Månad

Månad är en indelning av året i vanligtvis tolv delar. Namnet syftar på att en månad ungefär motsvarar ett månvarv kring jorden, till exempel intervallet mellan två fullmånar.

Månvarvet

I astronomiska sammanhang är månad inget entydigt eller ens helt konstant begrepp. Längden avgörs av vilken referenspunkt som man väljer och vid sidan om intervallet mellan två månfaser för den synodiska månaden, som är 29,5306 dygn lång, finns även

Månadernas namn

Många indoeuropeiska språk har övergått till att använda former av de latinska namnen på månaderna. Dock förekommer det inom många slaviska språk att man fortfarande använder andra namn, med slaviskt ursprung, för månaderna.

Svenska Äldre svenskt namn Latin Betydelse
Januari torsmånad Januãrius helgad åt guden Janus
Februari göjemånad Februãrius etruskiska guden Februus
Mars vårmånad, ugglemånad Martius helgad åt guden Mars
April gräsmånad Aprîlis av aperire, "öppna"
Maj blomstermånad Maius helgad åt guden Jupiter
Juni sommarmånad, midsommarmånad Iunius helgad åt gudinnan Juno
Juli hömånad Iulius, Quintilis kejsaren Julius Caesar
Augusti skördemånad, rötmånad Augustus, Sextilis kejsaren Augustus
September höstmånad September den sjunde månaden
Oktober slaktmånad October den åttonde månaden
November vintermånad November den nionde månaden
December julmånad, kristmånad December den tionde månaden

Månadernas namn skiljer sig avsevärt i finskan.

Svenska Finska Finsk betydelse
Januari Tammikuu Stammånad
Februari Helmikuu Pärlmånad
Mars Maaliskuu maa = jord
April Huhtikuu Svedjemånad
Maj Toukokuu touko = vårbruk
Juni Kesäkuu Sommarmånad
Juli Heinäkuu Hömånad
Augusti Elokuu Skördemånad
September Syyskuu Höstmånad
Oktober Lokakuu Slaskmånad
November Marraskuu marras = frusen mark
December Joulukuu Julmånad

Månaderna i olika kalendrar

I många samhällen har det varit viktigt att kunna förutsäga månens gång i tiden och månkalendrar är baserade på den principen. Genom att månvarvet inte är jämnt delbart i ett solår har ett otal olika kalendrar tagits fram under årens gång. Där månen tillmätts liten betydelse saknas begreppet månad helt, som till exempel i de mesoamerikanska mayakalendern och aztekkalendern.

Julianska och gregorianska kalendrarna

Den gregorianska kalendern, likt den föregående julianska kalendern, har tolv månader:

  1. Januari, 31 dagar
  2. Februari, 28 dagar, 29 vid skottår (se även 30 februari)
  3. Mars, 31 dagar
  4. April, 30 dagar
  5. Maj, 31 dagar
  6. Juni, 30 dagar
  7. Juli, 31 dagar
  8. Augusti, 31 dagar
  9. September, 30 dagar
  10. Oktober, 31 dagar
  11. November, 30 dagar
  12. December, 31 dagar

Franska revolutionskalendern

Franska revolutionskalendern föreslogs under den franska revolutionen, och användes av den franska regeringen under nästan 12 år från sena 1793. Kalendern omfattade tolv månader med 30 dagar vardera, grupperad till tre tiodagarsveckor kallade décades. De fem eller sex extra dagarna som behövdes för att beräkna det tropiska året, placerades efter månaderna i slutet av varje år. Kalendern började på hösten:

  • Höst:
  1. Vendémiaire
  2. Brumaire
  3. Frimaire
  • Vinter:
  1. Nivôse
  2. Pluviôse
  3. Ventôse
  • Vår:
  1. Germinal
  2. Floréal
  3. Prairial
  • Sommar:
  1. Messidor
  2. Thermidor
  3. Fructidor

Muslimska kalendern

Det finns tolv månader i den muslimska kalendern, som är en strikt månkalender. Året är 11 dagar kortare än ett solår och omfattar 354 dygn.

  1. Muharram ul Haram (eller förkortat Muharram) محرّم
  2. Safar صفر
  3. Rabi' al-Awwal (Rabi' I) ربيع الأول
  4. Rabi' al-Akhir (eller Rabi' al-Thaany) (Rabi' II) ربيع الآخر أو ربيع الثاني
  5. Jumada-l-Awwal (Jumaada I) جمادى الأول
  6. Jumada-l-Akhirah (eller Jumaada al-Thaany) (Jumaada II) جمادى الآخر أو جمادى الثاني
  7. Rajab رجب
  8. Sha'ban شعبان
  9. Ramadan رمضان
  10. Shawwal شوّال
  11. Dhu-l-Qa'dah (eller Thw al-Qi'dah) ذو القعدة
  12. Dhu-l-Hijjah (eller Thw al-Hijjah) ذو الحجة

Judiska kalendern

Den judiska kalendern har 12 eller 13 månader.

  1. Nisan, 30 dagar ניסן
  2. Iyyar, 29 dagar אייר
  3. Sivan, 30 dagar סיון
  4. Tammuz, 29 dagar תמוז
  5. Ab, 30 dagar אב
  6. Elul, 29 dagar אלול
  7. Tishri, 30 dagar תשרי
  8. Heshvan, 29/30 dagar חשון
  9. Kislev, 29/30 dagar כסלו
  10. Tevet, 29 dagar טבת
  11. Shevat, 30 dagar שבת
  12. Adar 1, 30 dagar, extramånad אדר א
  13. Adar 2, 29 dagar

Adar 1 finns endast 7 gånger under 19 år. I övriga år kallas Adar 2 endast för Adar.

Hinduistiska kalendern

Den hinduistiska kalendern har olika system för namngivning av månaderna. Månaderna i månkalendern är:

  1. Chaitra
  2. Vaishaakha
  3. Jyaishtha
  4. Aashaadha
  5. Shraavana
  6. Bhaadrapada
  7. Aashvayuja
  8. Kaartika
  9. Maargashiirsha
  10. Pausha
  11. Maagha
  12. Phaalguna

Dessa är också namnen som används i den indiska nationalkalendern för de nyligen omdefinierade månaderna.

Namnet i solkalendern är namnen på de stjärntecken som finns:

  1. Mesha (väduren)
  2. Vrishabha (oxen)
  3. Mithuna (tvillingarna)
  4. Kataka (kräftan)
  5. Simha (lejonet)
  1. Kanyaa (jungfrun)
  2. Tulaa (vågen)
  3. Vrishcika (skorpionen)
  4. Dhanus (skytten)
  5. Makara (stenbocken)
  6. Kumbha (vattumannen)
  7. Miina (fiskarna)

Persiska kalendern

Den persiska kalendern, används för närvarande i Iran, och Afghanistan har sin egen kalender. Den är också indelad i 12 månader. De persiska namnen återfinns inom parentesen.

  1. Farvardin (فروردین), 31 dagar
  2. Ordibehesht (اردیبهشت), 31 dagar
  3. Khordad (خرداد), 31 dagar
  4. Tir (تیر), 31 dagar
  5. Mordad (مرداد), 31 dagar
  6. Shahrivar (شهریور), 31 dagar
  7. Mehr (مهر), 30 dagar
  8. Aban (آبان), 30 dagar
  9. Azar (آذر), 30 dagar
  10. Dey (دی), 30 dagar
  11. Bahman (بهمن), 30 dagar
  12. Esfand (اسفند), 29 dagar, 30 om skottår

Den Afghanska Kalendern.

  1. Hamal (حمل),
  2. Savr (ثور),
  3. Jawzā (جوزا),
  4. Saratān(سرطان),
  5. Asad (اسد),
  6. Sombola (سنبله),
  7. Mizān (میزان),
  8. `Aqrab (عقرب),
  9. Qavs (قوس),
  10. Jaddi (جدی),
  11. Dalva (دلوا),
  12. Hut (حوت),

Isländska/fornnordiska kalendern

Den gamla isländska kaledern är inte längre officiellt använd, men vissa helgdagar är fortfarande beräknade efter detta på Island. Den har tolv månader, vilket grupperas in i två grupper med sex ofta kallade "vintermånader" och "sommarmånader". Kalendern är speciell då månaderna alltid börjar på samma veckodag istället för ett specifikt datum. Þorri startar på en fredag någon gång mellan 19 januari och 25 januari, och Góa börjar alltid en söndag mellan 18 februari och 24 februari.

  • Skammdegi ("korta dagar")
  1. Gormánuður (mitten av oktober–mitten av november, "slaktmånaden", eller "Górs månad")
  2. Ýlir (mitten av november–mitten av december, "Julmånad")
  3. Mörsugur (mitten av december–mitten av januari, "Fettismånad")
  4. Þorri (mitten av januari–mitten av februari, "frusna snömånaden")
  5. Góa (mitten av februari–mitten av mars, "Góas månad")
  6. Einmánuður (mitten av mars–mitten av april, "ensamma" eller "singelmånad")
  • Náttleysi ("nattlösa dagar")
  1. Harpa (mitten av april–mitten av maj, Harpa är ett kvinnonamn, troligtvis från en glömd gud, första dagen firas som Sumardagurinn fyrsti - första sommardagen)
  2. Skerpla (mitten av maj–mitten av juni, en annan glömd gud)
  3. Sólmánuður (mitten av juni–mitten av juli, "Solmånad")
  4. Heyannir (mitten av juli–mitten av augusti, "hömånad")
  5. Tvímánuður (mitten av augusti–mitten av september, "andra månaden")
  6. Haustmánuður (mitten av september–mitten av oktober, "höstmånad")

Övriga kalendrar

Minnesramsa

Minnesramsa för att komma ihåg antalet dagar per månad (allen är ett ålderdomligt ord, som betyder ensam, jämför med engelskans alone):

Trettio dagar har november,

april, juni och september,

februari tjuguåtta allen,

alla de andra trettioen.

Se även

Externa länkar

  • Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Månad.
  • Wiktionary small.svg Wiktionary har ett uppslag om månad.
April

April är årets fjärde månad i den gregorianska kalendern och har 30 dagar. Den innehåller årets 91:a till 120:e dag (92:a till 121:a vid skottår). Namnet kommer troligen av latinets aprilis, en avledning av aperire, 'öppna'. Betydelsen härstammar sannolikt från att jorden öppnar sig när växter börjar gro.

I Sverige kallades april förr för gräsmånad eller grödemånad (se gammelnordiska kalendern), i Danmark fåremåned.

Månaden april är förknippad med en del sedvänjor, talesätt och skrock. Aprilsnö ger fåragö, snöar det i april blir det gott om mat för fåren (boskapen). Man får lov att luras den 1 april (se aprilskämt) med ramsan April, april, din dumma sill, jag kan lura dig vart jag vill!.

Augusti

Augusti är årets åttonde månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar. Den innehåller årets 213:e till 243:e dag (214:e till 244:e vid skottår). Namnet kommer av den romerske kejsaren Augustus. Månaden kallas på latin Augustus i grundform och Augusti i samband med datum. I Sverige kallades månaden förr för skördemånad (se gammelnordiska kalendern), och i Danmark för höstmåned.

Box Office Mojo

Box Office Mojo är en webbplats som täcker de kommersiella aspekterna av långfilmer. Den behandlar främst amerikanska filmer från 1980 till nutid, men innehåller också vissa uppgifter om amerikanska filmers kommersiella framgång utanför USA. Sidan grundades av Brandon Gray 1999 och påstod sig ha över en miljon unika besökare per månad (2008). Den innehåller också en del finansiell information om aktörer och filmstudior. Sidan innehåller också ett antal rankningar av filmer med anknytning till olika kategorier. Bland annat "De 50 mest inkomstbringande filmerna i USA före 1996", "De mest inkomstbringande filmen i USA", "De mest inkomstbringande filmerna i USA (justerat för inflation)" och "De mest inkomstbringande film över hela världen".

Box Office Mojo köptes upp av Amazon.com genom sitt dotterbolag Internet Movie Database juli 2008.

December

December är årets tolfte och sista månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar. Den innehåller årets 335:e till 365:e dag (336:e till 366:e vid skottår). Namnet betyder den tionde på latin och beror på att den ursprungligen var den tionde månaden i den gamla romerska kalendern.

December kallades förr i Sverige för julmånad (se gammelnordiska kalendern), i Danmark för kristmåned. Benämningen julmånad användes från 1600-talet fram till 1900-talet parallellt med december i almanackorna. Före 1608 användes istället enligt tysk förebild namnet Christmånad i Sverige. I Danmark fortsatte man att använda det senare namnet. I Finland kallas december fortfarande joulukuu (julmånad).

Discogs

Discogs (förkortning av engelska discographies, 'diskografier') är en webbplats och en databas med information om musikinspelningar. Discogs huvudkontor ligger i Portland, Oregon, USA. Discogs och dess servrar ägs av Zink Media, Inc.Databasen inkluderar kommersiella skivor, promotionskivor, vissa bootleginspelningar samt digitala filer. Ursprungligen accepterades bara skivor i genren elektronisk musik, men är nu öppen för alla sorters musik. I januari 2018 fanns 17 000 000 skivsläpp registrerade. Webbplatsen har omkring 7 miljoner besökare varje månad.Hos Discogs finns också möjligheten att sälja inspelningar till fast pris till andra användare, The Discogs Marketplace.Discogs startades i oktober 2000 (domännamnet var redan registrerat i augusti 2000) av Kevin Lewandowski, som är programmerare, DJ, och musikälskare som en databas över hans privata skivsamling.

Februari

Februari är årets andra och kortaste månad i den gregorianska kalendern och har 28 dagar (29 under skottår). Den innehåller årets 32:a till 59:e dag (32:a till 60:e under skottår).

Ursprungligen var det den tolfte och sista månaden på året, vilket infördes av den romerske kungen Numa Pompilius på 700-talet f.Kr. Därmed infördes också den extra skottdagen i slutet av året, istället för som nu, i början. När den romerska kalendern 152 f.Kr. ändrades, så att året inleddes med 1 januari kom februari istället att bli årets andra månad, men skottdagen blev kvar i den.

Namnet februari kommer av latinets Februarius, som i sin tur kommer från den etruskiska guden Februus namn.

Folkmängd

Folkmängd (även invånarantal) är det antal invånare som ett geografiskt avgränsat område har. I Sverige tas statistik över folkmängden fram av Statistiska centralbyrån, SCB. Befolkningsstatistiken baseras på de uppgifter om folkbokförda personer som Skatteverket lämnar till SCB. Statistiken redovisas varje månad, kvartal och helår och innehåller uppgifter om folkmängd och befolkningsförändringar som födda, döda och in- och utflyttade. Uppgifterna redovisas bland annat efter län, kommun, kön, ålder, civilstånd, födelseland och medborgarskapsland.

Januari

Januari är årets första månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar. Den innehåller årets 1:a till 31:a dag. Namnet kommer från lat. Januãrius, "helgad åt Janus". I Sverige kallades januari förr för torsmånad (se gammelnordiska kalendern), i Danmark för glugmåned. Torsmånad är en förvrängning av torremånad. Namnets ursprung är oklart, se dock Torre och Goe för en mytologisk förklaring. I Sydsverige och Danmark är namnet istället förknippat med månaden mars och guden Tor. Tillsammans med februari är det årets kallaste månad.

Under 1961–1990 varierade medeltemperaturen för januari månad i Sverige från -16° (Kiruna) och 0° (Skånes sydkust). Mellan juli och januari månad inträffar de största skillnaderna i dygnsmedeltemperatur med 30,8° (Jokkmokk) och 30,7° (Vittangi). Medelnederbörden är 160 mm (där Stora och Lilla luleälven bildas, nordvästra Lappland) och 20 millimeter på ett flertal platser (Lapplands skogsland, Stockholmsregionen, med flera)

Juli

Juli är årets sjunde månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar. Den innehåller årets 182:a till 212:e dag (183:e till 213:e vid skottår). Namnet kommer av den romerske fältherren och statsmannen Julius Caesar. Juli kallas Iulius på latin, och Iulii i samband med datum.

Juli kallades förr i Sverige för hömånad (se gammelnordiska kalendern), i Danmark för ormemåned (maskmånad).

Juli är en sommarmånad på norra halvklotet, men en vintermånad på södra halvklotet. Den är vanligtvis den varmaste respektive kallaste av årets månader.

Juni

Juni är årets sjätte månad i den gregorianska kalendern och har 30 dagar. Den innehåller årets 152:a till 181:a dag (153:e till 182:a vid skottår). Namnet kommer av den romerska gudinnan Juno.

Juni kallades förr i Sverige för sommarmånad eller midsommarmånad (se gammelnordiska kalendern).

Klimatdiagram

Ett klimatdiagram är en grafisk framställning av klimatet på en viss plats. Vi använder två uppsättningsdata: dels den genomsnittliga temperaturen och dels nederbördsmängden. Bägge delar anger månad för månad.

I sig själva är dessa diagram inte så enastående, men de ger en bra överblick när man vill jämföra klimatet på olika platser på jordklotet. Det kan till exempel vara mycket nyttigt för trädgårdsodlare att kunna jämföra klimatet på sin egen hemort med ett antal växters ursprungliga habitat. Det finns många arter, och deras växtplats kan vara helt skild från den plats där den som använder diagrammet bor. I många fall kan man genast avgöra att arten inte kan växa där man skulle vilja plantera den.

Linnés äpple

Linnés äpple är en medelstor äppelsort vars aningen feta och glänsande skal är av en gul och rödaktig färg. Köttet på detta äpple som är gulvitt, är i konsistensen fast, och i smaken sött och syrligt. Aromen är enligt de flesta fin. Äpplet plockas omkring oktobers månad, och håller sig därefter i gott skick endast under en kortare period, någon månad ungefär. Blomningen på detta äpple är medeltidig. Linnés äpple passar både som ätäpple som i köket.

Maj

Maj är årets femte månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar. Den innehåller årets 121:a till 151:a dag (122:a till 152:a vid skottår). Namnet kommer från lat. Maius och av att månaden ursprungligen var helgad åt den romerske guden Jupiter (Jupiter Maius).

Maj kallades förr i Sverige för blomstermånad i de södra delarna och lövmånad i de norra delarna (se gammelnordiska kalendern). Substantivet maj kan även syfta på gröna löv och gröna kvistar, och annan grönskande smyckning (även t.ex. kransar och lövade stänger), som man smyckade personer och föremål med. Att maja innebär att pryda med gröna kvistar eller lövruskor, att löva.

Mars (månad)

Mars är årets tredje månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar. Den innehåller årets 60:e till 90:e dag (61:a till 91:a vid skottår). Namnet kommer av lat. Martius, helgad åt stridsguden Mars, som var Roms specielle beskyddare, i romersk mytologi.Före år 153 f.Kr. var den årets första månad i den romerska kalendern då den som många andra forntida kalendrar räknade vårdagjämningen den 21/22 mars som nyåret.

Mars kallades förr i Sverige för vårmånad (se gammelnordiska kalendern), i Danmark tordmåned (av guden Tors namn) och i de flesta slaviska språken för "björkmånad". Men ofta kan vinter fortsätta en bra bit in i mars men oftast talas det om att månaden mars i Sverige är "vårvinter". Det är vinter men som har flera vårtecken såsom vårsol och att se en första fluga eller citronfjäril samt tidiga vårblommor som snödroppar.

Nederbörd

Nederbörd är vatten i olika former som faller från jordens atmosfär. Formellt lyder definitionen att nederbörd är alla flytande eller fasta former av vattenpartiklar som har sitt ursprung i atmosfären och faller till jordens yta. Nederbörd inkluderar formellt således inte exempelvis fallande sand från sandstormar eller fallstrimmor.

Nederbörd förekommer i form av regn, snö och hagel. Ofta anges mängden nederbörd i millimeter, vilket då syftar till hur högt vattnet (i flytande form) skulle nå ovan marken ifall det inte sjönk undan. 1 millimeter nederbörd är samma sak som 1 liter/m². Vid snö anges snötäcket ofta i centimeter, men då är det liggande snö som avses och inte själva snöfallet; flera snöfall utan mellanliggande töväder leder till ett snötäcke som bara byggs på.

För att nederbörd ska bildas krävs luftfuktighet, kondensationskärnor och avkylning. Tre viktiga typer av nederbörd är orografisk nederbörd, frontnederbörd och konvektiv nederbörd.

Nederbördsmätning sker i särskilda mätkärl där öppningens area är 200 cm². Mätkärlet omges av ett koniskt vindskydd som minskar turbulensen runt mätaren. Nederbörden hälls ner i ett graderat mätglas där noggrannheten är 0,1 mm. I Sverige rapporteras nederbörden till SMHI 07.00 svensk normaltid. Vissa stationer rapporterar även 19.00.

Typisk nederbörd är i Sverige mellan 20 och 100 mm per månad, beroende på årstid och plats. Vid en kraftig åskskur kommer typiskt 1 mm/min, men extremvärden upp till 31 mm/min har uppmätts. Rekordet för årsnederbörd i Sverige är 1866 mm, uppmätt 2008 i Mollsjönäs.

Moln som avger nederbörd benämns med det ytterligare kännetecknet praecipitatio.

November

November är årets elfte månad i den gregorianska kalendern och har 30 dagar. Den innehåller årets 305:e till 334:e dag (306:e till 335:e vid skottår). Namnet kommer från latinet och betyder den nionde månaden. November kallades förr i Sverige för vintermånad (se gammelnordiska kalendern), och i Danmark slagtemåned. I Japan kallades månaden Shimo tsuki (霜月, frostmånad) i den gamla japanska kalender som den 1 januari 1873 avskaffades och ersattes av den gregorianska kalendern.

Oktober

Oktober är årets tionde månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar. Den innehåller årets 274:e till 304:e dag (275:e till 305:e vid skottår). På grund av vårt sommartidssystem är den också årets längsta månad – en timme längre än de övriga månaderna med 31 dagar – eftersom man i oktober återgår till normaltid. Namnet kommer från latinets october, den åttonde månaden – i den äldre romerska kalendern (fram till 153 f.Kr.) var denna månad nämligen årets åttonde.

Oktober kallades förr slaktmånad i Sverige (se gammelnordiska kalendern), i Danmark för sædemåned (sådden utfördes då) och i Tyskland Weinmonat ("vinmånad").

Persiska kalendern

Den persiska kalendern eller jalalianska kalendern är en solkalender, där nyår inträffar vid vårdagjämningen. Kalendern är något mer exakt än den gregorianska kalendern, men i gengäld svårare att räkna ut framtida skottår i. Horoskopen går fortfarande efter den persiska kalendern. I den persiska kalendern består året som jorden snurrar runt solen av 365,25 dagar. Det nya året i persiska kulturen (som dessutom räknas som den viktigaste högtiden, nouruz) börjar vid lite olika tidpunkter varje år. Det infaller precis den sekund som, sett från jorden, solskivans centrum passerar vårdagjämningspunkten på himlen. Den persiska kalendern har sitt ursprung i den zoroastriska kalender som utarbetats av mager på akemenidisk tid. Sin nuvarande utformning fick kalendern 1925. Den har sitt ursprung i jalalianska kalendern, som använts sedan 1000-talet.

September

September är årets nionde månad i den gregorianska kalendern och har 30 dagar. Den innehåller årets 244:e till 273:e dag (245:e till 274:e vid skottår). Trots att september är den nionde månaden enligt vår gregorianska kalender betyder namnet den sjunde månaden. Det beror på att man år 153 f.Kr. flyttade årets början till januari istället för mars, där den tidigare legat.

September kallades förr i Sverige för höstmånad (se gammelnordiska kalendern), i Danmark för fiskemåned.

Tidsperioder

Språk

This page is based on a Wikipedia article written by authors (here).
Text is available under the CC BY-SA 3.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.