Kommun

En kommun är ett territoriellt avgränsat område, en administrativ enhet för lokalt självstyre, en politisk organisation med direktvalda beslutsfattare, juridisk person med obligatoriskt medlemskap, som kan ingå avtal och äga fast och lös egendom. Vad som avses är i denna artikel, precis som i vanligt språkbruk, i första hand primärkommun, inte sekundärkommun.

Ordet kommun kommer av latinets communis, som betyder gemensam, och används också i andra sammanhang, såsom i fråga om arbetarekommuner.

Kommuner i olika länder

Belgien

Belgien är indelat i 589 kommuner (år 2008). Kommuner i nuvarande Belgien tillkom 1795 under det dåvarande franska styret, på beslut av Direktoriet, och inga större förändringar genomfördes under det nederländska styret fram till Belgiska upproret 1830. Vid självständigheten 1831 bestod Belgien av 2 739 kommuner, och sedan gränserna med Nederländerna reglerats och storhertigdömet Luxemburg skapats återstod 2 508 kommuner år 1839. En del nya kommuner skapades därefter successivt, och det största antalet nåddes 1929, med 2 675 stycken. Från 1961 skedde vissa kommunsammanslagningar, och 1971 var antalet kommuner 2 359. En mer omfattande kommunsammanslagning skedde därefter 1 januari 1977 enligt en lag som antogs 30 december 1975. I samband med detta minskades antalet kommuner till 596, och sedan dess har enbart smärre justeringar skett.

Danmark

Danmark har i dag 98 kommuner av enhetlig typ (da: kommune). Före 1970 fanns det 1 300 kommuner av två typer, købstadskommuner och sognekommuner. Då slopades skillnaden mellan lands- och stadskommuner och antalet reducerades till 270. Vid den Danska kommunreformen 2007 minskades antalet till 98,

Estland

Estland är (2005) indelat i 227 kommuner (omavalitsus). Av dessa benämns 34 som linn ("stad"), och 193 som vald ("landskommun"). Det rör sig om nominella betckningar och innebär ingen statusskillnad.

Finland

I Finland finns 320 kommuner. Medan man i Sverige haft flera kommunreformer, har man i Finland valt att gå långsammare fram i den frågan.

Kommunens politiska styre består överst av fullmäktige som väljs genom direkta val på samma valdag i samtliga kommuner men skilt från de dagar då riksdag och president väljs.

Frankrike

I Frankrike finns över 36 000 kommuner (communes), varav många är befolkningsmässigt mycket små. Frankrikes 26 regioner (av vilka 4 ligger utanför Europa) indelas i 96 departement som är indelade i 342 arrondissement, som i sin tur är indelade i kantoner. Varje kanton består av ett litet antal kommuner.

Italien

Det finns drygt 8 000 comuni i Italien.

Kanada

Bortsett från indianreservat sköts kommunala frågor av provinserna, så kommunindelningen skiljer sig från provins till provins, och ibland också inom provinserna för att ta hänsyn till starkt skiftande befolkningstäthet. Indianreservat betraktas som en särskild kommuntyp och lyder under federal lagstiftning.

British Columbia, södra Ontario samt södra och östra Québec har i allmänhet ett tvånivåsystem med sekundärkommuner (regional districts i British Columbia, counties eller regional municipalities i Ontario och municipalités régionales de comté i Québec) och primärkommuner, men enhetskommuner som sköter båda nivåernas uppgifter förekommer också, i synnerhet kring större städer. De kommunfria områden som finns administreras i allmänhet av sekundärkommunerna. New Brunswick och Prince Edward Island har huvudsakligen samma kommunstruktur men saknar sekundärkommuner.

De uppodlade områdena i de tre prärieprovinserna Alberta, Saskatchewan och Manitoba, samt kustprovinsen Nova Scotia, är indelade i landskommuner (counties, municipal districts etc i Alberta, rural municipalities i Saskatchewan och Manitoba, counties eller district municipalities i Nova Scotia). Städer och större samhällen kan vara helt fristående kommuner eller dela uppgifter mellan den egna kommunen och den omgivande landskommunen.

De norra delarna av prärieprovinserna, liksom norra Ontario, norra Québec, Newfoundland och Labrador samt de tre territorierna Yukon, Northwest Territories och Nunavut, består huvudsakligen av kommunfria områden. De större samhällen som finns bildar egna kommuner, och sekundärkommuner saknas.

Norge

I Norge är kommunerna indelade i fylken på samma sätt som svenska och finska kommuner är indelade i län respektive landskap.

Nederländerna

Nederländerna är indelat i 450 kommuner (gemeenten) av enhetlig typ. Redan 1848 avskaffades skillnaden mellan städer och landskommuner.

Polen

Polen hade år 2010 2 479 kommuner (Gmina). Kommunerna är av tre typer: Stadskommuner som består av en stad. Stads- och landskommuner som består av en stad med omgivande landsbygd. och Landskommuner som består av byar och landsbygd.

Portugal

Portugal består av 308 kommuner, 18 distrikt och 2 självstyrande regioner. Vissa kommuner är formellt bildade redan innan Portugal grundades som stat.

Schweiz

Decentraliseringen är långt driven och kommunerna har många uppgifter. Dessa handhas mest av invånarkommunen, som liknar en svensk kommun. Budget och kommunalskatt beslutas ofta vid en kommunalstämma där alla myndiga schweizare får delta. 2013 hade Schweiz 2 408 invånarkommuner, några med färre än 30 invånare.

I de flesta kantoner finns parallella medborgarkommuner som förvaltar fastigheter och handlägger medborgarskapsfrågor.

Storbritannien

Kommunindelningen skiljer sig mellan Storbritanniens fyra riksdelar. Wales, Skottland och Nordirland har liknande system, med en huvudsaklig indelning under riksdelsnivå, se Wales kommuner (unitary authorities eller principal areas), Skottlands kommuner (council areas) och Nordirlands distrikt (districts). I England finns fyra huvudtyper av kommuner (principal areas): non-metropolitan districts, metropolitan districts, London boroughs och enhetskommuner (unitary authorities). Non-metropolitan districts ingår i administrativa grevskap (non-metropolitan counties) som är sekundärkommuner. Metropolitan districts ingår i storstadsområden (metropolitan counties), som dock saknar kommunal funktion sedan 1986, och London boroughs ingår i Storlondon. Enhetskommuner är lagtekniskt sett både non-metropolitan districts och non-metropolitan counties. City of London och Scillyöarna är specialfall. Under kommunnivå finns i vissa områden i England, Wales och Skottland community councils, town councils eller parish councils, som har hand om vissa lokala frågor.

Sverige

I Sverige görs indelningen enligt regeringsformen i ”primärkommuner” och ”landstingskommuner” (eller sekundärkommuner). I annan författningstext, exempelvis i kommunallagen, och i dagligt tal används emellertid som regel benämningarna kommuner och regioner. Kommunen är till för sina medlemmar.

Länge fanns socknar i Sverige, som tog hand om såväl världsliga som andliga frågor, men 1843 skedde en första uppdelning mellan sockennämnd och kyrkoråd. 1863 avskaffades socknen som administrativ enhet och kommuner i dagens mening infördes. Därefter fanns det flera olika kommunformer i Sverige: städer, köpingar och landskommuner. En särskild form var municipalsamhället.

De nutida kommunerna infördes 1971, då begreppen stad och köping utmönstrades och ett generellt kommunbegrepp infördes. Idag finns det 290 kommuner i Sverige.

Det politiska styret i en kommun är uppbyggt genom ett direktvalt kommunfullmäktige, som väljs på samma sätt och på samma dag som riksdagen, med partival. Under kommunfullmäktige finns styrelsen (eller som den oftast kallas: kommunstyrelsen) som sköter det övergripande löpande politiska arbetet och därtill finns olika nämnder och styrelser som sköter kommunens åtaganden inom olika områden.

Under nämnder och styrelser finns kontor och förvaltningar med anställda tjänstemän som skall verkställa politikernas beslut och sköta det dagliga arbetet i kommunens verksamheter.

Den största kommunen till ytan i Sverige är Kiruna kommun. Den kommun som har flest invånare är Stockholms kommun, därefter kommer Göteborgs kommun, se vidare folkmängd i Sveriges kommuner den 31 december 2007.

Tyskland

Förbundsrepubliken Tyskland är indelad i 11 292 kommuner. Kommunallagstiftningen ligger på delstatsnivå, varför den skiljer sig åt i de olika förbundsländerna.

Österrike

Den kommunala självstyrelsen i Österrike är inskriven i författningen, medan den kommunala organisationen regleras av delstatslagar. Österrike har en enhetlig kommuntyp. Benämningarna köping (ty. Markt) eller stad (ty. Stadt) i Österrike är bara titlar utan rättslig innebörd.

Begreppet kommun i andra sammanhang

  • Som en kvarleva från tiden då den världsliga och den kyrkliga indelningen sammanföll, har Svenska kyrkans församlingar och samfälligheter fram till relationsförändringen 1 januari 2000, även benämnts kyrkliga kommuner och deras arbete reglerades då delvis av kommunallagen. Den världsliga grundenheten kallas kommun (primärkommun); vill man poängtera att det rör sig om denna och inte om den kyrkliga, kan man använda termen borgerlig kommun.
  • I andra länder används ordet commune, Kommune etcetera ofta om frivilliga samhällsbildningar med kollektivt ägande.

Kranskommun

Kranskommun är ett informellt begrepp som normalt avser mindre kommuner som ligger i anslutning till en större och vars bebyggelse ingår i en gemensam tätort.

Se även

Externa länkar

Härjedalens kommun

Härjedalens kommun (Herjedaelien tjïelte på sydsamiska) är en kommun i Jämtlands län. Delar av landskapen Härjedalen, Hälsingland, Dalarna och Jämtland ingår i kommunen. Centralort är Sveg.

Kiruna kommun

Kiruna kommun är en kommun i Norrbottens län. Centralort är Kiruna. Den är både den nordligaste och ytmässigt största kommunen i Sverige.

Kommunen är belägen i de norra delarna av landskapet Lappland och gränsar i öster till Pajala kommun samt i söder till Gällivare kommun, båda i Norrbottens län. I väster gränsar kommunen till Narviks kommun i Nordland fylke, Bardu kommun, Målselvs kommun och Storfjords kommun, alla i Troms fylke i Norge. I norr gränsar kommunen till Enontekis kommun i landskapsförbundet Lappland i Finland. Gränsen till Finland följer Könkämäälven och Muonioälven. Från nordväst till sydöst rinner Kalixälven.

Kommunreformer i Sverige

Sverige har genomgått tre landsomfattande kommunreformer. Däremellan har kommuner också delats eller lagts samman, vanligen genom så kallade inkorporeringar. Inkorporeringarna har varit lokala förändringar.

Lista över insjöar i Härjedalens kommun

Detta är en lista över sjöar i Härjedalens kommun baserad på sjöns utloppskoordinat. Listan är av tekniska skäl uppdelad på flera listor.

Lista över insjöar i Jokkmokks kommun

Detta är en lista över sjöar i Jokkmokks kommun baserad på sjöns utloppskoordinat. Listan är av tekniska skäl uppdelad på flera listor.

Lista över insjöar i Kiruna kommun

Detta är en lista över sjöar i Kiruna kommun baserad på den geografiska positionen vid sjöns utlopp (sjöns utloppskoordinat). Listan är av praktiska skäl uppdelad på flera listor.

Lista över insjöar i Strömsunds kommun

Detta är en lista över sjöar i Strömsunds kommun baserad på sjöns utloppskoordinat. Listan är av tekniska skäl uppdelad på flera listor.

Ljusdals kommun

Ljusdals kommun är en inlandskommun i nordvästra delen av Gävleborgs län.

Kommunen ligger huvudsakligen i landskapet Hälsingland, men en mindre del (Hamra distrikt) räknas till Dalarna.

Pargas stad

Pargas stad (finska: Paraisten kaupunki) är en kommun i landskapet Egentliga Finland i Finland. Kommunen bildades med namnet Väståboland (finska: Länsi-Turunmaa) den 1 januari 2009 genom sammanslagning av kommunerna i Väståboland: Pargas, Nagu, Houtskär, Korpo och Iniö. Respektive kommuns fullmäktige accepterade kommunsammanslagningen den 26 juni 2007. Pargas kommun har cirka 15 400 invånare och en yta av 1 877,94 km² varav 868,57 km² är land. Kommunen är tvåspråkig med svenska som majoritetsspråk (55,2 %) och finska som minoritetsspråk (41,7 %). Enligt beslut i kommunfullmäktige 2011 bytte kommunen namn till Pargas den 1 januari 2012.

Qaasuitsup

Qaasuitsup var en kommun på nordvästra Grönland som existerade mellan den 1 januari 2009 (då ett antal mindre kommuner slogs ihop som en del av kommunreformen 2009) och årsskiftet 2017–2018 (då kommunen delades). Qaasuitsup var Grönlands nordligaste kommun. Det grönländska namnet Qaasuitsup Kommunia betyder Polarkommunen. Den var en sammanslagning av åtta tidigare kommuner, från Kangaatsiaq i söder till Qaanaaq (även kallat Thule) i norr. Kommunen omfattade även tätorterna och de tidigare kommunerna Aasiaat, Qasigiannguit, Qeqertarsuaq, Upernavik, Uummannaq och Ilulissat. Kommunhuset var beläget i Ilulissat. Kommunen hade 17 749 invånare 2010. En yta på ca 660 000 kvadratkilometer (större än Spanien och Portugal tillsammans) gjorde den till världens största kommunala enhet. Kommunvapnet visar ett typiskt grönländskt hundspann med åtta hundar sedda från förarplatsen på släden, under ett landskap med tre fjäll, månen och en snöflinga. Bakom fjällen lyser norrskenet.

Sermersooq

Sermersooq (Kommuneqarfik Sermersooq) är en av Grönlands 5 kommuner. Kommunen ligger i territoriets mellersta sydvästra del. Kommunen är Grönlands folkrikaste.

Skellefte älv

Skellefte älv, Skellefteälven eller Skelletelva (pites. Seldutiedno, umes. Syöldateiednuo) är en av de stora norrlandsälvarna i Sverige, ca 410 km lång totalt. Avrinningsområdet är 11 731 km² och har ett flöde vid mynningen i Bottenviken på 162,5 m³/s. Den rinner upp i Ikesjaure, Arjeplogs kommun i västra Lappland, och avvattnar de tre stora sjöarna Hornavan, Uddjaur och Storavan, strax nedströms den sistnämnda har älven ett flöde av 107 m³/s vid Slagnäs. Nära älvens mynning i havet ligger staden Skellefteå.

Biflöden räknat medströms:

Malån

Petikån

Finnforsån

Bjurån

Klintforsån

Skellefteå kommun

Skellefteå kommun är en kommun i Västerbottens län i landskapet Västerbotten i Sverige. Centralort är Skellefteå.

Kommunen, som är Sveriges till ytan största kustkommun, gränsar till Norrbottenskommunerna Piteå och Arvidsjaur samt Västerbottenskommunerna Norsjö, Vindeln, Umeå och Robertsfors.

Stockholms kommun

Stockholms kommun eller informellt Stockholms stad är en kommun i Stockholms län. Centralort är Stockholm som också är Sveriges huvudstad och residensstad för Stockholms län.

Kommunen är belägen i de södra delarna av landskapet Uppland och norra delarna av Södermanland. I öster ligger Östersjön med Stockholms skärgård och i väster Mälaren. I sydost gränsar kommunen till Tyresö kommun, i söder till Huddinge kommun och Botkyrka kommun, i väster till Ekerö kommun, i norr till Järfälla kommun, Sollentuna kommun och Danderyds kommun, i nordöst och nordväst till Sundbybergs kommun och Solna kommun, i öster till Lidingö kommun och Nacka kommun, alla i Stockholms län.

Strömsunds kommun

Strömsunds kommun (sydsamiska: Straejmien tjielhten) är en kommun i Jämtlands län. Centralort är Strömsund, vilket gör kommunen till en av 42 som har ett tidigare municipalsamhälle som centralort.

Kommunen gränsar i väst till Krokoms kommun och de norska kommunerna Røyrvik och Lierne i Trøndelag fylke, i syd till Östersunds kommun och Ragunda kommun i Jämtlands län, i nord till Dorotea kommun och Vilhelmina kommun i Västerbottens län och i öst till Sollefteå kommun i Västernorrlands län. Kommunen ligger i landskapen Jämtland och Ångermanland med en mindre kil norr om Tåsjön i Lappland.

Sveriges kommuner

Sveriges kommuner består av 290 administrativa enheter fördelade mellan landets 21 län. I 1974 års regeringsform används benämningen ”primärkommuner” för att skilja kommunerna från landstingen (landstingskommunerna). Sverige har en enhetlig kommuntyp och ingen rangordning och inga privilegier förekommer. Sveriges kommuner är, i internationell jämförelse, ytmässigt stora och omfattar i allmänhet såväl tätbebyggelse som landsbygd. Den tätort som är huvudort i en kommun benämns centralort.

Kommunernas verksamhet regleras genom kommunallagen från 1992. En kommun bildas genom beslut av riksdagen och i detta beslut fastslås också kommunens namn, medan beslut om kommunens vapen däremot sedan 1970-talet tas av kommunen själv.

I varje kommun finns en folkvald församling, kommunfullmäktige, som beslutar om kommunens frågor; kommunstyrelsen, utsedd av kommunfullmäktige, leder verksamheten. Kommunfullmäktige utser sedan personer till de olika nämnderna, utskotten i kommunen och till exempelvis tingsrätten. Verksamheten regleras till största delen av kommunallagen och finansieras av kommunalskatter, avgifter och statsbidrag. Kommunala beslut kan överklagas antingen genom laglighetsprövning eller förvaltningsbesvär.

Vissa kommuner, speciellt större, kan ha kommundelsnämnder (ibland med andra benämningar som områdesnämnd eller stadsdelsnämnd). Alla kommuner är vidare indelade i distrikt (före 2016 församlingar), totalt 2 523 stycken, som tjänar en viss roll inom folkräkning och valsystem.

Ume älv

Ume älv (eller Umeälven) är en av de stora Norrlandsälvarna, 470 km lång. Avvattningsområdet är cirka 29 300 km² och medelvattenföringen vid mynningen cirka 450 m³/s. Älven börjar vid norska gränsen i sjön Överuman, i sydvästra Lappland, Storumans kommun, rinner mot sydöst och mynnar i Norra Kvarken mellan de av Obbolabron förenade samhällena Holmsund och Obbola i Umeå kommun. Övriga kommuner som älven passerar är Lycksele, Vindeln och Vännäs.

Den största sjön i Ume älvs vattensystem är Storuman (352 m ö.h.). Andra större sjöar som älven genomrinner är Geavhta, Ajaure och Gardiken. Samtliga dessa ligger i älvens övre lopp. Umeälvens nedre lopp är sjöfattigt, men bildar vid mynningen, där älven delas i Öster- och Västerfjärden, något av ett delta med ett flertal öar, bland andra Obbolaön, Storsandskär och Tuvan.

Ångermanälven

Ångermanälven är en älv som flyter genom mellersta Norrland, är 463 km lång och vars avrinningsområde täcker 31 860 km². Den är en av Sveriges vattenrikaste älvar, med en medelvattenföring på 500 m³/s vid mynningen. Ångermanälven har sina källor i södra Lappland och flyter genom Vilhelmina och Åsele kommuner och ner genom Ångermanland och mynnar i Bottenhavet.

Älven har många stora kraftverk och de främsta forsarna är Nämforsen, Moforsen, Forsmoforsen, Nässundforsen samt Granvågsforsen. De främsta biflödena är Vojmån, Fjällsjöälven och Faxälven.

Ångermanälvens dalgång nedströms Junsele (och ner till Bottenhavet) kallas Ådalen. Nedanför Nyland i Kramfors kommun bildar Ångermanälven en lång, bred mynningsvik med de två kända broarna Sandöbron och Högakustenbron. Sträckan mellan Hammarsbron-Nyland och Svanö-Sandö kan betecknas som tröskelfjord, med djup ner till 100 meter mellan Kramfors och Bjärtrå och tröskeln vid Svanö-Sandö på 10 meter djup. Större fartyg kan gå upp till Nyland, och mindre båtar (som kan gå under låga broar) till Sollefteå.

På medeltiden kallades älven i vissa sammanhang för Styrån, då Styresholms borg låg vid älvens nedre lopp. Hela övre Norrland styrdes från den borgen.

Åre kommun

Åre kommun (sydsamiska: Ååren tjïelte) är en kommun i Jämtlands län i landskapet Jämtland. Öster om kommunen ligger Krokoms kommun och söder om kommunen ligger Bergs kommun. Väster om kommunen ligger Meråkers kommun och Verdals kommun i Norge. Centralort är Järpen.

Örnsköldsviks kommun

Örnsköldsviks kommun är en kommun i Västernorrlands län och landskapet Ångermanland. Kommunen ligger i länets norra del och gränsar i norr till Västerbottens län och kommunerna Åsele, Bjurholm och Nordmaling, i väster till Sollefteå kommun och i söder till Kramfors kommun, de två sistnämnda i Västernorrlands län. Örnsköldsviks kommun är Västernorrlands läns näst folkrikaste kommun efter Sundsvalls kommun.

Centralort är Örnsköldsvik med 32 493 invånare som är kommunens största tätort där 58,5 % av kommunens invånare bodde 2015. Totalt bodde samma år 74,9 % av kommunens befolkning i dess fjorton tätorter, av vilka de största var Örnsköldsvik, Bjästa och Husum.

Språk

This page is based on a Wikipedia article written by authors (here).
Text is available under the CC BY-SA 3.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.