Judits bok

Judits bok (grekiska Ιουδήθ) är en av böckerna i Tillägg till Gamla Testamentet. I boken berättas om hur en judisk kvinna vid namn Judit räddar sitt folk genom att förföra och sedan döda Nebukadnessar II:s härförare Holofernes. Som symbol för kvinnlig styrka och politiskt mod har hon ofta blivit ett motiv i konsten.

De antika manuskript som finns av Judits bok förmedlar tre något olika versioner på grekiska, två på latin och en på syriska. Troligtvis är originalet en gång formulerat på hebreiska, men det finns inga manuskriptfynd som bevisar det, och det är vanligtvis den grekiska texten som ligger till grund för moderna översättningar.

Judits bok börjar med att datera början av sin historia till "det tolfte året av Nebukadnessars regering, han som var kung över assyrierna i den stora staden Nineve, då Arpakshad var kung över mederna i Ekbatana". Den kung Nebukadnessar vi känner till från historien och Andra Kungaboken var kung över Babylonien och residerade i Babylon, och någon historisk kung Arpakshad av Medien känner vi inte till.

De flesta bibelforskare tolkar därför denna datering som ett sätt att förklara för läsaren/lyssnaren att den historia som skall berättas inte har inträffat i verkligheten, men som har ambitionen att vara realistisk.

Judits bok
är en av böckerna i
Tillägg till Gamla testamentet

Tobit
Judit
Ester enligt den grekiska texten
Första Mackabeerboken
Andra Mackabeerboken
Salomos vishet
Jesus Syraks vishet
Baruk
Jeremias brev
Tillägg till Daniel
Manasses bön

Bibeln, inklusive Tillägg till
Gamla Testamentet
, finns
tillgänglig i sin helhet på:

Bilder

El retorno de Judith

Judit. Målning av Sandro Botticelli.

Caravaggio Judith Beheading Holofernes

Judit halshugger Holofernes. Målning av Caravaggio.

August Riedel Judith 1840

Judit. Målning av August Riedel.

Källor

  • Eriksson, LarsOlov, 1999: De glömda böckerna. En guide till Apokryferna. Örebro: Libris.
  • Harris, Stephen L., 2000: Understanding the Bible, Fifth Edition. Mountain View: Mayfield.
  • Henrikson, Alf, 1990: Biblisk historia. Stockholm: Bonniers.
  • West, Gerald., 2003: "Judith" i Eerdmans Commentary on the Bible. Grand Rapids: Eerdmans.

Externa länkar

  • Wikisource-logo.svg Wikisource har originalverk relaterade till Judits bok.
10 december

10 december är den 344:e dagen på året i den gregorianska kalendern (345:e under skottår). Det återstår 21 dagar av året.

Artemisia Gentileschi

Artemisia Gentileschi, född 8 juli 1593 i Rom, Italien, död 1653 i Neapel, var en italiensk målare. Gentileschi verkade under ung- och högbarocken, som en av sin tids mest kända konstnärer. Hon var dotter till Orazio Gentileschi.

Betylua

Betylua (äldre bibelöversättningar Betulia) är en biblisk stad vars befrielse av änkan Judit, när den belägrades av Holofernes, utgör berättelsen i Judits bok.

Staden låg söder om Jezreelslätten, i närheten av det gamla Dotan.[källa behövs]

Gamla Testamentets kanon

Gamla Testamentets kanon (ordet kanon uttalas kánon) är en förteckning över de skrifter som ingår i Hebreiska Bibeln/Gamla Testamentet och som är norm för tro och liv inom respektive tradition.

Guillaume Du Bartas

Guillaume de Salluste Du Bartas, född 1544, död 1590, var en fransk militär och poet.

Du Bartas skickades av kungen Henrik III av Navarra som sändebud till England, Skottland och Danmark. Jeanne d'Albret fäste hans uppmärksamhet på Judits bok, något som honom att skriva Judith, en dikt i tre sånger, utgiven 1573. Några år senare följde det arbete som av samtiden skattades högst, La première semaine (1579), en framställning av skapelsehistorien, på alexandriner. Med hänsyn till framställningssättet och formen är Du Bartas påverkad av Plejaden, men han är helt självständig med avseende på ämnesval och den för hans diktning utmärkande religiösa tendensen. Han har påverkat Torquato Tasso och Anders Christensen Arrebo och genom denne indirekt även Haquin Spegel i hans Guds werk och hwila.

Holofernes

Holofernes var en assyrisk härförare, omtalad i Judits bok. Han var den i Ninive residerande assyriske kungen Nebukadnessar II:s överfältherre och hade av honom fått i uppdrag att underkuva samtliga folk i västra Asien. Han blev då han belägrade fästet Betylua i judiska landet, dödad av en israelitisk kvinna Judit. Han kan inte vara en historisk person.

Jezreelslätten

Jezreelslätten är en större slätt i Israel belägen mellan Samarien och Galiléen och begränsad i väster av Karmelberget, i öster av bergen Gilboa och Tabor och i norr av berglandet kring Nasaret. Den från Gamla Testamentet bekanta bäcken Kison flyter genom slätten i nordvästlig riktning. Jorden, som består av vittrad basalt från vulkaniska utbrott, är mycket fruktbar. Slätten är i GT nämnd i bland annat i Domarboken 6:33 och är känd även under namnet "slätten vid Megiddo", eller "den stora slätten". I Judits bok 4:6 kallas den Esdrelon. På grund av sitt läge har Jezreelslätten varit ett berömt slagfält alltifrån Deboras och Baraks dagar ända in i nyare tid.

Judit

Kvinnonamnet Judit eller Judith är ett bibliskt namn som betyder judinna. Även betydelsen lovad och prisad har föreslagits. En av de apokryfiska böckerna heter Judit, se Judits bok. Judit var också namnet på en av Esaus hustrur i Gamla Testamentet. Jutta är en lågtysk form, Jytte en dansk.Namnet var populärt kring förra sekelskiftet och har även haft en viss ökning de senaste åren.

31 december 2005 fanns det totalt 4 180 personer i Sverige med namnet Judit/Judith, varav 2 045 med det som tilltalsnamn.

År 2003 fick 53 flickor namnet, varav 21 fick det som tilltalsnamn.

Namnsdag: 13 juli, (1986-1992: 2 september).

Judith (Serov)

Judith (ryska: Юдифь, Yudif) är en rysk opera i fem akter med musik av Aleksandr Serov. Librettot bygger på Judits bok, ett tillägg till Gamla testamentet.

Judith (opera)

Judith är en opera (Opéra-sérieux) i tre akter av Arthur Honegger med text av René Morax efter Judits bok, en av böckerna i Tillägg till Gamla Testamentet.

Sofia av Brandenburg

Sofia av Brandenburg, född 1568, död 1622, var kurfurstinna av Sachsen. Hon var dotter till Johan Georg av Brandenburg och Sabina av Brandenburg-Ansbach och gift sedan 1582 med kurfurst Kristian I av Sachsen. Hon var Sachsens regent under sonen Kristian II:s omyndighet från 1591 gemensamt med hertig Johan Wilhelm av Sachsen-Wiemar.

Sofia motarbetade som regent kalvinismen till förmån för lutheranismen. Vid makens död fängslade hon kalvinisten och rådsmedlemmen Nikolaus Krell och fick honom avrättad 1601. Anspelande på den gudfruktiga änkan Judit i den gammaltestamentliga Judits bok hyllades hon därefter av lutheranerna som "Judit av Sachsen”.

Hon präglade egna mynt, Sophiendukaten, restaurerade en kyrka som fick namnet Sophienkirche och parken Der Herzogin Garten.

Svenska regenters valspråk

Svenska regenters valspråk handlar om de valspråk (motton), som Sveriges regenter har haft under historiens gång.

Den förste svenske regent som hade ett valspråk var unionskungen Kristian I i mitten av 1400-talet, men även om han och hans två efterföljare som unionskungar (Hans och Kristian II) hade valspråk användes de inte i Sverige. Det är först från och med Gustav Vasa, som det har varit allmän tradition för svenska regenter att ha valspråk.

Fram till och med Adolf Fredrik i mitten av 1700-talet användes valspråken både på svenska och latin (i vissa fall även på tyska). Från och med Gustav III har valspråken bara varit på svenska, och de latinska versioner från och med denna tid är endast översättningar.

Språk

This page is based on a Wikipedia article written by authors (here).
Text is available under the CC BY-SA 3.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.