar sig själva som kristna och som inte delar denna tro (jämför med antitrinitarism).

Bibeltexter

  • PalmsöndagenIntåget i Jerusalem, Matt 21: 6-11, (Sakarja 9:9-10 ca 500 f.kr.)
    Lärjungarna gick bort och gjorde så som Jesus hade sagt åt dem. De hämtade åsnan och fölet och lade sina mantlar på dem, och han satt upp. Många i folkmassan bredde ut sina mantlar på vägen, andra skar kvistar från träden och strödde dem på vägen. Och folket, både de som gick före och de som följde efter, ropade: "Hosianna Davids son! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. Hosianna i höjden!" När han drog in i Jerusalem blev det stor uppståndelse i hela staden, och man frågade: "Vem är han?" Och folket svarade: "Det är profeten Jesus från Nasaret i Galileen."
  • SkärtorsdagenDen sista måltiden (nattvarden), Matt 26:26-28.
    Medan de åt tog Jesus ett bröd, och efter att ha läst tackbönen bröt han det, gav åt sina lärjungar och sade: "Tag och ät, detta är min kropp." Och han tog en bägare, och efter att ha tackat Gud gav han den åt dem och sade: "Drick av den alla. Detta är mitt blod, förbundsblodet som blir utgjutet för många till syndernas förlåtelse.”
  • LångfredagenJesu korsfästelse, Joh 19:17-19.
    Han bar själv sitt kors ut till den plats som kallas Skallen, på hebreiska Golgota. Där korsfäste de honom tillsammans med två andra, en på var sida med Jesus i mitten. Pilatus hade också låtit skriva ett anslag som sattes upp på korset, och där stod: Jesus från Nasaret, judarnas konung.
  • PåskdagenJesu uppståndelse, Matt 28:1-15.
    Efter sabbaten, i gryningen den första veckodagen, kom Maria från Magdala och den andra Maria för att se på graven. Då blev det ett kraftigt jordskalv, ty Herrens ängel steg ner från himlen och kom och rullade undan stenen och satte sig på den. Hans utseende var som blixten och hans kläder vita som snö. Vakterna skakade av skräck för honom och blev liggande som döda. Men ängeln sade till kvinnorna: "Var inte rädda. Jag vet att ni söker efter Jesus, som blev korsfäst. Han är inte här, han har uppstått, så som han sade. Kom och se var han låg. Skynda er sedan till hans lärjungar och säg till dem: ’Han har uppstått från de döda, och nu går han före er till Galileen. Där skall ni få se honom.’ Nu har jag sagt er detta." De lämnade genast graven, och fyllda av bävan och glädje sprang de för att berätta det för hans lärjungar. Då kom Jesus emot dem och hälsade dem, och de gick fram, grep om hans fötter och hyllade honom. Men Jesus sade till dem: "Var inte rädda. Gå och säg åt mina bröder att bege sig till Galileen. Där skall de få se mig."

Tidpunkten för firandet

Kyrklig tradition

Nicaea icon
Kejsar Konstantin och kyrkofäderna från det första konciliet i Nicaea, 325.
Easter eggs - straw decoration
Dekorerade påskägg är en gammal tradition och en vanligt förekommande symbol för påskfirande.

Enligt den judiska kalendern, som är en lunisolarkalender, firas högtiden pesach den 14:e dagen i vårmånaden Nisan, när det blir fullmåne. De kristna började snart att flytta påskfirandet till påföljande söndag, den dag de menar att Jesus uppstod. Ofta hänvisar man till att det vid det första konciliet i Nicaea år 325 skulle ha beslutats om att påskdagen skall infalla första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen, men detta finns dock inte bevarat i de protokoll som finns efter kyrkomötet[4]. Eftersom vårdagjämningen infaller på olika tidpunkter beroende på vilken tidszon man befinner sig i är det 21 mars som används för att beräkna påsken. På samma sätt är det inte den astronomiska fullmånen som används utan en fullmåne som beräknas med hjälp av tabeller (kallas den ecklesiastiska fullmånen). Alltså infaller påskdagen på söndagen närmast efter den ecklesiastiska fullmåne som infaller på eller efter 21 mars.[5] Denna regel gäller bland annat i svensk lagstiftning och kalenderproduktion.[6][7]

I de katolska länderna införde man 1582 den gregorianska kalendern, vilket innebar att man lämnade den gamla julianska kalendern som gällt dittills. Även vissa av de ortodoxa kyrkorna övergav efterhand den julianska kalendern till förmån för den nya ordningen, men de flesta nationella kyrkorna inom ortodoxin var så kallade gammalkalendarister, och för kyrkoenhetens skull beslöts att alla ortodoxa kyrkor skulle fira påsken efter juliansk kalender. Efterhand bytte under 1600- och 1700-talen även de nationella protestantiska kyrkorna i västra Europa till den nya katolska kalendern och resultatet har blivit att påsken i de östliga ortodoxa kyrkorna vanligen infaller på annat datum än i de västliga kyrkorna.

I Sverige bytte man kalender från den gamla stilen till den nya stilen 1753, vilket i praktiken innebar ett byte från den julianska till den gregorianska kalendern, men man hade under åren 1700–1712 en kalender som gick en dag före den Julianska. Beräkningen av påskdagen kompliceras inte bara av detta, utan också av att man under åren 1740–1844 inte använde de ovan beskrivna reglerna utan utgick från den astronomiskt bestämda vårdagjämningen och fullmånen.[8] För detaljer och tabeller över när påsken infaller se Påskdagen. Enligt nuvarande sätt att beräkna påskdagens datum infaller den tidigast den 22 mars och senast den 25 april. Senast påskdagen inföll 22 mars var 1818, och nästa gång blir 2285. Senast påskdagen inföll 25 april var 1943, och nästa gång blir 2038.

Lagstiftning

Den 3 augusti 1928 antog Storbritannien lag som slog fast att påsken skulle infalla den andra söndagen efter den första lördagen i april.[9] Denna lag togs aldrig i bruk. Fler australiska delstater stadgade 1928–1929 lagar med samma beräkningssätt för påskdatumet.[10]

Icke-religiöst påskfirande

Påskhögtiden har, liksom julen och andra högtider, i en del länder förlorat mycket av sitt religiösa innehåll och blivit en sekulariserad familjehögtid där gammal folktro och kristna traditioner blandas.

Övrigt

Förnamnet Pascal, särskilt vanligt i fransktalande länder, är bildat av pascha, det latinska ordet för "påsk"; den latinska formen av namnet är Paschalis. Ursprungligen gavs det till pojkar som fötts under påsken.

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Joh 3:16
  2. ^ Högman, Hans. ”Tideräkning i Sverige”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.today/20120524191936/http://www.algonet.se/~hogman/tiderakning.htm. Läst 2 juni 2011.
  3. ^ Löfström 1983
  4. ^ Kalendrar ur fas”. Forskning & Framsteg nummer=nr 8, 2003. http://www.fof.se/tidning/2003/8/kalendrar-ur-fas.
  5. ^ Seidelmann, P. Kenneth (1992). Explanatory Supplement to the Astronomical Almanac. Mill Valley: Explanatory Supplement to the Astronomical Almanac. Libris länk. ISBN 0-935702-68-7
  6. ^ "Regeringens proposition 1988/89:114 om allmänna helgdagar". riksdagen.se. Läst 1 mars 2017.
  7. ^ påsk i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 1 mars 2017.
  8. ^ Lodén, Lars Olof (1968). Tid - En bok om tideräkning och kalenderväsen. Bonniers
  9. ^ ”Easter Act 1928” (på engelska). legislation.gov.uk. The National Archives. http://www.legislation.gov.uk/ukpga/Geo5/18-19/35. Läst 16 januari 2016.
  10. ^ Miller, Nick (16 januari 2016). ”Christian churches close to deal to fix common date for Easter: Archbishop of Canterbury” (på engelska). The Age. http://www.theage.com.au/world/christian-churches-close-to-deal-to-fix-common-date-of-easter-archbishop-for-canterbury-20160115-gm769e.html. Läst 16 januari 2016.

Källförteckning

Externa länkar

Annandag påsk

Annandag påsk är inom kristendom dagen efter påskdagen. Har som ämne "Möte med den uppståndne".Tidigare innehöll hela påskveckan icke-religiösa festligheter, vilket under 1800-talet minskades ner till en dag.

Moderna asatroende brukar förlägga vårblotet till denna dag.

Fastlagssöndagen

Fastlagssöndagen, även Köttsöndagen, (latin: quinquagesima) är i det svenska kyrkoåret namnet på den söndag som inleder den tre dagar långa fastlagen och som föregår den fyrtio dagar långa fastan. Den liturgiska färgen är blå inom Svenska Kyrkan, men vanligtvis violett i andra kyrkosamfund såsom Katolska Kyrkan m.fl.

Kyrkoåret inom Svenska kyrkan

Kyrkoåret inom Svenska kyrkan börjar med första söndagen i advent. Regler för Svenska kyrkans kyrkoår finns för närvarande i 2003 års evangeliebok.

Långfredagen

Långfredagen uppmärksammas inom kristen tradition till minne av Jesu korsfästelse och död på Golgata utanför Jerusalem. Dagen är i Sverige en allmän helgdag och infaller fredagen närmast före påskdagen. Namnet långfredag kommer av att dagen var lång och fylld av lidande för Jesus och av att gudstjänsten var längre än i vanliga fall.Högtidlighållandet av långfredagen började i Jerusalem under 300-talet på initiativ av biskop Kyrillos av Jerusalem. I Norden blev långfredagen helgdag på 1600-talet.

Palmsöndagen

Palmsöndagen är söndagen före påsk, som i kyrkoåret inleder stilla veckan. Palmsöndagen är ägnad minnet av Jesu intåg i Jerusalem, då han red på en åsna in till Jerusalem och hyllades av folket. Åsnan lät han hämta i Betfage på sin väg från Betania.

Inom Romersk-katolska kyrkan, men även på andra håll och även inom Svenska kyrkan, företas palmsöndagsprocession, då de troende vandrar med palmkvistar i händerna. Innan processionen uttalar prästen en välsignelse och stänker vigvatten på kvistarna och processionen med hjälp av en aspergil.

När palmsöndagen infaller finns i Sverige inte mycket annat utslaget än vide och sälg, så här och i andra nordeuropeiska länder användes i stället för palmkvistar kvistar av antingen vide eller sälg som då kallades för palmer. I Svenska kyrkan är den liturgiska färgen violett, och på altaret står sälgkvistar och två tända ljus. Temat är "Vägen till korset". Söndagen åminner om Jesu intåg i Jerusalem då folket hälsade honom med palmkvistar i händerna. Episoden återberättas i Bibeln i Markusevangeliet 11:1-11, Matteusevangeliet 21:1-11, Lukasevangeliet 19:28-44, Johannesevangeliet 12:12-19. Intåget finns också i predikotexten för första advent. Jesu intåg i Jerusalem inträffade veckan innan hans död och återuppståndelse, och räknas därför som inledningen till stilla veckan. Evangelierna berättar att Jesus red in i Jerusalem på en åsna, vilket av kristna betraktas som ett profetiskt tecken eftersom detta anspelar på en judisk tradition om Messias som bygger på profetian i Sakarja 9:9, "Fröjda dig storligen, du dotter Sion; höj jubelrop, du dotter Jerusalem. Se, din konung kommer till dig; rättfärdig och segerrik är han. Han kommer fattig, ridande på en åsna, på en åsninnas fåle". Evangelierna berättar att när Jesus så red in på åsnan i Jerusalem, hälsade folket honom med tillropet "Hosianna, Davids son, välsignad vare han som kommer i Herrens namn", samt lade ner sina mantlar, kvistar och löv på marken framför åsnans fötter. Innan intåget hade Jesus med lärjungarna varit i Betania hos Lasaros, som Jesus väckt från de döda, och Maria hade smort hans fötter med olja.

Pesach

Pesach (hebr. פֶּסַח), det osyrade brödets högtid, firas till minne av uttåget ur Egypten och är en av de viktigaste judiska högtiderna. Det firas samma tid varje år i den judiska kalendern, nämligen med start den 15:e Nisan (se Andra Mosebok 12:6). Pesach kallas ibland judisk påsk. Eftersom den judiska kalendern är en modifierad månkalender, den beräknas efter fullmånen, infaller Pesach vid olika tider enligt den gregorianska kalendern.

Påsk (pjäs)

Påsk är en teaterpjäs från 1900, författad av August Strindberg. Den kan hänföras till författarens naturalistiska dramer, men är samtidigt inspirerad av passionsspelen i Oberammergau, och har kallats "ett kammarspel före de egentliga kammarspelen".Den hade premiär i Frankfurt am Main i mars 1901..

Påsk i Sverige

Påsk i Sverige firas sedan 1844 efter den gregorianska kalenderns regler. Fram till 1969 präglades långfredag av att de flesta affärer och offentliga nöjen hade stängt till minne av Jesus korsfästelse. Korsfästelsen av Jesus skedde under den judiska påsken, Pesach. I Norden firades under samma årstid vårblot, det råder dock osäkerhet om hur det påverkat det kristna påskfirandet. På senare tid har påskhögtiden för gemene man förlorat mycket av sitt religiösa innehåll och blivit en sekulariserad familjehögtid där gammal folktro, fornnordiska traditioner och kristna traditioner blandas.

Påskafton

Påskafton är en helgdagsafton, lördagen före påskdagen. Denna dag är gudstjänstfri i Svenska kyrkan.

I Finland kallas dagen allmänt för påsklördag. Benämningarna stäcko- eller stacklördag (stack betyder kort) förekommer också allmänt i Svenskfinland. Även benämningen kortlördag har förekommit.

Påskfastan

Fastan hänvisar hit. Se även fasta.Påskfastan, fastetiden eller bara fastan är perioden för de kristnas fastetid till minne av Jesu frestelse.

Påskfastan pågår i västkyrkan i 40 dagar före påsk, söndagar undantagna. Fastetidens sjunde och sista vecka heter stilla veckan och avslutas med påskafton. I kristen tradition är det veckan efter påskhelgen som kallas påskveckan. I östkyrkan utbildade sig tidigt seden att fira lördagen som festdag jämte söndagen och därför undanta båda dessa veckodagar från fastan. Därför pågår påskfastan där i åtta veckor alltsedan 600-talet.Fastan var viktig i medeltidens Sverige, men efter reformationen under 1500-talet behölls visserligen kyrkoårstiden i Svenska kyrkan, men traditionen med bokstavlig fasta praktiserades inte längre. Reformatorerna godkände fastan endast som "en utvärtes anständighet", men förkastade varje påbud om den och gjorde även i detta fall samvetsfrihetens grundsats gällande. Dock fastade man på åtskilliga ställen inom den evangeliska världen ända till mitten av 1700-talet.Namnet kvarlevde, i det att söndagarna mellan fastlagssöndagen och palmsöndagen kallas första, andra och så vidare söndagen i fastan (den fjärde söndagen i fastan heter midfastosöndagen). Fastetiden ägnades åt betraktelser över Jesu lidande. I veckorna hölls passionspredikningar. Under 1900-talet började man förknippa fastan med omtanke om nödlidande, men då handlade det i stor utsträckning om att skänka pengar. Lutherhjälpens fastebössa var tänkt att stå på köksbordet och fyllas med slantar varje dag.Även idag är fastan en viktig del av kyrkoåret och uppmärksammas av alla församlingar i Svenska Kyrkan. En kristen fasta kan vara att avstå från till exempel tv-tittande, godis, alkohol, kött, Facebook eller något annat.Fastlagen (efter medellågtyska vastelavent, 'fasteafton') är benämningen på de tre dagar som kommer närmast före påskfastan. Fastlagen består av fastlagssöndagen (köttsöndagen) samt blåmåndagen (av tyska blauer Montag, 'blå måndag'; även fläskmåndagen och korvmåndagen) följt av fettisdagen (eller vita tisdagen). Därefter börjar fastan med askonsdagen.

Påskgodis

Påskgodis avser det godis som traditionellt äts till påsk. Godis är en tradition vid påsk och presenteras ofta i påskägg av papp.

Bland de godissorter som allra mest brukar förknippas med påsken är dragerade skumägg, liksom ägg av choklad (ofta dragerade). Dessutom förekommer ofta marsipanfigurer formade som påskharar och påskkycklingar. Ofta är godisbitarna inslagna i stanniolpapper i klara färger, något som hör påsken till.

Vissa former av påskgodis har, bland annat till följd av marknadsföring från tillverkarna, kommit att säljas året om snarare än bara till påsk. Ett märkbart exempel på detta är Kinderägg från den italienska livsmedelstillverkaren Ferrero, som är påskägg utformade som chokladägg med små leksaker i.

Påskhare

Påskharen är en påsksymbol som ofta förknippas med påskägg. Enligt traditionen är påskharen påskens motsvarighet till jultomten och kommer med (påsk)ägg till barnen. I många familjer anordnas små lekar där påskäggen göms exempelvis i trädgården och barnen får leta efter dem, i tron att påskharen gömt påskäggen.

Påskkort

Påskkort är ett postkort, oftast med en kort hälsning, som skickas till släkt, vänner och bekanta vid påsk. Motivet består vanligen av kycklingar, ägg, hönor, tuppar och annat som förknippas med påsken. Det är vanligt att barn utklädda till påskkärringar delar ut handritade påskkort till grannar och bekanta. På vissa håll delas istället påskbrev ut.

På senare tid har vykorten delvis ersatts med virtuella kort som skickas via internet.

Påskkyckling

Påskkyckling är en kyckling som används som symbol för påsken. Såväl kycklingar, hönor som tuppar används kring påsk för olika utsmyckningar och även fjädrarna i påskriset har förstås en anknytning till fjäderfä.

Medan den traditionella påskmaträtten på påskdagen är lamm, så äts det mycket ägg och påskgodis i övrigt under påsken och till middag under de övriga dagarna äter man gärna kyckling.

Påskljus

Påskljus är ett stort ljus som i det kristna påskfirandet tänds i kyrkan på påsknatten (eller påskdagen, om ingen påsknattsmässa firats i församlingen) och därefter vid alla gudstjänster fram till Kristi himmelsfärdsdag. Påskljuset symboliserar både eldstoden i öknen (2 Mos. 13) och Jesu uppståndelse.

Påskveckan

Påskveckan är den vecka som följer efter påsken. Påskveckan inleds med påskdagen (söndag) och följer fram till lördagen som föregår andra söndagen i påsktiden.

Andra helgdagar som ingår i påskveckan är annandag påsk (måndag).

Benämningen "påskveckan" förväxlas ofta med stilla veckan, som är veckan före påsk.

Skärtorsdagen

Skärtorsdagen är en kristen högtidsdag som infaller torsdagen före påsk, dagen efter dymmelonsdagen, före långfredagen, i stilla veckan (2019 innebär detta den 18 april).

I Romersk-katolska kyrkan är skärtorsdagen en reningsdag, varav ordet skärtorsdag är bildat. "Skär" kommer från ett fornnordiskt ord för 'ren', 'vacker', 'blank' eller 'klar', som också finns i förleden till ordet skärseld. Dagens namn är det samma på norska och danska. I äldre tid sade man omväxlande "skärdag" och "skärhelgd" om denna torsdag.

Stilla veckan

Stilla veckan (även passionsveckan, dymmelveckan eller tysta veckan) är den sista veckan i fastetiden, det vill säga veckan före påskdagen. Den sträcker sig från palmsöndagen till påskafton och firas till minne av Kristi lidande och död på korset.

Felaktigt kallas veckan före påsk ibland för påskveckan, men i kyrkans kalender är det namnet på veckan efter påsk.

Påsk
Påskris.
Kristendom
Rosa Mystica

Språk

This page is based on a Wikipedia article written by authors (here).
Text is available under the CC BY-SA 3.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.