Jules Verne-Magasinet

Jules Verne-Magasinet var en svensk tidskrift, huvudsakligen inriktat på science fiction. Namnet kommer från författaren Jules Verne.

Magasinet gavs ut under flera perioder. Under den första perioden mellan 1940 och 1947 kom magasinet ut en gång per vecka och gick därför under namnet Veckans Äventyr, som kostade 35 öre.[1] Det hade som mest 80 000 läsare. Efterhand minskade antalet läsare liksom andelen science fiction i magasinet. Under perioden anklagades magasinet ofta för att orsaka moraliskt förfall.[2]

Mellan 1969 och 1971 var journalisten Bertil Falk redaktör för magasinet, och gav ut den i avsikt att hitta ett förlag som var villigt att fortsätta utgivningen. Upplagan var under denna period några hundra exemplar.

1972 tog förlaget Askild & Kärnekull över utgivningen och Sam J. Lundwall blev redaktör. Sedan dess har Lundwall fortsatt som redaktör medan förlaget bakom har skiftat. Mellan 1973 och 1983 var förlaget Delta utgivare, medan Sam J. Lundwall Fakta & Fantasi tog över från 1983. I samband med det senare bytet slogs tidningen samman med Sam J. Lundwalls egen tidskrift Science Fiction Nytt, och bytte namn till Jules Verne-Magasinet. Science Fiction Nytt.

Det sista numret gavs ut i november 2010.[3][4]

Jules Verne-Magasinet
Grundad1940
SpråkSvenska

Källor

Noter

  1. ^ Några nr av Veckans Äventyr i bild
  2. ^ Claesson, Maths (1993). ”Framtiden var bättre förr!: om en populär och omstridd tidning på 40-talet”. Opsis Kalopsis (Stockholm : Opsis kalopsis, 1986-) 1993:1,: sid. 64-67. ISSN 0283-653X. Libris 2136557
  3. ^ Jules Verne-magasinet – ett katalogiseringsprojekt
  4. ^ Persson, Hans. ”Jules Verne-Magasinet (1940-2009), RIP”. Du är vad du läser. http://www.duarvaddulaser.se/2009/09/jules-verne-magasinet-1940-2009-rip.html. Läst 10 februari 2010.

Externa länkar

Batman

Batman (tidigare känd under det svenska namnet Läderlappen mellan 1951 och 1990 och ibland även känd som the dark Knight) är en seriehjälte skapad 1939 av tecknaren Bob Kane och manusförfattaren Bill Finger.

Batman är i grunden en vanlig människa utan superkrafter, något relativt unikt bland superhjältar i DC-universumet. Hans identitet är geniet och miljardären Bruce Wayne, som efter att hans föräldrar mördats av en rånare beslutar sig för att ägna sitt liv åt att bekämpa brottsligheten i Gotham City. Han svär att hämnas deras död och bekämpa brott. Efter många års hård mental och fysisk träning runt om i världen återvänder Bruce Wayne till sin hemstad Gotham City och maskerar sig som en mänsklig fladdermus och går under namnet Batman ("fladdermusmannen"). Genom sin förmögenhet och ovanligt stora intellekt bygger han och får tillgång till dyra och avancerade anordningar, apparater och vapen, varav de flesta finns på eller är inbyggda i hans skyddsdräkt.

Under sitt hem, herrgårdskomplexet Wayne Manor, en en bit utanför Gotham City, inreder han en grotta som han döper till Batcave ("fladdermusgrottan"), delvis för att gå i samma tema som hans alter ego Batman men även för att den är fylld med fladdermöss, som får tjäna som hans hemliga bas för brottsbekämpning. Som sin högra hand har Bruce betjänten Alfred Pennyworth, som tjänat familjen Wayne sedan innan Bruce var född. Efter en tid tar han även en föräldralös pojke, Richard 'Dick' Grayson, under sina vingar och gör honom till sin medhjälpare under namnet Robin (efter det engelska namnet för fågeln "Rödhake").

Bertil Falk

Bertil Falk, född 1933, är en svensk journalist, författare och utgivare.

Falk var tidigare nattreporter på Kvällsposten. Han arbetade 1987-1989 som scriptwriter på TV3:s nyhetsredaktion i London. Falk nystartade 1969 Jules Verne-Magasinet som 1972 övergick till Sam J. Lundwall. Med början 1996 har han skrivit en lång rad deckare, thrillers och science fiction-böcker, men också ett antal läsarlotsar åt Bibliotekstjänst. Han har också översatt seriealbum och böcker inom samma genrer. Mellan 1990 och 2018 drev Falk företaget Zen Zat AB och han var redaktör för DAST-Magazine 1999–2003. Hans biografi "Feroze the Forgotten Gandhi", som han arbetat med i nära 40 år, publicerades hösten 2016 av Roli Books i New Delhi.

Dagon (novell)

Dagon är en kort skräcknovell av H. P. Lovecraft.

Novellen skrevs i juli 1917 och publicerades i november 1919 i tidningen The Vagrant. Dagon översattes till svenska 1971 av Sam J. Lundwall. Den svenska översättningen har publicerats i Jules Verne-Magasinet (1971), Dagon (1992) och Necronomicon (1995).

En skräckfilm med titeln Dagon släpptes 2001 och baseras mindre på novellen än vad den gör på Lovecrafts Skuggan över Innsmouth (1936).

H.P. Lovecraft

Howard Phillips Lovecraft, även känd som H.P. Lovecraft, född 20 augusti 1890 i Providence, Rhode Island, död 15 mars 1937 i Providence, var en amerikansk författare av främst skönlitteratur inom genrerna skräck, fantasy och science fiction. Han är speciellt känd för att infoga science fiction-element i skräckberättelser.

Lovecraft hämtade stor inspiration inom "kosmisk skräck" – idén att livet är obegripligt för människans förstånd och att universum i grund och botten är främmande. De som genuint försöker förstå spelar med sin mentala hälsa som insats. Lovecrafts Cthulhu-mytologi såväl som den påhittade magiska boken Necronomicon har skapat en kult av anhängare. Han skildrar en värld där människorna är små och obetydliga sedda i jämförelse med skrämmande kosmiska urväsen.Lovecraft hade en begränsad läsekrets under sin livstid men hans verk har efter hans död blivit uppmärksammade och är en källa till inspiration för såväl fans som författare, framför allt inom skräcklitteratur. Han har blivit en kultgestalt, och anses ofta vara en av de mest inflytelserika skräckförfattarna under 1900-talet.

Ilja Varsjavskij

Ilja Josifovitj Varsjavskij (Илья́ Ио́сифович Варша́вский), född 14 december 1908 (1 december g.s.) i Kiev i Kejsardömet Ryssland, död 4 juli 1974 i Leningrad i Sovjetunionen, var en sovjetrysk science fiction-författare.

I kyrkböckerna blev hans födelsedag införd som den 12 mars 1909. När han förnyade sitt pass, begärde han att få detta ändrat till 10 februari för att sammanfalla med hustruns födelsedag. Det finns uppslagsverk som anger födelsedagen till 11 februari 1909.Han har skrivit en serie romaner och noveller om det dystopiska riket Donomaga, Donomagacykeln, publicerad i novellsamlingarna Solntse zachodit v Donomage 1966 (vilket på svenska betyder Solen går ner i Donomaga) och Lavka snovidenij 1970 (vilket på svenska betyder Drömbänken). I Donomaga behärskar den ledande eliten inte bara vetenskapen och ekonomin utan även sina undersåtar med hjälp av hård kontroll, biokemiska experiment och elektroniskt styrda känslor.Mycket lite av Varsjavskijs verk är översatta till andra språk. Några av Donomaganovellerna har dock översatts till svenska, dels i novellsamlingen Sällsamma händelser i Donomaga (1981) från Delta Förlag, dels novellen Pobeg (1970) som Flykten i Jules Verne-Magasinet nr 359 (1976) och i antologin Ljusets vår från Delta förlag.Förutom Donomagacykeln så har han skrivit den satiriska novellsamlingen Tjelovek, kotoryj videl antimir (vilket på svenska betyder Mannen som såg antivärlden) 1965 om bland annat tidsreseparadoxer, robotar och bioteknik.Enligt Lundwall hör Varsjavskij till en av de tre bästa science fiction-författarna i världen och är en av de mest lästa av de sovjetiska science fiction-författarna.

Joanna Russ

Joanna Russ, född 22 februari 1937 i New York i New York, död 29 april 2011 i Tucson i Arizona, var en amerikansk science fiction-författare och allmänlitterär författare. Russ var också känd som feministisk litteraturvetare.

Hon har, mer eller mindre samtidigt med Ursula K. Le Guin, gjort stora insatser för att föra in ett feministiskt perspektiv i science fiction-litteraturen, och kan sägas, tillsammans med Le Guin och Alice Sheldon (under sin pseudonym James Tiptree Jr) ha skapat den starka feministiska strömning som präglat science fiction alltsedan början av 1970-talet. Hennes debutroman Picnic on Paradise var den första science fiction-roman där en kvinna med självklarhet innehade hjälterollen i vad som väsentligen är en actionberättelse. Till hennes främsta verk räknas Honmänniskan.

1972 belönades hon med Nebulapriset för novellen "When It Changed".

Jon Bing

Jon Bing, född 30 april 1944 i Tønsberg i Vestfold, död 14 januari 2014, var en norsk science fiction-författare och professor i rättsinformatik vid Oslo universitet.

Tillsammans med Tor Åge Bringsværd och några andra studenter vid universitetet i Oslo startade Jon Bing föreningen Aniara, en klubb för science fiction-intresserade som ofta var aktuell i media med science fiction-relaterade utspel. Bing har gett ut flera böcker, både skönlitteratur och facklitteratur. Han debuterade 1967 tillsammans med Bringsværd med novellsamlingen Rundt solen i ring, men skrev många böcker ensam, ofta med god hjälp från kompisen Bringsværd.

Jon Bing engagerade sig inom många olika områden. Han förekom vid jubileet för den första datorn i Norge, han har tyckt till om upphovsrätten för digitala medier och förekom ofta på den årliga science fiction-festivalen ShadowCon i Oslo. Han uttalade sig ofta i media om etik när det gäller teknik, upphovsrätt och framtiden i stort. Bing tillhörde den äldre generationen datanördar.

Litterärt hade Bing en lugn, nästan drömmande stil. Han skrev om människor som står utanför det vanliga samhället, men som ändå klarar det omöjliga. I novellen "Riestopher Josef" från Rundt solen i ring skrev han om en pojke som inte kan gå utanför huset på grund av en hudsjukdom. Novellen handlar om att Riestopher bygger sig ett rymdskepp och drar till solen för att fånga en solstråle.

Bing finns mycket sparsamt översatt till svenska: förutom två noveller som trycktes i Jules Verne-Magasinet under sent 1970-tal finns endast två av hans barn- och ungdomsböcker i svensk översättning.

Bing sålde 2008 domännamnet bing.no till Microsoft för en okänd summa pengar.

Lars Olsson (serieskapare)

Lars "Lon" Olsson, född 1938 i Eskilstuna, är en svensk skämttecknare. Han är främst känd för serien Blixt-Grodon som publicerades i studenttidningen Gaudeamus 1964-1987.Lars Olsson tecknar i en enkel stil, oftast bara svart och vitt. Texterna har ofta absurda poänger. Han har medverkat i tidningar som Aktuellt i politiken, Författaren, Galago, Jules Verne-magasinet, Kooperatören, Lag & Avtal och Musikens Makt.Olsson har aldrig varit tecknare på heltid. Han var tidigare verksam som bibliotekarie på Kungliga biblioteket.

Nicolas Križan

Nicolas Maks Herbert Križan (uttal: /'kriʒan/; folkbokförd som Krizan), född 12 september 1963 i Lidköping, är en svensk art director, illustratör, grafisk formgivare och serieskapare.

Nova science fiction

Nova science fiction, även kallad Nova, är en svensk science fiction-tidskrift som utgivits i två omgångar, först med totalt 21 nummer 1982–1987 som Nova Science Fiction av Laissez Faire Produktion AB och från 2004 av Gafiac produktion HB, Viken. Under den första utgivningsperioden redigerades tidskriften av John-Henri Holmberg och Per Insulander; sedan nystarten 2004 är John-Henri Holmberg ensam redaktör. I redaktionen sitter också Mats Dannewitz Linder, Anders Bellis, Ylva Spångberg och Amelia Andersdotter.Nova ges ut fyra gånger om året och ett typiskt nummer är 160 sidor långt, med fokus på modern science fiction. Större delen av tidskriften tas upp av noveller, huvudsakligen översatta från engelska, men den innehåller även recensioner, ledare och ibland essäer.Tidskriften utkommer med såväl blandade nummer som specialnummer eller specialsektioner om enskilda författarskap.

Nummer 10/11 belyser Alice Sheldons författarskap, inklusive hennes pseudonym James Tiptree Jr.s, samt innehåller en lång översikt av science fiction skriven av kvinnliga författare.

Tidskriften innehåller även recensioner, presentationer av de publicerade novellerna och gärna långa redaktionella essäer om science fiction.Vid den europeiska sf-kongressen Eurocon 2009 tilldelades Nova science fiction priset till bästa europeiska sf-tidskrift.

Tidskriften marknadsförs som Skandinaviens största tidskrift om och för science fiction, och räknar sig som en av de fyra professionella svenska tidskrifterna inom området sedan 1940, där de övriga utgörs av Häpna!, Galaxy och Jules Verne-magasinet.2008 förlorade Nova kulturrådets tidskriftsstöd.

Rickard Berghorn

Rickard Karl Johan Berghorn, egentligen Beghorn, ursprungligen Anders Karl Johan Svensson, född 18 november 1972, är en svensk författare, förläggare, översättare och tidigare redaktör för skräcktidskriften Minotauren. Han har också använt sig av pseudonymen Rickard Winter. Berghorn driver förlaget Aleph Bokförlag. Han har även skrivit egna skräcknoveller för bl.a. Jules Verne-magasinet och två radiopjäser för Sveriges Radio P3, Svartsjukans anatomi och Necronomicon i Sverige.

Specialiserad på klassisk skräcklitteratur har Berghorn tillsammans med Annika Johansson skrivit en historik över skräcklitteraturens historia, Mörkrets mästare. Där behandlade Berghorn äldre skräcklitteratur fram till H. P. Lovecraft, med tonvikt på Emanuel Swedenborgs inflytande.

Roland Adlerberth

Roland Carlos Adlerberth, född 21 september 1923 i Varberg, död 31 juli 1993 i Lerum, var en svensk översättare och författare.

Adlerberth blev 1947 filosofie kandidat vid Göteborgs universitet. Åren 1949-1956 arbetade han som biblioteksassistent vid Dicksonska folkbiblioteket i Göteborg och därefter vid stadsbiblioteket i Köping fram till 1958. Ändå var han först och främst översättare och en mycket flitig sådan: "Under sina drygt trettio år som yrkesöversättare stod Roland Adlerberth för mycket nära 400 titlar, förmodligen svenskt rekord." Han översatte från engelska, franska, danska, tyska och (i mindre utsträckning) från nederländska och norska.

På 1950-talet var Adlerberth medgrundare till en av de första science fiction-klubbarna i Sverige, SF-klubben Futura. År 1965 lät Bibliotekstjänst ge ut Roland Adlerberths läselots Människan i blickpunkten: memoarer och biografier: ett urval. På 1960-talet sammanfattade Adlerberth årets facklitteratur i Tidens kalender. År 1977 erhöll han Svenska Deckarakademins översättarpris.

Adlerberth var översättare av främst science fiction, spänning, äventyr och deckare till svenska. Han var medarbetare i bland andra Dast-Magazine, Jules Verne-Magasinet, Häpna!. Han var vidare medlem av Statens kulturråds tidskriftsnämnd.

Rymdopera

En rymdopera (engelska: space opera) eller rymdsåpa (av rymden + såpopera) är ett informellt namn på en typ av science fiction som består av dramatiska och ofta äventyrsberättelser i en mer eller mindre uppdiktad rymdmiljö. Oftast rör det sig om mjuk science fiction som egentligen hämtat inspiration från olika kulturer och miljöer runtom på Jorden, med politiska förvecklingar, romanser och äventyr, teman som även återkommer i exempelvis arktitektur och natur.

I berättelserna upprätthåller ofta civilisationerna inom samma galax eller i olika galaxer, trots de stora avstånden i rymden, kontakter genom en teknikutveckling som möjliggör det för rymdfarkosterna att färdas snabbare än ljuset, och varelser från olika planeter och naturliga satelliter umgås ofta över drinkar i barlokalerna i så kallade rymdhamnar. Referenser till sjöfarten på Jorden förekommer också ofta, då rymdfarkosterna ofta även kallas "rymdskepp" och delas ibland in i olika "flottor". Vid strider finns referenser till sjöslag och även rymdpirater är vanliga.

Många menar att rymdoperan förlorat sin "verklighetskänsla" (även om science fiction snarare handlar om vad som en dag i framtiden kan bli möjligt än vad som i dag är möjligt och verklighet) och därmed också sin spänning.

Rysk science fiction

Rysk science fiction kan spåra sitt ursprung bakåt till 1700-talet, då många utopier såg dagens ljus. På ryska anses fantasy, science fiction, skräck och angränsande genrer alla vara delar av ett vidare paraplybegrepp, fantastika (фантастика), ungefär motsvarande "spekulativ fiktion" och är därför inte lika särskilda som i väst. Dess guldålder inträffade enligt många på 1960-talet, då också huvuddelen av översättningar från engelska kom till.

Sam J. Lundwall

Sam Thore Jerrie Lundwall, född 24 februari 1941 i Stockholm, är en svensk science fiction-författare, översättare, redaktör, bokförläggare, fotograf, TV-producent och trubadur. Han är en mångsysslare och har verkat för science fiction och skräck inom litteratur och TV.

Science fiction-fandom i Sverige

I Sverige bildades science fiction-fandom av Dénis Lindbohm 1949 som, när han våren det året lämnade sin militärtjänstgöring, grundade Strate-Organisation tillsammans med vänner från lumpen och folk som Arvid Gyllenberg. Klubben hade 7-9 medlemmar, träffades på möten, diskuterade sf-litteratur (som intill nyligen spritts av den populära Veckans Äventyr/Jules Verne Magasinet, 1940-47), intresserade sig för rymden och byggde till och med modeller av rymdraketer.[källa behövs]

Science fiction-tidskrift

En science fiction-tidskrift eller sf-tidskrift är en tidskrift som innehåller eller handlar om science fiction. Science fiction-tidskrifterna har under genrens levnadslopp spelat en central roll för dess utveckling;

vissa anser att det var i och med de specialiserade science fiction-tidskrifternas framväxt som science fiction föddes.

Svensk science fiction

Svensk science fiction har genom åren fört en relativt undanskymd tillvaro. Dock har flera mer kända svenska författare, som Karin Boye, P. C. Jersild, Ivar Lo-Johansson, Harry Martinson och Pär Rådström skrivit enstaka böcker inom genren, medan författare som Lars Jakobson, Sam J. Lundwall, Bertil Mårtensson, Peter Nilson och Sven Christer Swahn inte haft något emot att karaktäriseras som främst eller delvis sf-författare.

This page is based on a Wikipedia article written by authors (here).
Text is available under the CC BY-SA 3.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.