Nationalekonomi

Nationalekonomi är en samhällsvetenskap, som studerar produktion, distribution och konsumtion av varor och tjänster. Utgångspunkten är vanligen att resurser är knappa, varför alla behov inte kan tillfredsställas med hjälp av tillgängliga resurser utan det är nödvändigt att välja. Nationalekonomin bör därför hellre definieras i termer av den metod som används för att angripa samhällsvetenskapliga problem, snarare än av de specifika frågeställningar som studeras.[1]

Nationalekonomi studerar idag alla de arrangemang inom vilka människor förment försöker nyttomaximera. Detta involverar en rad frågeställningar, inklusive samhällsorganisation, produktion, konsumtion och distribution. Nationalekonomisk forskning innehåller frekvent så kallade cetris paribus-antaganden, där försök görs att observera enstaka variabler oberoende av den materiella kontext som råder, vilket är en omfattande svårighet, till följd av att nationalekonomin ämnar att forska kring samhället och inte kan göra experiment på samma vis som det går att göra i exempelvis kemi.

Nationalekonomins olika grenar kan i stort delas in i två huvudavdelningar: Inom mikroekonomi behandlas enskilda beslutsfattare såväl på produktions- som konsumtionssidan. Inom makroekonomi behandlas en ekonomi som helhet med fokus på aggregerade variabler som produktion, arbetslöshet och inflation. Ett annat område som ibland räknas som en tredje huvudavdelning är internationell ekonomi, som studerar handel och kapitalflöden mellan länder.

Etymologi och disciplinens namn

Vissa svenska nationalekonomer har framfört åsikten att en annan beteckning på ämnet, såsom "samhällsekonomi" eller "ekonomik", vore önskvärd för att undvika missförstånd.[2]

Termen politisk ekonomi förekommer också idag[3], vilket ekonomhistoriker brukar framhålla som en mer korrekt benämning för vad diciplinen faktiskt behandlar i och med att alla politisk-ekonomiska frågor oundvikligen är just politiska. Vilket är något liberala nationalekonomer tenderar att vilja tona ner i och med att liberal politisk ekonomi idag är dominerande inom nationalekonomi.[4] På engelska förekommer jämförelsevis uttrycket political economy.[5]

Den svenska termen nationalekonomi, som är baserad på en äldre tysk term (Nationalökonomie[6]), men termen är vilseledande då den kan leda tanken till att ämnet endast behandlar ekonomi på nationell nivå; som jämförelse kan nämnas att ämnesnamnet på engelska är economics.[7] De flesta nationalekonomer är sysselsatta med mikroekonomisk forskning, medan en minoritet ägnar sig åt makroekonomiska frågeställningar.

En alternativ beteckning på nationalekonomi är samhällsekonomi, som ämnet officiellt hette på Socialhögskolorna, vilket dock även det kan vara missvisande då det implicerar att diciplinen skulle göra anspråk på intervention gentemot samhället. Något som inte är vanligt förutom i heterodox politisk ekonomi.

Centrala begrepp och teorier

Några viktiga problem som har studerats inom nationalekonomin genom tiderna är: Vad skapar värde? Vad avgör en varas pris? Varför uppstår inflation och arbetslöshet? Hur bör företag och konsumenter agera för att vara rationella? Vilken effekt har olika former av skatter? Vad påverkar export och import? Svaret på dessa och en mängd andra frågor har resulterat dels i heltäckande ekonomiska förklaringsmodeller och dels i mer specificerade teorier. Teorierna grundar sig i ett antagande om en ekonomiskt rationell människa vilket kritiseras av vissa eftersom alla människor inte är helt rationella.

Några centrala begrepp inom nationalekonomi är återkommande: arbete, kapital, komparativa fördelar, mervärde, marginalnytta, profit marginalkostnad, tid, marknadsimperfektioner, vara, marginalintäkt, penningmängd, indifferenskurva, utbud och efterfrågan, pris, inflation, deflation, produktionssätt valuta, och konjunktur. Definition och innebörd av dessa och andra begrepp har gett upphov till diskussion från ekonomiämnets födelse.

Arbetsvärdeteorin säger att en varas värde är relaterat till det arbete som krävts för att producera den. Denna syn på vad som avgjorde varors bytesvärde dominerade i den klassiska nationalekonomin och förespråkades även av Karl Marx. Senare kom flertalet ekonomer att se på marginalnytteteorin som överlägsen. Andra viktiga teorier är bytesteori och penningteori.

Historik

David ricardo
Den klassiske ekonomen David Ricardo (1772-1823).

Nationalekonomi anses ofta ha grundats som modern akademisk disciplin av Adam Smith år 1776. Det är därmed en av de äldre samhällsvetenskaperna. Även tidigare hade dock ekonomisk analys förekommit. Platon utvecklade redan under antiken en teori om att arbetsfördelningen leder till högre effektivitet, en tanke som Adam Smith skulle komma att bli känd för långt senare. Aristoteles berörde i sina verk Politiken och Etiken, frågan om den avtagande marginalnyttan som skulle komma att stå i centrum för neoklassikernas marginalistiska synsätt. Aristoteles var också den förste att formulera distinktionen mellan varors bruksvärde och bytesvärde. Bruksvärdet är det värde som ett ting har i egenskap av sin användbarhet; bytesvärdet är det värde som det har i egenskap av att kunna bytas mot andra ting. 1741 blev Anders Berch Nordens första nationalekonomiska professor, i ekonomilagfarenhet och statsekonomi, vid Uppsala universitet.

Även i Bibeln förekommer stycken med ekonomiskt innehåll. Att ta ränta förbjuds exempelvis i Femte Moseboken. Detta var en tanke som skolastikerna under medeltiden förde vidare och som fick stora samhälleliga konsekvenser vad gäller lagstiftning kring ränteupptagande. Karaktäristiskt för det ekonomiska tänkandet under antiken fram till skolastikerna var den nära kopplingen mellan moraliska och ekonomiska resonemang.[8]

Det fanns i huvudsak två viktiga ekonomiska tankeströmningar mellan skolastikerna och den moderna nationalekonomins uppkomst med Adam Smith: merkantilismen och fysiokratin. Merkantilismen hade sin storhetstid från början av 1500-talet till slutet av 1700-talet, och var mer en allmän tendens hos dåtidens ekonomer än en enhetlig ekonomisk lära. Man betonade vikten av en positiv handelsbalans, man skulle exportera så mycket som möjligt och importera så lite som möjligt. Ett lands rikedom mättes i mängden guld och silver. Därför var det önskvärt att få exportvarorna betalda i guld- och silvermynt.

AdamSmith
Adam Smith (1723-1790) anses vara grundaren till den moderna nationalekonomin.

Fysiokratin kan tydligare avgränsas i historien på grund av lärans mer sammanhållna karaktär. Man brukar ange 1756 som fysiokratins födelseår och 1777 som dess död. Fysiokraterna samarbetade flitigt, gav ut en egen tidskrift och höll regelbundna sammankomster. Centralt för deras uppfattning var att jordbruket var den enda produktionssektorn som kunde öka ett lands välstånd. De vände sig mot merkantilisternas stöd till "steril" industriell produktion och export. En ledande gestalt inom fysiokratin var fransmannen François Quesnay.

År 1776 publicerades Adam Smiths epokgörande verk An Inguiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations (delvis översatt till svenska 1909-1911 med titeln Folkens välstånd), vilket skulle lägga grunden till den klassiska nationalekonomin. Smith betonade vikten av arbetsfördelning och frihandel. Han har blivit känd för sitt omnämnande av den "osynliga handen" som matchar ihop utbud och efterfrågan, eller produktion och konsumtion, på ett effektivt sätt. För att detta ska ske krävs dock en så fri marknad som möjligt, utan alltför vittomfattande statlig intervention. En av Smiths viktigaste efterföljare var engelsmannen David Ricardo. Han lade grunden för tänkandet kring relativa fördelar (även kallat komparativa fördelar) och applicerade det på utrikeshandeln. Om varje land specialiserade sig på sina relativa fördelar, det man mest effektivt producerar, så kommer alla länder att tjäna på att handla med varandra.

Nationalekonomiska skolor

Thomas Malthus
Thomas Robert Malthus (1766-1834) skrev om överbefolkning.

Genom historiens gång har olika nationalekonomiska skolor existerat. Den metodologi som idag dominerar nationalekonomisk vetenskap kan sägas ha sitt ursprung i den neoklassiska skolan under slutet av 1800-talet, men har sedan utvecklats och förändrats kraftigt.

Klassisk nationalekonomi

Adam Smith brukar kallas för nationalekonomins fader med sitt ovannämnda arbete nationernas välstånd från 1776. Där skriver han om en "osynlig hand" som fördelar resurser så effektivt som möjligt trots att alla människor handlar till sin egen fördel. Smith ansåg att den enskilt viktigaste faktorn till hög produktivitet var arbetsfördelningen; inom företaget, mellan företag och mellan länder.

Smith utvecklade ett begrepp mellan vad någonting faktiskt var värt och vad det kunde säljas för, Smith menade att ''Det verkliga priset av allt, som allt verkligen kostar för den som vill ha det, är mödan och det anletes svett vilket krävs för att skaffa sig det''.[9]

De viktigaste klassikerna var förutom Smith också Jean-Baptiste Say, Thomas Robert Malthus, David Ricardo, Robert Torrens, Edward West, John Ramsay McCulloch, Nassau William Senior, Anders Chydenius, James Mill och dennes son John Stuart Mill.

Karaktäriserande för den klassiska nationalekonomin är en liberal syn på ekonomin. Man trodde på att samhällsekonomin fungerade bäst om den i stort sett lämnades ifred och dess mekanismer tilläts. Man intresserade sig för nationalproduktens fördelning genom de tre produktionsfaktorerna jord, arbete och realkapital, vilka resulterade i lön, jordränta och vinster. Ytterligare ett typiskt drag var synen på priserna som bestämda av produktionskostnaderna.

Karl Marx
Karl Marx (1818-1883) kritiserade utnyttjande av arbetare.

Marxistisk ekonomi

Marxistisk ekonomi kallas de ekonomiska tankar som inspirerats av eller direkt hämtats från Karl Marx. Marx hade i likhet med de klassiska ekonomerna en arbetsvärdeteori, en teori om att arbete och endast arbete kunde skapa nytt värde inom ramen för den kapitalistiska ekonomin. I en kapitalistisk ekonomi säljer nämligen arbetaren sin arbetskraft till ett värde som är mindre än värdet på det arbete han utför. Differensen benämnde Marx mervärde och kom att lägga grunden till hans teori om kapitalisternas exploatering av de människor som arbetar genom att kapitalet via kapitalisterna konsekvent stjäl mervärdet av arbetarnas arbete. Marx skrev också en del om kapitalismens ständigt återkommande överproduktionskriser. Enligt Marx berodde dessa på kapitalismens inneboende motsättningar som till slut skulle få den att gå under och ersättas av ett nytt ekonomiskt produktionssätt.

Marshall
Alfred Marshall (1842-1924) räknas som en av den moderna nationalekonomins grundare.

Neoklassisk nationalekonomi

Den neoklassiska nationalekonomins begynnelseår brukar anges vara 1870. En annan benämning på skolan är marginalism på grund av skolans centrala placering av marginalistiska resonemang. Det som avgör huruvida en konsument ska köpa ett äpple är dennes marginalnytta av äpplet. Med andra ord, det som är avgörande för konsumentens beslut är inte i första hand hur många äpplen denne redan har, utan snarare vilken ytterligare nytta eller tillfredsställelse som den tror sig kunna få av ännu ett konsumerat äpple. Samma slags resonemang kan användas i andra situationer som företags anställning av personal eller beslut om produktionsmängd.

Några centrala noeklassiska ekonomer är William Stanley Jevons, Carl Menger, Léon Walras och Alfred Marshall. Senare utvecklades teorin av bland andra Joan Robinson, Edward Chamberlin, Vilfredo Pareto och Paul Samuelson.

Neoklassiska resonemang är idag dominerande inom den etablerade nationalekonomin. En bidragande anledning till att skolan fortfarande är aktuell är att den till viss del lyckats anamma kritiken och därmed utvecklat sin ekonomiska analys.

Andra skolor

Områden inom nationalekonomi

Nationalekonomin består av flera studieområden, där de mest centrala är mikroekonomi och makroekonomi. Det går vidare att skilja mellan positiv- och normativ ekonomi; den förra utger sig endast för att beskriva empiriska sakförhållanden och samband, medan den senare inkluderar värderingar om vad som bör göras.

Mikroekonomi

Jämviktspris
Förhållandet mellan pris, kvantitet, utbud och efterfrågan på en stiliserad marknad som befinner sig i jämvikt.

Inom mikroekonomin studeras enskilda aktörer i ekonomin. Centrala begrepp är nytta, pris, efterfrågan, utbud och jämvikt.

Makroekonomi

Inom makroekonomin studeras ekonomin som helhet. Viktiga fenomen som studeras är arbetslöshet, konjunkturer, ekonomisk tillväxt och inflation.

Övriga viktiga områden

Utvärdering av ämnets kvalitet vid svenska lärosäten

Högskoleverket presenterade i april 2012 resultatet av utvärdering av 45 utbildningsprogram inom nationalekeonomi vid svenska högskolor och universitet. Utvärderingen baserades på kvalitetsbedömning av självständiga arbeten (examensarbeten och uppsatser) samt bedömning av i hur hög grad utbildningarnas kursinnehåll uppfyller högskoleverkets krav på lärandemål. En av utbildningarna, Luleå Tekniska Universitet, bedömdes ha mycket hög kvalitet, 29 hög kvalitet och 14 bristande kvalitet, som måste åtgärdas för att lärosätet ska få behålla examinationsrätten.[10]

Nationalekonomins ifrågasatta politiska neutralitet

Amartya Sen
Amartya Sen (1933- ) har kritiserat antaganden om en värdeneutral nationalekonomi.

Vissa nationalekonomer menar att man lyckats skapa en "objektiv" vetenskap,[11] medan andra ifrågasätter denna slutsats. Man har pekat på en rad egenskaper hos nationalekonomin som gör att dess värderingsfrihet är ett ouppnåeligt ideal. Några exempel på sådana egenskaper är att ekonomiska modeller med nödvändighet bygger på förenklade antaganden som varierar beroende på vad man anser vara viktigt att ta hänsyn till och att även själva tolkningen av forskningsresultaten beror på vilka värderingar uttolkaren har. Denna senare ståndpunkt var den svenske ekonomen Gunnar Myrdal en av de första att formulera.[12] Den indiske ekonomen Amartya Sen har även han kritiserat idealet om en nationalekonomi utan moraliska värderingar. Sen har argumenterat för att denna ståndpunkt är ohållbar och skadlig, både för nationalekonomin och för moralfilosofin, som skulle tjäna på att befatta sig med ekonomiska frågor i högre grad. Sen har lagt ned mycket arbete på att visa hur moraliska värderingar ofrånkomligen är inbyggda i ekonomins matematiska modeller.[13]

Åter andra menar att nationalekonomin överhuvudtaget inte bör sträva efter att vara en "objektiv" vetenskap. Man hänvisar bland annat till det faktum att det skulle innebära att forskarna skulle sträva efter total likgiltighet inför de viktiga problem som man undersöker.[12]

Se även

Referenser

Källor

  • Eklund, Klas, Vår ekonomi (1987), 10 uppl. Stockholm 2005, Norstedts Akademiska Förlag, ISBN 91-7227-435-2
  • Sandelin, Bo & Trautwein, Hans-Michael & Wundrak, Richard, Det ekonomiska tänkandets historia (1995), 3 uppl. 2001, ISBN 91-7150-833-3

Noter

  1. ^ Uppslagsordet nationalekonomi från Nationalencyklopedins internettjänst. Hämtat 15 augusti 2008.
  2. ^ Från nationalekonomi till ekonomik?. Arkiverad från originalet den 10 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110610164243/http://www.ne.su.se/ed/pdf/37-3-led.pdf., ledare i Ekonomisk Debatt nr 3, 2009.
  3. ^ ”Politisk ekonomi - böcker | Adlibris”. www.adlibris.com. https://www.adlibris.com/se/avdelning/politisk-ekonomi-7997. Läst 9 november 2019.
  4. ^ ”All Prizes in Economic Sciences” (på en-US). NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/lists/all-prizes-in-economic-sciences. Läst 9 november 2019.
  5. ^ ”Political Economy Research Papers - Academia.edu”. www.academia.edu. https://www.academia.edu/Documents/in/Political_Economy. Läst 9 november 2019.
  6. ^ Den nutida tyska beteckningen på nationalekonomi som universitetsämne är dock Volkswirtschaftslehre, VWL.
  7. ^ Det var ungefär samtidigt som neoklassicismen växte fram som man i engelskan övergick från political economy till economics som benämning på nationalekonomi. Det föreslogs följaktligen först 1875 av Henry Dunning Macleod. Sandelin, Trautwein & Wundrak (1995) s. 80-81
  8. ^ Sandelin, Trautwein & Wundrak (1995) s. 18
  9. ^ ”The Wealth Of Nations - MetaLibri Digital Library”. metalibri.wikidot.com. sida:47. http://metalibri.wikidot.com/title:an-inquiry-into-the-nature-and-causes-of-the-wealth-of. Läst 9 november 2019.
  10. ^ Resultatsök - jämförutbildningarnas kvalitet Arkiverad 28 april 2012 hämtat från the Wayback Machine., HSV 2012-04-26.
  11. ^ Eklund (1987), s. 22.
  12. ^ [a b] Eklund (1987), s. 23.
  13. ^ Hesslow, Germund & Larsson, Lars G., Idéer om rättvisa (1989) från Tidens idéserie, ISBN 91-550-3529-9, ss. 85-86.

Externa länkar

A O Wallenbergs professur i nationalekonomi

A O Wallenbergs professur i nationalekonomi och bankvetenskap är en donationsprofessur i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Professuren inrättades år 1917 genom en donation från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, under ledning av Knut Agathon Wallenberg, samma år som stiftelsen grundades. I Knut och Alice Wallenbergs stiftelses stadgar står inskrivet att stiftelsen avsevärt ska bidra till den privata Handelshögskolan i Stockholms finansiering.

A O Wallenbergs professur i nationalekonomi och bankvetenskap är en av Handelshögskolan i Stockholms äldsta donationsprofessurer. Professuren är namngiven efter André Oscar Wallenberg (1816-1886), som 1856 grundade Stockholms Enskilda Bank, en av föregångarna till dagens SEB.

Nuvarande innehavare av professuren är professor Jörgen W Weibull vid Handelshögskolan i Stockholm.

Chicagoskolan (nationalekonomi)

Chicagoskolan är en forskningsinriktning inom nationalekonomin som uppstod på University of Chicago på 1900-talet. Skolan karaktäriseras av ett motstånd mot statlig inblandning i ekonomin, en positivistisk metodologi och den monetaristiska synen på pengar. Ledande företrädare har varit Milton Friedman, George Stigler och Gary Becker.

Skolan har haft ett stort inflytande på samhällsdebatten och ansetts ha påverkat det ekonomiska tänkandet hos Margaret Thatcher och Ronald Reagan. Mycket av Världsbanken och IMFs policyrekommendationer anses vara grundade i Chicagoskolans arbete.

Ekonomi

Ekonomi (från klassisk grekiska oikos, "hus" och nomos, "lag") är läran om hushållande med begränsade resurser i ett tillstånd av knapphet. Med knapphet menas att tillgängliga resurser är begränsade i förhållande till totala önskemål och behov. Vi måste lära oss att hushålla med de resurser, de tillgångar som finns. Eftersom vi lever på ett begränsat klot finns det också begränsat med naturresurser.

Det svenska ordet ekonomi används i vardagligt tal i mycket bred bemärkelse och kan syfta på både system för resurshantering och det vetenskapliga studiet av sådana system. Motsvarande akademiska discipliner är främst nationalekonomi och företagsekonomi.

Export

Export är utförsel och försäljning av varor utanför ett lands gränser. Exporten påverkar bruttonationalprodukten positivt.

Statistik över Sveriges export framställs av Statistiska centralbyrån och syftar till att belysa Sveriges utrikeshandel med varor och länder.

Gösta Olsons professur i finansiell ekonomi

Gösta Olsons professur i finansiell ekonomi är en donationsprofessur vid Handelshögskolan i Stockholm. Professuren inrättades år 1984 genom en donation från Gösta Olson. Nuvarande innehavare är professor Mike Burkart vid Handelshögskolan i Stockholm.

Handelshögskolans jubileumsprofessur i finansiell ekonomi

Handelshögskolans jubileumsprofessur i finansiell ekonomi med särskild inriktning mot riskkapital är en donationsprofessur i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Professuren inrättades år 2011 genom en donation om 42 miljoner kronor från företag och privatpersoner med anknytning till den finansiella sektorn. Nuvarande innehavare är professor Per Strömberg vid Handelshögskolan i Stockholm.

Satsningen på professuren i finansiell ekonomi är knuten till Handelshögskolan i Stockholms insamlingskampanj som lanserades i samband med högskolans hundraårsjubileeum 2009. Handelshögskolans rektor Lars Bergman sa, vid professurens inrättande 2011, ”Finansiell ekonomi är ett mycket viktigt område för Handelshögskolan och för den svenska ekonomin, det är därför oerhört glädjande att vi kan stärka forskningen ytterligare genom att inrätta denna professur”.

Bland donatorerna märks främst EQT Partners, IK Investment Partners och Nordic Capital. Även Altor Equity Partners, Deloitte, Goldman Sachs, Karnell, Mannheimer Swartling, Segulah och Vinge har ställt sig bakom professuren. Ett antal personer har även engagerat sig privat för professuren, däribland Björn Savén, Gunnar Walstam och Gustav Öhman.

Import

Import är köp och införsel av varor över en tullgräns, exempelvis från ett annat land eller, som i Sveriges fall, från ett land utanför EU. Importen påverkar bruttonationalprodukten negativt.

Statistik över Sveriges import framställs av Statistiska centralbyrån och syftar till att belysa Sveriges utrikeshandel med varor och länder.

Jacob Wallenbergs professur i nationalekonomi

Jacob Wallenbergs professur i nationalekonomi med särskild inriktning mot det svenska näringslivets utveckling och den ekonomiska politiken är en donationsprofessur i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Professuren inrättades år 1984 genom en donation från Wallenbergstiftelserna och är namngiven efter Jacob Wallenberg (1892-1980). Nuvarande innehavare är professor Richard Friberg vid Handelshögskolan i Stockholm.

Konsumtion

Se även konsumtion (juridik) och konsument (ekologi).

Konsumtion är den slutliga förbrukningen av varor och tjänster. Förbrukningen får alltså inte ske i syfte att producera nya varor eller tjänster.

Inom nationalekonomin förekommer två typer av konsumtion. Offentlig konsumtion är de utgifter stat och kommuner har för exempelvis vård och andra offentliga tjänster. Privat konsumtion är de delar av hushållens inkomster som inte går till sparande.

Enligt den modell som försörjningsbalansen är uppbyggd på kan producerade varor och tjänster antingen konsumeras eller investeras.

Laissez faire

Ej att förväxla med FN:s passdokument Laissez-passer.Laissez faire (IPA: /leseˈfɛʀ/) eller laissez faire laissez passer (på svenska: låt ske, låt gå) är ett slagord och benämning på bland annat François Quesnays ekonomiska lära, som lanserades i Frankrike vid 1700-talets mitt, om total näringsfrihet och skattefrihet. Idéerna, som var en reaktion mot den rådande merkantilismen, kom senare att bilda grunden till de liberala ekonomiska teorierna och påverkade även den skotske tänkaren Adam Smith, "nationalekonomins fader", när han 1776 publicerade sin Nationernas välstånd. Sedan dess är de ledande förespråkarna den österrikiska skolans nationalekonomer, såsom Ludwig von Mises, Murray Rothbard och George Reisman.

I annan kontext än den ekonomiska, kan begreppet laissez faire användas för att beskriva en i allmänhet obrydd och nihilistisk låt gå-attityd, oftast med en nedsättande innebörd.

Lista över professorer vid Handelshögskolan i Stockholm

Det här är en alfabetisk lista över personer som tidigare har tjänstgjort, eller som för närvarande tjänstgör, som professorer och personer som utsetts till professors namn vid Handelshögskolan i Stockholm sedan dess grundande 1909.

Högskolans första professor var Carl Hallendorff. Han utsågs till professor namn, heder och värdighet (idag professors namn) av Handelshögskoleföreningen 1908. Hallendorff utnämndes även till högskolans första rektor 1909, en tjänst han innehade till 1929. Högskolans första ordinarie professorer utsågs 1909, då Gunnar Andersson utnämndes till professor i ekonomisk geografi (1909–1928) och Eli Heckscher utnämndes till professor i nationalekonomi och statistik (1909–1929, senare utnämnd till professor i ekonomisk historia 1929–1944).

Handelshögskolan använder de amerikanska beteckningarna assistant professor (svenska: forskarassistent) och associate professor (svenska: universitetslektor eller docent), vilket kan orsaka missförstånd vid översättning till svenska, eftersom innehavarna av dessa befattningar inte är professorer.

London School of Economics

The London School of Economics and Political Science (LSE), ofta kallat London School of Economics, är en brittisk samhällsvetenskaplig fackhögskola, vilken utgör en konstituerande del av University of London. Skolan som grundades 1895 av Fabianerna Sidney Webb, Beatrice Webb, Graham Wallas and George Bernard Shaw fungerar som ett eget universitet med särskilt nationalekonomi (engelska: economics) och statsvetenskap (engelska: political science) som sina profilämnen, men omfattar utöver detta många fler samhällsvetenskapliga discipliner samt matematik, statistik, massmedia och kommunikationsvetenskap, filosofi och historia.London School of Economics anses vara ett av de mest prestigefyllda universiteten i världen. Det rankas som världens näst bästa universitet för samhällsvetenskap, efter Harvard. Inom ämnena nationalekonomi, sociologi, antropologi, politik & internationella relationer, samt finans, rankas LSE bland världens fem bästa universitet. LSE har även utbildat flest miljardärer av något universitet i Europa och 25% av alla nobelpristagare i ekonomi.Andra utbildningsinstitutioner som anammat epitetet School of Economics är bland annat den nybildade Paris School of Economics från 2006, och bägge hör till världens främsta utbildnings- och forskningsinstitutioner inom nationalekonomi. Vid sidan av detta förekommer det något missvisande även att handelshögskolor (engelska: business schools) från olika länder ibland använder sig av epitetet i sina engelskspråkiga namn.

Neoklassisk nationalekonomi

Neoklassisk nationalekonomi är en teoribildning inom nationalekonomi vars genombrott traditionellt anges ha ägt rum runt 1870. Den kallas ibland även marginalism på grund av de marginalistiska resonemangens centrala betydelse. Med neoklassisk nationalekonomi åsyftas ett allmänt samhällsekonomiskt synsätt som fokuserar på fastställandet av priser, produktion och inkomster i marknader genom utbud och efterfrågan. Med andra ord: det som avgör vad som ska produceras är marginalintäkten, det som avgör vad konsumenten köper är marginalnyttan, det som avgör huruvida det enskilda företaget ska anställa är marginalprodukten och så vidare. Några av de mest framträdande pionjärerna inom den neoklassiska skolan var engelsmannen Stanley Jevons, österrikaren Carl Menger och fransmannen Léon Walras.

Termen "neoklassisk" användes först av ekonomen Thorstein Veblen (1857-1929) i en artikel år 1900. Han använde termen för att betona likheten mellan de klassiska ekonomerna och den modernare Alfred Marshall (1842-1924). Veblen ansåg att de vilade på en gemensam utilitaristisk grund och att de båda utgick ifrån att människor agerar hedonistiskt, det vill säga söker efter största möjliga lusttillfredsställelse. Med tiden kom termen dock att användas synonymt med marginalistisk analys.

De tidiga neoklassikerna övergav helt och hållet klassikernas arbetsvärdeteori, teorin om att varors bytesvärde (priset på marknaden) avgörs av mängden arbete som nedlagts i dem. Istället betonade man efterfrågan på varorna som avgörande. Senare modifierades detta till en analys som tog hänsyn till både produktion och efterfråga.

Peter Wallenbergs professur i finansiell ekonomi

Peter Wallenbergs professur i finansiell ekonomi med särskild inriktning mot internationellt företagande är en donationsprofessur i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Professuren inrättades år 1993 genom en donation från Wallenbergstiftelserna. Professuren är namngiven efter Peter Wallenberg. Nuvarande innehavare är professor Magnus Dahlquist vid Handelshögskolan i Stockholm.

Protektionism

Protektionism är ett begrepp inom handelspolitiken. Protektionism går ut på att på olika sätt skydda varor och tjänster som produceras i det egna landet från konkurrens från andra länder. För att skydda sig kan landet använda en hel rad åtgärder, så kallade handelshinder, som importavgifter, tullar, registreringsavgifter, importkvoter med mera. Motsatsen till protektionism är frihandel.

Protektionism kan också handla om att utestänga gästarbete eller begränsa arbetskraftsinvandring.

Ragnar Söderbergs professur i nationalekonomi

Ragnar Söderbergs professur i nationalekonomi är en donationsprofessur vid Handelshögskolan i Stockholm. Professuren inrättades år 2008 genom en donation om 50 miljoner kronor från Ragnar Söderbergs stiftelse och Torsten Söderbergs stiftelse. Professuren är ''inrättad vid Handelshögskolans 100-årsjubileum''. Nuvarande innehavare är professor Tore Ellingsen vid Handelshögskolan i Stockholm.

Staffan Burenstam Linder

Hans Martin Staffan Burenstam Linder, ursprungligen Linder, född 13 september 1931 i Norberg i Västmanlands län, död 22 juli 2000 i Djursholm, var en svensk nationalekonom, moderat politiker och handelshögskolerektor.

Burenstam Linder var professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm 1974–1995 och var vidare Sveriges handelsminister under perioderna 1976–78 och 1979-81. Han var Handelshögskolan i Stockholms rektor åren 1986–1995. Åren 1991–94 var han ordförande i Riksbanksfullmäktige .

Stockholmsskolan (nationalekonomi)

För Stockholmsskolan inom orgelbyggartraditionen, se Johan Niclas Cahman.Stockholmsskolan är en benämning på en grupp nationalekonomer verksamma från och med 1930-talet och fyra årtionden framåt. Gemensamt för dessa ekonomer, var att de var influerade av den brittiske nationalekonomen John Maynard Keynes och svensken Knut Wicksell. Gruppen hade ett nära samarbete och utbyte av idéer. Ideologiskt sett var de dock inte att betrakta som en enhetlig gruppering, då det fanns företrädare för flera olika tankeriktningar; det förekom ett mått av konstruktiv kritik inom gruppen. Drivande inom gruppen var Gunnar Myrdal, Karin Kock, Bertil Ohlin och Erik Lindahl, men till kretsen brukar även Dag Hammarskjöld, Alf Johansson, Erik Lundberg och Ingvar Svennilson räknas, trots att deras insatser på det nationalekonomiska området varit av varierande intresse för eftervärlden.

Gruppens namn lanserades av Bertil Ohlin i artikeln "Some notes on the Stockholm theory of savings and investment" i Economic Journal 1937. Detta skedde i direkt respons på att Keynes publicerat sin The general theory on Employment, Interest and Money året innan (1936), och hade till syfte att väcka världens uppmärksamhet på de svenska forskningsresultaten inom ämnet. Skolan lanserade bl.a. idén om framtidsförväntningarna och periodanalyser; analyser av förändringar var i fokus redan från början. Två av gruppens medlemmar, professorerna vid Handelshögskolan i Stockholm, Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin, fick 1974 respektive 1977 Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

Till minnet av skolans femtioårsdag hölls en internationell konferens i Stockholm 1987. Föreläsningarna gavs av Lars Jonung, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, ut i bokform under titeln The Stockholm School of Economics revisited (Cambridge 1991).

Tore Browaldhs professur i internationell ekonomi

Tore Browaldhs professur i internationell ekonomi är en donationsprofessur vid Handelshögskolan i Stockholm. Professuren inrättades år 1988 genom en donation från Tore Browaldhs stiftelse, en av Handelsbanksstiftelserna. Tore Browaldh var VD för Handelsbanken 1955-1966, styrelseordförande -1978 och vice ordförande 1978–1988. Nuvarande innehavare av professuren är professor Paul S Segerstrom vid Handelshögskolan i Stockholm.

Nationalekonomi
 
Fält inom samhällsvetenskap

Språk

This page is based on a Wikipedia article written by authors (here).
Text is available under the CC BY-SA 3.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.