Kassiter

Kassiterna var en folkgrupp som levde i Främre Orienten.

Kassiterna kom från Zagros bergskedja i nuvarande Iran, och kan historiskt beläggas i Syrien och norra Babylon omkring 1.800 f.Kr. Efter det Gammelbabylonska rikets fall omkring 1600 f.Kr. grundade de den kassitiska dynastin som skulle regera i Mesopotamien fram till 1155 f.Kr.[1] Kassiter-riket kallades av samtiden för Karduniash. De flesta kassiterna assimilerades snabbt med den babyloniska befolkningen och kulturen.

I bergstrakterna mellan nuvarande Iran och Irak lyckades dock behålla sin särart. Enligt grekiska och romerska källor underkastade de sig varken Perserriket eller Alexander den store och hans efterträdare.[1]

Kassiterna bibehölld dyrkandet av de gamla babylonska gudarna. Den kassitiska kungafamiljen dyrkade dock även sina egna gudar, Shuquama med gemålen Shimalija. Andra gudar, som väderguden Buriash, Harbe, Maruttash och solguden Shuriash är endast kända genom att namnen levat kvar som delar i personnamn.[1]


I Kassiter-riket användes akkadiska och sumeriska som skriftspråk. Endast en kassitisk-babylonsk ordlista, några personnamn och enstaka ord är kända från det kassitiska språket.[1]

Se även

Referenser

  1. ^ [a b c d] Nationalencyklopedin, multimedia plus
Akkad

Akkad var en stad och ett kulturområde mellan Sippar och Kish i mellersta Mesopotamien (nuvarande Irak) under forntiden. Det var även känt som Agade. Det Akkadiska imperiet bestod omkring 2300–2200 f.Kr. och omfattade då hela Mesopotamien. Akkaderna var ett semitiskt folk vars språk akkadiska senare blev helt dominerande i regionen.

Aram-Naharaim

Aram-Naharaim är ett område som nämns i Gamla Testamentet. Namnet betyder "de två flodernas Aram" . Ofta brukar området betraktas som samma område som Nahrima, som nämns i Amarnabreven.

Assyrien

Assyrien var ett forntida rike och ett imperium med centrum vid floden Tigris i Mesopotamien i det nuvarande norra Irak. Assyriska imperiet existerade från ca 2000 f.Kr. till sin undergång i början av 600-talet f.Kr..

Assyrien räknas som den första militära stormakten. Landet Assyrien blev upplöst 612 f.Kr.

Assyrierna var semiter som hade slagit sig ner vid den mellersta delen av floden Tigris och där upprättat det rike som senare kom att bli en av forntidens mäktigaste stater. Huvudstaden Ashur som var den första huvudstaden i riket placerades strategiskt på en bergsudde vid Tigris västbank.

Det assyriska väldets gränser växlade med dess maktställning och på höjden av sin makt nådde det till Armenien i norr, Mediens berg i öster, Persiska viken, Arabiens och Afrikas öknar i söder och Medelhavet i väster.

Språkligt och kulturellt stod assyrierna nära babylonierna. Assyriernas språk, assyriska, var en dialekt av akkadiska. Assyrierna utmärkte sig även i kulturellt hänseende, särskilt på konstens område. Deras huvudgud var Assur, som även var skyddsguden för den gamla huvudstaden med samma namn.

Babylonien

Babylonien var ett forntida semitiskt rike vars centrum låg vid floden Eufrat och Tigris i södra Mesopotamien i det nuvarande södra Irak. Det existerade från ca 2000 f.Kr. till 539 f.Kr. Babylonien uppstod som ett större rike med huvudstad i Babylon under kung Hammurabi omkring 1700 f.Kr. Rikets andra storhetstid inföll under kung Nebukadnessar II omkring 600 f.Kr.

Bronsåldern

Bronsåldern är den tidsepok enligt Thomsens treperiodsystem för Gamla världens förhistoriska tid då bronset var råmaterialet för redskap och vapen. I andra delar av världen, inklusive större delen av Afrika söder om Sahara, har utvecklingen tagit andra vägar, och andra klassificeringssystem används.

Elam

Elam var ett forntida rike i nuvarande sydvästra Iran. Den elamitiska kulturen varade från före 3000 f.Kr. till persisk tid 300 f.Kr. Elam låg öster om kulturerna i det forntida Mesopotamien och uppvisar kulturella likheter med dessa. Även landets historia är sammanflätad med Mesopotamien.

Hurriter

Hurriterna var ett forntida folkslag i Främre Orienten, vilka bebodde norra Mesopotamien och sedan spred sig över större delen av regionen. De var ett av forntidens största folkslag och deras kultur hade en stor påverkan hos omgivande folk. Det mäktigaste hurritiska riket var Mitanni.

Mesopotamien

Mesopotamien (grekiska för "landet mellan de två floderna"; syriska: ܒܝܬ ܢܗܪܝܢ "Beith Nahrain") eller Tvåflodslandet är området runt floderna Eufrat och Tigris i Irak.

Civilisationens vagga förläggs oftast till Mesopotamien för omkring 5 000 år sedan. Under de följande 2000 åren var tvåflodslandet världens mest högtstående kultur och utövade ett starkt inflytande på sina grannar i Egypten, Mellanöstern och Indusdalen. De bördiga slätterna i södra Mesopotamien, som var en del av den så kallade bördiga halvmånen, gav rika skördar, och läget mellan alla andra civilisationer gjorde kulturer som Sumer, Akkad, Assyrien och Babylonien till de allra mäktigaste under långa epoker.

I Mesopotamien utvecklades det allra äldsta skriftspråket (så kallad kilskrift). Här uppstod också de första städerna Lagash, Ur, Uruk, och Nippur. Många dynastier och imperier har genom tiderna kontrollerat området.

Det historiska området Mesopotamien är en del av Irak sedan nybildningen av staten Irak år 1932. Området tillhörde dock Persien fram till 1535 och Osmanska riket 1535 - 1918, då britterna tog över provinsen efter första världskrigets slut.

Mesopotamisk konst

Med konsten i Mesopotamien avses här den konst som skapades i och kring dagens Irak, den s.k. bördiga halvmånen, under antiken. Det är en period på drygt 3 000 år som omfattar ett närmast oöverskådligt antal folkgrupper som avlöst varandra i rollen om att kontrollera området. Den sumeriska, akkadiska, hettitiska, hurritiska, babyloniska, assyriska och persiska konsten bidrog till de kulturella uttryck som utgör grundvalen för dagens konst, såväl bildkonst, arkitektur och litteratur; såväl i Europa som i Mellanöstern.

Mesopotamisk mytologi

Mesopotamisk mytologi innefattar de religiösa föreställningarna i det forntida Assyrien, Babylonien och Sumer (se även assyro-babylonisk religion).

Det finns ingen skarp gräns mellan mesopotamisk mytologi och de religiösa föreställningarna hos andra forntida folk i Främre Orienten; elamiter, hettiter, hurriter och kananéer. Även Gamla Testamentet i Bibeln visar påverkan från mesopotamisk mytologi. Det finns även likheter med klassisk grekisk mytologi.

Mesopotamisk mytologi var en polyteistisk religion med antropomorfa gudar och gudinnor. Kulten utfördes i olika tempel av ett prästerskap. Statens högsta härskare fungerade även som gudarnas ställföreträdare och överstepräst. Religionens främsta uppgift var att främja fruktbarhet och välstånd samt att beskydda härskaren. Hos folket var religionen ett beskydd mot onda makter. Jämfört med i egyptisk mytologi spelade föreställningar om livet efter döden inte en lika central roll i mesopotamisk mytologi.

Mitanni

Mitanni var ett forntida rike i nuvarande norra Syrien cirka 1500–1300 f.Kr. Rikets kärnområde låg i Khaburs floddal där hurriter utgjorde majoriteten av befolkningen. När riket stod på höjden av sin makt var det minst lika mäktigt i Främre Orienten som Egypten och Babylon. Det omfattade då ett område från den syriska Medelhavskusten i väster, över södra Anatolien och norra Mesopotamien till Zagros bergskedja i öster.

Mitanni-riket med sitt centrum i vad vi nu kallar Syrien hade kontroll över hela området från Eufrat i väster till Zagrosbergen i öster, och staden Assur måste ha lydit som vasall under Mitanni.

Nebukadnessar II

Nebukadnessar II, född ca 630 f.Kr., död 562 f.Kr., var kung av det nybabyloniska eller kaldeiska riket 604 f.Kr.–562 f.Kr. Hans namn var på akkadiska Nabu-kudurri-usur, vilket betyder Nabu, skydda mina gränser/mitt rike. Nebukadnessar upprättade ett välde som sträckte sig från Eufrat till Nilen.

Sumer

Sumer var ett kulturområde i södra Mesopotamien (Irak). Här utvecklades en högkultur från vilken Europa, Afrika och Indien ärvt en rad uppfinningar, till exempel hjulet, tidsindelningen och skriften. Området dominerades från den historiska tidens början omkring år 3200 f.Kr., fram till slutet av den så kallade nysumeriska tiden (det vill säga cirka 2000 f.Kr.), av folkgruppen sumerer. Framträdande mesopotamiska kungar titulerade sig ofta kung av Sumer (södra Mesopotamien) och Akkad (norra Mesopotamien).

Namnet "Sumer" är egentligen en exonym och var det semitiska namn, som akkaderna använde på en i södra Mesopotamien bosatt folkgrupp. Sumer var helt omgivet av semitisktalande samhällen och somliga teorier uppfattar detta som en indikation på att sumererna invandrade från antingen Indusdalen eller genom Eufrat och Tigris kom ned från det armeniska höglandet. Andra håller det för troligare, att sumererna invandrade från de tidiga jordbrukskulturer, som omgav tvåflodslandet, eller växte fram ur de på slätten etablerade och gryende kulturerna. Språkligt skiljer sig den sumeriska kulturen från sina grannar, men kulturellt delar den sitt uttryck med dem.

Sumeriska kungalistan

Den sumeriska kungalistan är en lista som räknar upp kungarna av Sumer och andra riken. Listan nämner var vilken kung hade sitt säte och hur länge han regerade. Emellertid tycks många av kungarna var rent mytologiska då de sägs har regerat i ett eller flera sekler. Dessutom är flera historiska kungar kända som inte återfinns på listan. Nedan presenteras några av de mest betydelsefulla kungar och dynastier som förekommer i listan.

Ur, Mesopotamien

Ur (arabiska: Tall al-Muqajjar) var en stad i södra Mesopotamien vid det som då var mynningen till floderna Eufrat och Tigris i dagens Irak. Den anses ha varit en av världens första städer.

Vid Ur har man funnit bebyggelse som kan dateras från hela perioden 5000 f.Kr.-300 f.Kr. Bland de arkeologiska fynden kan nämnas lertavlor med kilskrift, musikinstrument och rikt ornamenterade begravningsföremål. Stadens politiska storhetstid inföll under slutet av 2000-talet f.Kr. under den s.k. tredje dynastin av Ur. Vid denna tid byggdes det stora tempeltornet, ziqquraten, som idag är rekonstruerat. Ur var då huvudstaden i en centraliserad stat som omfattade hela Mesopotamien.

I den sumeriska kungalistan omtalas två andra, och tidigare, mäktiga dynastier från Ur. Praktfullt utrustade gravar tillhörande kungligheter från mitten av 2000-talet f.Kr. har påträffats och grävts ut.

I Bibeln anges Ur i Kaldeen som den stad patriarken Abraham kom ifrån.

Språk

This page is based on a Wikipedia article written by authors (here).
Text is available under the CC BY-SA 3.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.