Massa

För andra betydelser, se Massa (olika betydelser).
Massa
Grundläggande
DefinitionMaterieinnehåll
Storhetssymbol(er)
Dimensionssymbol(er)M
Enheter
SI-enhetkg
SI-dimensionM
CGS-enhetg
CGS-dimensionM
2kg Gewicht freigeschnitten
En vikt med massan 2 kg.

Massa är en fysikalisk storhet som anger ett objekts materieinnehåll. Massa utövar gravitation och påverkar därigenom andra omgivande massor och elektromagnetisk strålning (orsakar en förändring av den lokala rumtiden). Massa betyder också tröghet, egenskapen att utöva ett rörelsemotstånd med avseende på en påverkande kraft och bestämmer den acceleration kraften orsakar. Dessa två egenskaper hos massan kallas ibland den tunga massan respektive den tröga massan. Redan Galilei lär ha påvisat att de har samma värde för en specifik kropp. En stor massa påverkad av jordens gravitation faller lika snabbt till marken som en mindre massa. Den större massan både känner en större dragningskraft från jorden och orsakar ett större motstånd mot accelerationen, och dessa skillnader tar exakt ut varandra. Detta kallas också ekvivalensen mellan den tröga och tunga massan.[1]

Massa mäts i kilogram enligt Internationella måttenhetssystemet (SI). Massan av en väldefinierad kropp kan beräknas som

där är en funktion som beskriver kroppens densitet.

Tyngd och vikt

Tyngd är en form av kraft, närmare bestämt tyngdkraften på ett givet ställe. Exempelvis har ett föremål samma massa på månen som här på jorden då materieinnehållet är detsamma, men tyngden är mycket mindre på månen (omkring en sjättedel). Mätetalet för tyngd (uttryckt i Newton) är på jordytan ungefär 9,81 * mätetalet för massa (uttryckt i kilogram).

Vikt är inte ett vetenskapligt begrepp. Ett föremåls vikt är ett mätetal för dess massa och mätningen (vägningen) sker vanligtvis med hjälp av tyngdkraften. Då tyngdkraften varierar över jordytan kommer resultatet att bero av hur vågen utnyttjar tyngdkraften. En balansvåg jämför två uppsättningar massor, en i vardera vågskålen, där den lokala tyngdkraften verkar symmetriskt på respektive massor. En fjädervåg däremot, som registrerar en fjäders förlängning orsakad av det vägda föremålet, måste eventuellt justeras med hänsyn till den lokala tyngdkraften.

Enheter

Den internationella grundenheten för massa är 1 kilogram och definieras som massan hos den internationella kilogramprototypen. Den finns hos Bureau International des poids et mesures (BIPM) i Sèvres, Frankrike. De nationella prototypernas massa bestäms genom kalibrering mot den internationella prototypen. Det svenska kilogramprototypen, Rikskilogrammet ‚ "Rikslikaren", finns hos Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP) i Borås. (Tidigare benämnt Statens Provningsanstalt.)

I SI är massan en av de 7 grundenheterna, och utgör tillsammans med tid och längd grunden för att härleda mekanikens storheter.

I sammanhang som behandlas med relativitetsteori och kvantgravitation använder man gärna planckenheter.

Massans och energins ekvivalens

Att massa är en form av energi visades av fysikern Albert Einstein 1905, med den berömda ekvationen E=mc². Detta betyder även att energi har massa. Om man till exempel tillför energi till en fjäder genom att spänna den, så ökar fjäderns massa något. Ett objekt minskar i massa om det avger energi. Klyvs en tung atom kommer delarna att väga mindre än atomen: en del av den ursprungliga massan har övergått i andra former av energi (till exempel fotoner och rörelseenergi).

Relativitet

De tre storheterna, tid, storlek(längd) och massa, som människan har lättast att förstå intuitivt och där i synnerhet massan verkar särskilt påtaglig, omfattas av Einsteins speciella relativitetsteori. Teorin innebär bland annat att om en observatör färdas mycket snabbt i förhållande till ett föremål, vars massa observatören mäter, så uppfattar observatören att föremålet har större massa, än vad en observatör gör, som rör sig med lägre hastighet i förhållande till föremålet.

Egenskapen gravitation behandlas av den allmänna relativitetsteorin.

Kvantmekanik

Den tröga massan, egenskapen tröghet, anses fungera genom en mekanism kallad Higgsmekanismen.

Den tunga massan, gravitationen, har ingen fullständig kvantmekanisk beskrivning. Det finns teorier, se till exempel strängteori.

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ Alonso, Marcelo; Finn, Edward (1960). Fundamental University Physics, Volume I Mechanics. Addison Ashley Publishing Company
Atomnummer

Atomnummer är, inom kemi och fysik, antalet protoner i kärnan av en atom av ett grundämne och är därmed identiskt med kärnans elektriska laddning. Atomnumret betecknas vanligen med Z och identifierar ett grundämne. I en oladdad atom är atomnumret också lika med antalet elektroner.

Atomnumret, Z, skall inte förväxlas med masstalet A, som är antalet nukleoner, det totala antalet protoner och neutroner i en atoms kärna. Antalet neutroner, N, kallas atomens neutrontal; alltså, A = Z + N (dessa kvantiteter är alltid heltal). Eftersom protoner och neutroner har ungefär samma massa (och elektronernas massa är försumbar för många ändamål) och då bindningsenergin för en nukleon alltid är liten jämfört med nukleonens massa, är atommassan , uttryckt i atommassenheter, ungefär (till inom en procent) lika med heltalet A.

Atomer med samma atomnummer Z, men olika neutrontal N och därmed olika masstal, kallas isotoper. Lite mer än tre fjärdedelar av naturligt förekommande element existerar som en blandning av isotoper och den genomsnittliga isotopmassan av en isotopblandning för ett element (kallas den relativa atommassan) i en definierad miljö på jorden bestämmer elementets standardatomvikt. Historiskt sett var det dessa atomvikter av element (i jämförelse med väte) som var möjliga att mäta för 1800-talets kemister.

Carrara

Carrara är en stad och en kommun med 65 491 invånare (2008) i provinsen Massa-Carrara i Toscana, Italien. Staden ligger vid floden Carrione vid foten av Apuanebergen och omkring 100 km väst-nordväst från Florens. Carrara gränsar till kommunerna Fivizzano, Fosdinovo, Massa, Castelnuovo Magra, Ortonovo och Sarzana.

Staden har ett världsberömt marmorbrott med ren, vit marmor. Den lokala marmorn, Carraramarmor, exporteras över hela världen.

Italiens och Juventus mångåriga fotbollsmålvakt Gianluigi Buffon kommer från Carrara, samt San Remo-festivalen 2017 års vinnare, artisten och låtskrivaren Francesco Gabbani.

Densitet

Densitet, volymmassa är (enligt ISO 31) ett mått av ett ämnes täthet, således massa per volymenhet. Ju högre densitet ett ämne har desto större är mängden massa per volymenhet; densiteten påverkar således direkt ämnets vikt. Ibland används specifik vikt som en synonym till densitet, men i vetenskapliga sammanhang kan begreppen vara väsentligt olika. Det omvända begreppet (volym per massa) kallas specifik volym, eller volymitet.

I det internationella enhetssystemet SI (Système internationale d'unités) definieras densiteten ρ (uttalas 'rå') som:

    Där m = massa (kg) och V = volym (m3)

Förr sammankopplades massa och volym genom att definiera 1 gram som den massa 1 cm3 vatten har vid temperaturen +4 °C. Detta betydde att vattnets densitet vid denna temperatur var exakt 1 kg/dm3. Med de nya definitionerna av kilogram och meter är vattnets densitet vid +4 °C 0,99995 kg/dm3. 1 kubikmeter vatten väger därför ungefär 1 000 kg. För porösa eller pulverformiga och liknande material, exempelvis sand, skiljer man på kompaktdensitet och skrymdensitet. Man måste också hålla rätt på vad som finns mellan kornen i pulverformiga material. Exempelvis 1 hl fuktig sand med mer eller mindre vatten mellan kornen väger väsentligt mer (och obestämt hur mycket mer, alltefter fukthalten) jämfört med 1 hl torr sand av samma slag med enbart luft mellan kornen.

Den högsta densitet som förekommer naturligt på jorden är osmium. Densiteten för osmium är 22 610 kg/m³.

Deplacement

Deplacement är massan av den vätskevolym som undanträngs av en i vätskan helt eller delvis nedsänkt kropp. För flytande kroppar överensstämmer deplacementet med kroppens egen massa. Deplacement är också ett mått på ett fartygs storlek, se deplacement (sjöfart).

Dubbelstjärna

Denna artikel handlar om den astronomiska företeelsen dubbelstjärna. För Robert A. Heinleins roman med samma namn, se Dubbelstjärna (roman).

En dubbelstjärna eller binär stjärna är ett stjärnsystem som består av två stjärnor i stället för en enda som i vårt eget solsystem. Dubbelstjärnorna kretsar kring samma tyngdpunkt.En dubbelstjärna är inte samma sak som en optisk dubbelstjärna. Optiska dubbelstjärnor ser ut att ligga nära varandra sett från jorden, men ligger i verkligheten på olika avstånd och är inte styrda av varandras gravitationella krafter.

Det finns många dubbelstjärnor, kanske till och med fler än det finns enstjärnesystem. Dubbelstjärnor är viktiga inom astrofysiken eftersom man kan studera stjärnorna närmare i sådana system.

Dubbelstjärnor kan hittas visuellt genom teleskop eller mer indirekt med hjälp av deras spektra. Om dubbelstjärnor hamnar i omloppsbana runt sitt masscentrum kan de förmörka varandra. Sådana stjärnor kallas förmörkelsebinärer.

När systemets komponenter har olika utgångsmassa kommer de att åldras i olika takt. Detta kan få spektakulära konsekvenser om den ena stjärnan till exempel fyller sin Roche-lob och det bildas en ackretionsskiva. Komponentera kan ha olika massa och olika åldrar. Exempel på dubbelstjärnor är Algol, Sirius och Cygnus X-1 (där den ena medlemmen troligtvis är ett svart hål).

Elektronvolt

Elektronvolt är en energienhet med beteckningen eV, som används som enhet för små energier.

En (1) eV definieras som den energi som åtgår för att flytta en elektron, vars laddning är elementarladdningen e (cirka 1,60218·10-19 coulomb) över en potentialskillnad på en (1) volt:

(joule).

Rörelseenergin hos en elektron är direkt proportionell mot accelerationsspänningen: Ex. 2000 V accelerationsspänning ger elektronen den kinetiska energin 2000 eV.

Termisk energi ges av Boltzmanns konstant multiplicerat med den absoluta temperaturen. Vid rumstemperatur (300 kelvin) är det ungefär 0,025 eV.

Fotonenergi ges av Plancks konstant multiplicerat med ljusets frekvens. För grönt ljus (som har våglängden 500 nanometer) är det ungefär 2,5 eV.

Bindningsenergin av en väteatom är 1 Rydberg = 13,6 eV.

Felipe Massa

Felipe Massa, född 25 april 1981 i São Paulo, är en brasiliansk racerförare. Massa gjorde sin sista säsong 2017.

Massa tävlade i formel 1 för Williams-Mercedes de sista åren av sin karriär. Han slutade trea i förar-VM säsongen 2006, fyra 2007 och följde upp det med en andraplats 2008, efter en mycket spännande avslutning på Interlagos i Brasilien. Han är den näst yngste föraren som vunnit ett VM-lopp för Ferrari någonsin. Han är gift med Rafaela Bassi, som väntar deras första barn. Massa är mest känd för sin seger i Brasilien 2008, då han så när också vann VM-titeln, bara för att bli snuvad av Lewis Hamilton, längre bak på banan, genom en omkörning i sista kurvan. Han skadade sig i Ungern 2009, då han blev träffad i huvudet av en fjäder från Rubens Barrichellos bil. Massas skador var mycket svåra.

Huvudserien

Huvudserien i ett Hertzsprung-Russell-diagram är en kurva längs med vilken de flesta stjärnor befinner sig. En stjärna i huvudserien kallas huvudseriestjärna. Kurvan är jämförelsevis skarpt avgränsad, eftersom både spektralklassen och luminositeten hos en stjärna bestäms nästan enbart av stjärnans massa så länge den fortfarande förbränner väte genom fusion till helium – vilket de flesta stjärnor gör.

Solen, med spektralklass G2V, är ett exempel på en huvudseriestjärna: den har varit det i ungefär 4,5 miljarder år och kommer att fortsätta så i ytterligare ungefär 4,5 miljarder år. Efter att vätet i solens kärna förbrukats kommer den att börja förbränna helium, svälla upp och bli en röd jättestjärna.

Kemist

En kemist är en person som är utbildad i och ägnar sig åt vetenskapen kemi. Kemister kan arbeta på universitet, inom industrin (speciellt kemiska industrigrenar som läkemedelsindustri, massa- och pappersindustri eller kemikalietillverkning) eller vid privata eller statliga laboratorier. Arbetet kan variera mellan forskning och utbildning på universitet och produktutveckling, ett arbete där de använder sina kunskaper för att förbättra en befintligt produkt eller framställa en helt ny produkt. De kan också arbeta med processutveckling, till exempel för att hitta ett billigare eller mer miljövänligt sätt för att tillverka en viss produkt. En vanlig arbetsuppgift för kemister är analys av olika substanser. En annan är digital kemi (beräkningskemi), där kemisten använder datorn för att lösa kemiska problem.

Kilogram

Ett kilogram, förkortat kg, är grundenheten för massa i Internationella måttenhetssystemet (SI) – den enda grundenhet som bär ett SI-prefix.

Från 20 maj 2019 definieras ett kilogram utifrån den fysikaliska konstanten Plancks konstant.Ett kilogram var tidigare definierat som den massa som ingår i den internationella kilogramprototypen, arkivkilogrammet, vilken förvaras hos Bureau international des poids et mesures i Paris. Standardvikten ersatte år 1889 den äldre definitionen som visat sig vara för inexakt. Den angav 1 kg som massan hos en liter vatten vid temperaturen 4 grader Celsius.

Massa- och pappersindustri

Massa- och pappersindustrin kallas den gren av skogsindustrin med ved som råvara tillverkar pappersmassa och papper. Tillverkningen av massa och papper kan ske som integrerad produktion vid samma bruk, eller vid separata massa- respektive pappersbruk.

De flesta trädslag kan utnyttjas för pappersmassaframställning, vanliga är bland andra gran, tall, björk, asp och eukalyptus. Pappersmassan kan framställas kemiskt, idag nästa enbart genom sulfatprocessen, tidigare genom sulfitprocessen. Papper kan även framställas mekaniskt med bland annat kvarnar eller slipar. I ett integrerat bruk kan pappersmassan pumpas direkt till en pappersmaskin, annars torkas massan i en torkmaskin.

Papperet tillverkas i en pappersmaskin.

Mörk materia

Mörk materia är en hypotes om en tänkt form av materia som inte avger eller reflekterar elektromagnetisk strålning och därför inte kan observeras på normalt sätt. Mörk materia kan bara indirekt detekteras genom sin gravitationella påverkan på vanlig materia eller genom sin svaga växelverkan med materia. Begreppet mörk materia introducerades som en förklaring till varför galaxer roterar mycket fortare än vad de borde göra i förhållande till den mängd synlig materia de innehåller och varför galaxkluster inte rör sig som de borde om bara den synliga materien fanns. Det finns en del observationer som utgör indicier för den mörka materiens existens, men man vet ändå inte vad den består av. Detta är således ett av de stora olösta problemen inom fysiken.

Ouarzazate

Ouarzazate är en stad i Marocko och är administrativ huvudort för provinsen Ouarzazate som är en del av regionen Souss-Massa-Draâ. Folkmängden uppgick till 71 067 invånare vid folkräkningen 2014.

Scuderia Ferrari

Scuderia Ferrari, tävlar som Scuderia Ferrari Mission Winnow, är det italienska bilmärket Ferraris formel 1-stall.

Ferrariemblemet, Il Cavallino Rampante, "Den stegrande lilla hästen", är en svart häst på gul bakgrund, med bokstäverna "S" och "F", som står för Scuderia Ferrari, "Stall Ferrari".

Solmassa

Solens massa används ibland som enhet för massa inom astronomi, speciellt populärvetenskaplig sådan.

1 M☉ = 1,9891·1030 kilogram

(I Solen omvandlas cirka 4,3 miljoner ton av massan till energi varje sekund.)

För dvärgstjärnor används ibland Jupiters massa som enhet.

1 MJ = 9,525·10-4 M☉

Solsymbolen ☉ har funnits i både äldre kinesiska skriftspråk uttalad rì, och i fornegyptiska hieroglyfer uttalad ra.

I teckentabellen Unicode förekommer tecknet i två versioner - U+2609 ☉ och det lite mindre tecknet U+2299 ⊙.

Souss-Massa-Draâ

Souss-Massa-Draâ är en av Marockos regioner. Regionen hade 3 601 917 invånare (2014) på en yta av 73 207 km². Regionens administrativa huvudort är Agadir.

Spindeldjur

Spindeldjur (Arachnida) är en klass i stammen leddjur.

De andas liksom insekter och tusenfotingar genom luftrör (trakéer), vilka på olika sätt kan vara ombildade till så kallade lungsäckar, det vill säga ihåliga blad, vilka liksom bladen i en bok ligger i stort antal bredvid varandra. Endast de enklaste spindlarna saknar särskilda andningsorgan och andas genom huden. Från insekter och tusenfotingar skiljs alla spindeldjur därigenom, att huvudet och bröst är sammanväxta till ett stycke. Ett annat kännetecken är att de är utrustade med fyra benpar, fast i vissa fall har det främre benparet omvandlats till ett känselorgan. Annars är kroppens form mycket växlande. Abdomen är ibland klotrund och bildad av ett enda stycke, ibland långdragen och ledad och ibland fullständigt sammanväxt med främre kroppsdelen. Karakteristiskt är vidare att pannspröt (antenner) saknas.

I munöppningens närhet finns två till tugg- eller gripredskap ombildade benpar. Nervsystemet utgörs hos de enklare spindeldjuren av en gemensam, svalget omgivande massa. Men i regel finns tydliga skillnader mellan hjärna och ryggmärg. Spindeldjur har aldrig fasettögon utan 2 till 12 orörliga punktögon. Från magsäcken utgår 3 till 5 blindsäckar, som ofta sträcker sig in i benen. De flesta arter i klassen spindeldjur är skildkönade.

Klassen indelas i ordningar (se faktarutan till höger).

Taliouine (kommunhuvudort)

Taliouine är en kommunhuvudort i Marocko. Den ligger i provinsen Taroudannt och regionen Souss-Massa-Draâ, i den centrala delen av landet, 400 km söder om huvudstaden Rabat. Taliouine ligger 1 007 meter över havet och antalet invånare är 5 844.Terrängen runt Taliouine är huvudsakligen kuperad, men norrut är den bergig. Taliouine ligger nere i en dal. Den högsta punkten i närheten är 1 295 meter över havet, 1,8 km söder om Taliouine. Runt Taliouine är det ganska glesbefolkat, med 48 invånare per kvadratkilometer. Det finns inga andra samhällen i närheten. Omgivningarna runt Taliouine är i huvudsak ett öppet busklandskap.I trakten råder ett hett ökenklimat. Årsmedeltemperaturen i trakten är 19 °C. Den varmaste månaden är juli, då medeltemperaturen är 30 °C, och den kallaste är januari, med 9 °C. Genomsnittlig årsnederbörd är 217 millimeter. Den regnigaste månaden är november, med i genomsnitt 68 mm nederbörd, och den torraste är juni, med 1 mm nederbörd.

Internationella måttenhetssystemet (SI)
SI base units

Språk

This page is based on a Wikipedia article written by authors (here).
Text is available under the CC BY-SA 3.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.