Jordskred

Jordskred uppkommer när hållfastheten i marken försämras såpass att marken inte längre är i jämvikt utan börjar att röra på sig. Jorden rör sig då snabbt över en eller flera glidytor. Jordskred förekommer i finkorniga jordarter såsom silt och lera. Det finns även det som kallas "ras" som sker i jordarter som sand eller grus.

Jordskredgranan1
Ett skred med silt/lera nära Granån i Gräsmarks socken, Värmland 2008. (Jämför med mannen längst bort i bild).

Typer

Jordskred delas in i två skilda huvudtyper, rotationsskred, (vanliga i okonsoliderade, leriga jordar) samt flak- eller släntskred. Rotationsskred utlöses ofta genom att stränder undergrävs av vågor. Dessa skred är tillbakagripande; med det menas att då ett ”block” glidit iväg, blir området bakom detta instabilt - och risken för ett skred till är stort. Man delar in rotationsskreden i två grupper: skålskred respektive flaskskred. Dessa benämningar härleder till skredets form: Skålskred bildar skredärr med en rundad form, och om marken är uppblött kan den tryckas ut genom en smal öppning och kan då bilda ett skredärr, med formen av en flaska.

Orsaker till skred

Oftast är ett inträffat skred eller ras en kombination av flera orsaker.

  • Erosion eller vittring. Detta sker exempelvis vid älvstränder där stranden ovan riskerar att rasa. Detta minskar de krafter som vill hålla emot marken.
  • Ökad vattenmättnad i marken. Ökad vattenmättnad försämrar markens hållfasthet och kan därigenom lättare leda till skred eller ras. Detta kan bero på långvarigt regnande, kalhuggna områden eller igensatta diken. Detta skall bland annat kopplas till urlakning av leror som legat under högsta kustlinjen. Det handlar främst om så kallad kvicklera som finns i Västsverige. Då har saltkristaller i leran lakats ur och därigenom försämrat hållfastheten. Vid nederbörd under lång tid blir sedan leran mättad med vatten och övergår vid en viss vattenmättnad och en viss omrörning till i princip helt flytande form.

Ökat marktryck (dvs. människans påverkan genom bebyggelse eller djurhållning etc.). Detta ökar de krafter som vill trycka ner marken. Ett exempel på detta är vid översvämningar. Då kommer ett långvarigt regnande och höga vattennivåer i sjöar och älvar öka vattenmättnaden i marken. Så länge som vattennivåerna i sjöar och vattendrag är höga så kommer detta skapa ett mothåll. Problemen blir när vattnet drar sig tillbaka. Då försvinner mothållet samtidigt som vattenmättnaden i täta jordarter som lera fortfarande är hög.

Vanligt är även att glidytorna skapas av (massiv) nederbörd. Då blir den översta delen av jordlagret genomdränkt av vatten och därför tyngre, och kan då glida bort från den torra jorden.

Exempel på jordskred i Sverige

Geografiskt
område
År Plats Benämning
Göta älv Cirka 1150 Bohus - Jordfallet
Göta älv 7 oktober 1648 Intagan vid Åkerström Jordfallet vid Åkerström
Göta älv 1680-talet Lilla Edet
Göta älv Mellan 1686 och 1697 Torpa
Lärjeån 16 september 1730 Gunnilse
Göta älv I mars 1733 Ballabo
Göta älv Cirka 1750 Ödegärdet och Skörsbo
Göta älv 21 och 22 december 1759 Bondeström
Göta älv 21 december 1806 Utby
Göta älv 1830-talet Ödegärdet och Skörsbo
Lidan 1946 Sköttorp, Lidköping Sköttorpsraset
Göta älv 29 september 1950 Södra Surte Surteraset
Göta älv 13 april 1953 Guntorp Guntorpsraset
Göta älv 7 juni 1957 Göta Götaraset
Norsälven 12 april 1969 Trossnäs
Byfjorden 5 juni 1973 Uddevalla Skredet vid Fröland
Göta älv 30 november 1977 Tuve Tuveraset
Göta älv 14 april 1993 Agnesberg Agnesbergsskredet
Göta älv 16 april 1996 Ballabo Ballaboskredet
Trosaån 23 maj 1997 Vagnhärad Skredet i Vagnhärad
Taske å 20 december 2006 Småröd Vägraset vid Småröd

Se även

Externa länkar

Arno

Arno är en 241 kilometer lång flod i mellersta Italien. Den har sin källa vid Monte Falterona (1 654 möh) i bergskedjan Apenninerna och rinner genom städerna Florens och Pisa. Avrinningsområdet är 8 228 km². Medelflödet vid mynningen är 110 m³/s. I november 1966 svämmade floden över, vilket ledde till svåra skador på Florens stad.Liksom många andra floder i medelhavsområdet har Arno starkt varierande vattenflöde: Från våldsamt brusande och fylld till brädden med smältvatten på våren, till en stilla porlande bäck på bottnen av flodfåran på hösten. Detta har många gånger orsakat översvämningar och jordskred på vårarna. Vid översvämningen 4 november 1966 brast Arnos fördämningar vid Florens, så att minst 40 personer dödades och otaliga unika böcker och konstnärliga mästerverk ödelades eller skadades. Fortfarande 40 år efter den katastrofen väntar hundratals verk på att bli restaurerade. Nyanlagda fördämningar högre upp i flödet har gjort det möjligt att reglera och utjämna vattenflödet så att riskerna för översvämning i Florens nu är mycket mindre.

Craco

Craco är en ort och kommun i provinsen Matera, i regionen Basilicata i södra Italien. Kommunen hade 725 invånare (2017) och gränsar till kommunerna Ferrandina, Montalbano Jonico, Pisticci, San Mauro Forte, Stigliano.

Gamla staden är en spökstad, Övergiven i början av 1960-talet på grund av jordskred. I dag är staden en plats för inspelningen av många filmer som The Passion of the Christ av Mel Gibson och Vägen till Betlehem av Catherine Hardwicke, Quantum of Solace av Marc Forster.

Göta älv

Göta älv är 93 kilometer lång och rinner från Vänern till Älvsborgsfjorden (tidigare Wike fjord) i Kattegatt.

Götaraset

Götaraset var ett av många jordskred i Västsverige på 1900-talet.

Fredagen 7 juni 1957 klockan 11.25 (dagen före pingstafton) försvann två kilometer av älvstranden, vid Göta i Lilla Edets kommun.

Jordskredet skedde huvudsakligen inne på AB Göta Bruks fabriksområde och halva sulfitfabriken raserades. Rassträckan var nära 2 km lång och omfattade ca 32 hektar. Tre personer omkom i jordskredet, flera skadades och de materiella skadorna var omfattande. Idag syns inget från raset. Det var den andra stora naturkatastrofen längs Göta älv på några få år, sju år efter Surteraset. Götaraset var fyra gånger större än Surteraset 1950.

Jalgaon (distrikt)

Jalgaon är ett distrikt i delstaten Maharashtra i västra Indien. Den administrativa huvudorten är Jalgaon. Befolkningen uppgick till 3 682 690 invånare vid folkräkningen 2001, på en yta av 11 765 kvadratkilometer.Ett jordskred inträffade i distriktet i juli 2005, på grund av den pågående monsunen. Räddningsmanskap nådde fram 27 juli samma år för att gräva efter överlevande och döda. Deras arbete försvårades av att ovädret skadat teleförbindelserna i området. Flera hundra människor beräknas ha omkommit.[källa behövs]

Jordbävning

För filmen "Jordbävningen", se Jordbävningen.

En jordbävning, även kallat jordskalv, innebär att marken skakar och rör sig på grund av plötsligt utlösta rörelser i jordskorpan eller övre delen av manteln, den så kallade litosfären. Skakningarna kan orsaka svåra skador på byggnader, och om jordbävningen inträffar under havet kan en flodvåg, tsunami, utlösas och färdas långa sträckor och orsaka stor förödelse när den når land. En jordbävning kan hålla på från några få sekunder till 10 minuter.

Jordbävningen i Ancash 1970

Jordbävningen 1970 i Ancash (spanska: Terremoto de Áncash de 1970) inträffade i Peru den 31 maj 1970. I kombination med ett efterföljande jordskred vid Huascarán blev följden en av de största naturkatastroferna som hittills registrerats i Perus historia.

Jordbävningen påverkade de peruanska regionerna Ancash och La Libertad. Epicentrum för jordbävningen låg 30 kilometer från kusten till Casma och Chimbote i Stilla havet, där Nazcaplattan trycks ned av den Sydamerikanska plattan. Jordbävningen hade en styrka av 7,9 på Richterskalan och en intensitet av upp till VIII på Mercalliskalan.

Jordbävningen inträffade på en söndagseftermiddag klockan 15:23:31 lokal tid (20:23:31 UTC) och varade i 45 sekunder. Skakningarna destabiliserade den norra sidan av berget Huascarán, vilket orsakade ett jordskred av berg och snö. Skredet började som en glidande massa av glaciäris och bergmassa ungefär 900 meter bred och 1 600 meter lång. Massan föll några tusen meter och ner i sjön Llanganuco, vilket gav upphov till en fruktansvärd störtflod som inom några minuter sköljde över de två byarna Yungay och Ranrahirca, vilka utplånades och begravdes under ett tolv meter djupt täcke av vatten, is, lera och sten. Störtfloden kom med en hastighet av elva kilometer på fyra minuter. När massorna nådde Yungay beräknas de ha bestått av cirka 61 000 000 m³.

Jordfallsbron

Jordfallsbron är en landsvägsbro över Göta älv, Bergslagsbanan och E45 mellan Hisingens nordöstra hörn och Bohus. Den har fyra körfält och gång- och cykelbana längs brons norra kant. Segelfri höjd är 11 meter, total höjd 15,5 meter, bredd 17,3 meter. Den är öppningsbar och klaffen är 49,5 meter lång. Bron är totalt cirka 700 m lång.

Namnet Jordfallet kommer från det område på fastlandet vid Bohus, som drabbades av ett jordfall (gammalt namn för jordskred), ca år 1150, när delar av det som idag är vägen Källarliden, rasade ner i Göta älv. Brons östra del, liksom vägen E45 står idag på rasmassorna från det skredet.

Järnvägsolyckan i Getå

Järnvägsolyckan i Getå var en järnvägsolycka som inträffade den 1 oktober 1918 i Getå i nuvarande Norrköpings kommun. Det är den hittills allvarligaste olyckan i svensk järnvägshistoria då minst 42 personer dog. Det exakta antalet omkomna har inte fastställts.

Olyckan skedde på grund av ett jordskred i ler- och gruslager i en brant sluttning ned mot Bråviken där järnvägen hade anlagts. Strax efter jordskredet kom ett tåg bestående av lok med tio vagnar som spårade ur och föll ned på en landsväg bredvid banvallen. Det höga antalet omkomna berodde inte främst på urspårningen i sig utan på att glödande kol satte eld på vagnarna där många passagerare satt fastklämda. Den geotekniska undersökningen av olycksplatsen som gjordes hade stor betydelse för utvecklingen av geotekniken i Sverige.

Kvicklera

Kvicklera är en unik form av sjölera som tenderar att ändra konsistens från en relativt fast till en rinnande fas när den rubbas. Orubbad kvicklera liknar ett vattenmättat gel. När en mängd kvicklera utsätts för tillräckligt mycket stress övergår den snabbt genom likvifaktion till en flytande sörja. Ett litet block lera kan likvefieras så lätt som av ett knytnävsslag, medan större mängder är känsliga för större stressfaktorer, till exempel jordskalv eller övermättnad på grund av häftigt regnfall. Även om kvickleran är ett fast ämne, beter sig på det här viset därför att den består till stor del av vatten, ända upp till 80%. Leran behåller sin fasta struktur trots den höga vattenhalten därför att ytspänning håller ihop vattenöverdragna lerpartiklar i en bräcklig gitterstruktur. När strukturen utsätts för stress, återgår den till en flytande fas.

Fyndigheter av kvicklera finns i nordliga länder som Ryssland, Kanada, Norge, Sverige och Finland, samt delstaten Alaska i USA. Fyndigheterna avlagrades under pleistocen.

Kvicklera har varit den grundläggande orsaken till många dödliga jordskred. Endast i Kanada har kvicklera varit bidragande faktor för fler än 250 kända skred.

Massrörelse (geologi)

En massrörelse är den geomorfolgiska process som inträffar då jord, sten eller snö rör sig ner för en slänt och inträffar då gravitationskraften blir större än de friktionskrafter och kohesionskrafter som håller emot. Exempel på massrörelser är: ras, jordskred, laviner och jordflytningar. Orsaker till massrörelser kan vara vibrationer från jordskalv eller järnvägstrafik, mänskliga aktiviteter som leder till sänkt hållfasthet i området eller stora mängder regn.

Naturkatastrof

Naturkatastrof är en händelse orsakad av naturkrafter som har stora negativa konsekvenser för den omgivande miljön och de organismer som lever där. Exempel på naturkatastrofer är vulkanutbrott, jordbävningar, långvarig torka, orkaner och översvämningar.

Roscigno

Roscigno är en kommun i provinsen Salerno i regionen Kampanien, Italien. Roscigno gränsar till kommunerna Bellosguardo, Corleto Monforte, Laurino, Sacco och Sant'Angelo a Fasanella.

Kommunen är delad i två delar: Roscigno Vecchia och Roscigno Nuovo. Roscigno Vecchio, den gamla staden är en obebodd del på grund av risk för jordskred. Stadsdelen började utrymmas 1902 och invånarna flyttades till Roscigno Nuovo.

Roscigno är en del av nationalparken Parco Nazionale del Cilento e Vallo di Diano.

Räddningshund

Räddningshundar är brukshundar som är tränade för att söka efter nödställda människor, till exempel saknade efter jordbävningar, jordskred, laviner, tågolyckor, flygolyckor eller explosioner. En variant är livräddningshundar (sjöräddningshundar) för livräddning i vatten.

Räddningshundar kan vara av vilken ras som helst, även blandras. Räddningsarbetet ställer stora krav på hunden: Den måste kunna komma igång snabbt när det är dags att arbeta och koppla av när arbetet är slutfört. Den skall klara av bråte, lösa underlag, höga höjder, rök, buller och eld. Hundarna tränas att söka av stora områden och markera för instängda personer. Hunden börjar tränas när den är cirka ett år och kan börja användas vid tre års ålder. Därefter kan den tjänstgöra under cirka fem år.

Man skiljer på ytsökande och ruinsökande räddningshundar.

Internationella prövningsordningen (IPO) har ett prov för räddningshundar, IPO-R.

Saffir–Simpsons orkanskala

Saffir–Simpsons orkanskala (SSHS) är en skala för att mäta storleken på de tropiska cykloner i västra Atlanten och Stilla havet öster om datumgränsen som uppnår orkanstyrka. För orkaner i andra delar av världen används andra skalor.

Skalan är uppkallad efter ingenjören Herbert Saffir och meteorologen Bob Simpson, som tillsammans utvecklade den 1971, då Simpson var chef för USA:s National Hurricane Center. Skalan började tillämpas av USA:s National Weather Service 1973.Angivna vindstyrkor i Saffir–Simpsonskalan avser 1-minutsmedelvärden enligt nuvarande USA-standard. Kortvarigt (några sekunder) uppträder i regel vindbyar med betydligt högre vindhastighet, upp till 25 % över medelvärdet. Många uppgifter i litteraturen avser 10-minutersmedelvärden, som ger lägre siffror än om samma storm beskrivits med 1-minutmedelvärden. Däremot avviker enstaka toppar (vindstötar) mer från medelvärdet i 10-minuterfallet än vid 1-minutfallet.

De senaste decennierna har man noterat en ökad frekvens av riktigt kraftiga tropiska cykloner. Även om säkra bevis saknas tyder ett flertal studier på att den ökade frekvensen av "monsteroväder" har ett samband med att klimatet på jorden blir varmare (se global uppvärmning) och att vi även i framtiden får förvänta oss allt intensivare oväder. Allt fler forskare tror nu att det bara är en tidsfåga innan man registrerar oväder med medelvindhastigheter på 90 m/s (324 km/h) eller ännu mer. Därför anser en del meteorologer att man borde utöka skalan med en kategori 6. Gränsen för kategori 6 anser man borde gå vid medelvindhastgheter på 78-80 m/s (281-288 km/h). Bevisligen har man bara under tidsspannet av 3-4 år registrerat flera tropiska cykloner med så våldsamma vindar att de skulle klassas i den hypotetiska "kategori 6" (till exempel Orkanen Wilma, Orkanen Rita och Cyklonen Monica). Hittills har emellertid endast ett litet antal tropiska cykloner nått land med en kraft som skulle placera dem i "kategori 6". I Atlanten endast Orkanen Camille (1969) och Labour day hurricane (1935), i båda fallen med en enorm förödelse i de drabbade områdena. Lyckligtvis träffade de ingen storstad men forskare bävar för följderna om en cyklon med medelvindhastigheter på 90 m/s drabbar till exempel Miami-Fort Lauderdale området i södra Florida eller, ännu värre, det oerhört tättbefolkade Bangladesh/Västbengalen i Asien. Regionen är på grund av den stora befolkningstätheten, fattigdomen och den låglänta terrängen troligen det mest sårbara området i världen för tropiska cykloner.

Andra forskare är emellertid skeptiska till idén att utöka orkanskalan. Bland dem finns Robert Simpson, en av upphovsmännen till Saffir-Simpsons orkanskala. Enligt honom finns det inget behov av att införa kategori 6, helt enkelt därför att syftet med skalan är att ge allmänheten en bra indikation om cyklonens förstörelsepotential. Och när den varaktiga vindhastigheten överstiger gränsen för kategori 5 kommer kraften i vinden att vara så stark att endast konstruktioner i armerad betong kommer att stå kvar någorlunda intakta och alla byggnader belägna inom 400-500 meter från stranden kommer, hur välbyggda de än är, att skadas svårt av stormfloden eller helt enkelt skjöljas bort. Även riktigt välbyggda hus kommer, enligt Simpson att få stora skador om den utsätts för kategori 5-vindar i bara 6 sekunder.

Tsunami

En tsunami (av japanska 津波, tsunami "hamnvåg"), även kallad flodvåg, är en typ av vattenvåg som uppkommer vid en vertikal förskjutning av stora vattenmassor, i de flesta fall på grund av seismisk aktivitet på havsbottnen. Det beror på att det blir rörelser i marken.

Tsunamier kan uppkomma genom att jordskorpan under havet rör sig så att vattnet ovanför trycks upp eller "faller ned". En av de processer som åstadkommer sådana rörelser är jordbävningar orsakade av plattektonik, särskilt när en platta trycks in under en annan platta. När vattnet efter förflyttningen ska återta sitt jämviktsläge under inverkan av gravitationen bildas en våg med mycket stort energiinnehåll genom den stora vattenmassa som satts i rörelse. Vågen rör sig som en longitudinell våg, det vill säga att till skillnad från oceanvågor förflyttas vattnet i hela oceanen ner till bottnen vilket döljer den enorma energin i vågen ute på öppet hav. När vattnet blir grundare kommer energin i vågen att tvinga havsnivån att höjas då det strömmande vattnet inte har någon annanstans att ta vägen. Fasen är sådan att vågfronten alltid består av en mindre dal. Havsnivån kommer alltså först att sjunka undan och sedan höjas ännu kraftigare.

När vulkankratrar under havet faller samman och när jordbävningar förekommer under havet åtföljs detta ofta av stora jordskred. När sediment och sten rör sig nedför branta sluttningar på bottnen kan detta inverka kraftigt på det vatten som finns rakt ovanför. På samma sätt kan våldsamma vulkanutbrott lyfta upp stora vattenmassor, så att tsunamier bildas. Andra orsaker är att material faller ned i havet från rymden eller brant sluttande stränder. Även provsprängningar med atombomber under havsytan kan ge upphov till jättevågor, som till exempel vid Bikiniatollen.

Tuveraset

Tuveraset, även kallat Raset i Tuve, var ett kraftigt jordskred som inträffade klockan 16:09 den 30 november 1977 i Tuve på Hisingen i Göteborg. Det krävde nio dödsoffer och är därmed en av de värsta naturkatastroferna i Sverige i modern tid.

Vargas (delstat)

Estado Vargas är en av de 23 delstaterna (estados) i Venezuela.

Den är uppkallad efter Venezuelas förste civile president, José María Vargas. Vargas utgörs av ett kustområde i norra Venezuela och avgränsas av Aragua i väst, Miranda i öst, Karibiska havet i norr och huvudstadsdistriktet i söder. Delstatshuvudstaden är La Guaira. I Vargas finns landets största flygplats, Maiquetía, och landets största hamn.

1999 utsattes den geografiska mittdelen av Vargas för stora översvämningar och jordskred, kända som La Tragedia de Vargas ('Vargastragedin'). Dessa orsakade stora förluster av liv och egendom, och ledde till tvångsförflyttningar av befolkningen som innebar att flera småstäder helt försvann. Tusentals människor dog, och många fler flydde området till andra delstater.

Verdalsraset

Verdalsraset natten mellan den 18 och 19 maj 1893 i den norska kommunen Verdal i Nord-Trøndelag fylke i mellersta Norge är en av de svåraste rasolyckorna i Norges moderna historia. Uppskattningsvis 55 miljoner kubikmeter rasmassa rann ut och översvämmade stora delar av centrala Verdal. En yta motsvarande 3 kvadratkilometer försvann i lermassorna, inklusive 105 bondgårdar, tusentals djur och 116 människor.

Under vintern 1893 hade det kommit mycket nederbörd och Verdalsälven hade därför svämmat över flera gånger under våren. Verdalsraset började med ett jordskred vid Hagamarka 2 kilometer öster om Stiklestad kl. 00:30 på natten till den 19 maj. Jordskredet tog med sig två gårdar och ledde till älven blev uppdämd till 8-10 meters höjd, vilket gjorde att en sjö bildades vid Vuku. Efter en kort tid rasade denna fördämning och vattenmassorna från Vukusjön tog med sig stora landmassor, vilket ledde till ett ytterligare och mer omfattande jordskred. Detta andra skred tog med sig över 80 gårdar och översvämmade de nedre delarna av Verdal ner mot kusten och huvudorten Verdalsøra.

Tidigt på morgonen kom en omfattande räddningsaktion i gång. Hjälp kom från Levanger och övriga delar av Innhered.

Språk

This page is based on a Wikipedia article written by authors (here).
Text is available under the CC BY-SA 3.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.