Israel Aerospace Industries

Israel Aerospace Industries (hebreiska: התעשייה האווירית לישראל ha-ta'asiya ha-avirit le-yisra'el) eller kort IAI (תע"א ta`a') är Israels ledande företag inom flyg- och försvarsindustri. Det är samtidigt landets ledande exportör av industriella produkter.[3]

Israel Aerospace Industries
TypLimited company
HuvudkontorIsrael Ben Gurions internationella flygplats, Israel
NyckelpersonerYair Shamir
Styrelseordförande
Itzhak Nissan
Koncernchef Vd
BranschFörsvarsindustri
Flyg- och rymdteknik
Antal anställda16 757 - December 2010
Historia
Grundat1953 (som Bedek Aviation Company)
GrundareAl Schwimmer
Ekonomi
Omsättning 3,15 miljarder USD[1]
Orderstock: 9 miljarder USD[2]
Struktur
ÄgareStatsägt av Israeliska staten
DotterbolagElta Systems Ltd
AvdelningarMilitary Aircraft Group
Missiles, Systems & Space Group
Commercial Aircraft Group
Bedek Aviation Group
Engineering Group
Övrigt
WebbplatsIAI.co.il
FotnoterSiffror från 2010 års bokslut.

Historia

Al Schwimmer
IAI:s grundare Al Schwimmer, fotografiet från 1955.

Kort efter staten Israels födelse 1948 stod det klart att det israeliska flygvapnet behövde någon som kunde utföra större reparationer och underhållsarbeten på flygplanen, och att det skulle vara kostnadseffektivast att göra detta inom landets gränser. David Ben Gurion, israels förste premiärminister, var en av de drivande krafterna bakom beslutet att upprätta ett statsägt bolag för att sköta uppdraget, och 1953 grundades Bedek Aviation i en hangar på dåvarande Lods flygfält (numera Ben Gurions internationella flygplats) under ledning av Al Schwimmer.[4] Al Schwimmer var en amerikansk jude med arbetserfarenhet från Lockheed Corporation och Trans World Airlines. Under upptakten till Israels självständighetskrig innan staten Israel var självständig organiserade han en smuggelring baserad i USA som köpte upp och på olika vägar smugglade in flygplan till Israel för Haganahs räkning.[5] Företagets första uppdrag blev att sköta om underhållet på flygvapnets flygplan. Först enbart mindre plan, men senare även på transportplan och från Frankrike importerade stridsflygplan.[4]

Flickr - Israel Defense Forces - IAF Celebrates Israel's 61st Independence Day, April 2009
En formation med fyra israeliska Fouga Magister vid firandet av israels självständighetsdag 2009.

Under 1960-talet inleddes för första gången serietillverkning i Bedeks regi. Först handlade det om licenstillverkning av franska Fouga Magister skolningsflygplan. Senare skulle även licenstillverkning av stridsflygplan bli aktuellt. Efter att ett franskt vapenembargo omöjliggjort leverans av den för Israel skräddarsydda Dassault Mirage V lyckades den israeliska säkerhetstjänsten Mossad få tag på de kompletta ritningarna till planet, varefter Bedek fick i uppdrag att serietillverka flygplanet som IAI Nesher. Samtidigt höll israeliska ingenjörer på att utveckla en egen sjömålsrobot under namnet Gabriel. Senare versioner av Gabriel kom att spela en avgörande roll i sjöstriderna under Jom kippurkriget 1973.[6]

Egen produktutveckling

Utvecklingsarbetet med Neshern var en vändpunkt för företaget, och i slutet av 1960-talet kom det första egna flygplanet i form av det lätta fraktflygplanet IAI Arava som fortfarande är i begränsad användning runt om i världen. En utvecklad version av Neshern utrustad med en starkare amerikansk motor lanserades också under namnet IAI Kfir. 1968 köptes också rättigheterna till affärsflygplanet Rockwell Jet Commander, som senare utvecklades via IAI Westwind och IAI Astra till IAI Galaxy. Galaxy tillverkas numera av Gulfstream Aerospace under namnet Gulfstream G200, men IAI tillverkar fortfarande delar till flygplanet.[7]

I takt med det ökade utbudet av egna produkter steg exporten märkbart, och 1976 gick för första gången hälften av företagets produktion på export.[7] IAI Kfir blev en relativt stor exportframgång på försvarssidan, och exporterades till Colombia, Ecuador och Sri Lanka. Dessutom leasade amerikanska flottan och marinkåren 25 flygplan under 1980-talet för användning som motståndarplan i luftstridsövningar. Sri Lankas och Colombias flygplan har använts för markattackuppdrag mot tamilska tigrarna respektive FARC, medan Ecuadors flygplan deltog i Cenepakriget mot Peru. Under sistnämnda konflikten flög Kfir även jaktuppdrag, och sköt tillsammans med Mirage-plan ner tre fientliga jaktplan.[8] Samtidigt hade företaget fortsatt med utvecklingen av robotar, avionik och andra delsystem.

I slutet av 1980-talet arbetade IAI på ett nytt modernt stridsflygplan i form av IAI Lavi. Projektet var det mest ambitiösa som företaget gett sig in på, men lades ner under prototypstadiet trots lovande prestanda på grund av amerikanskt motstånd. Detta ledde i sin tur till en allvarlig kris inom företaget, och omfattande omorganisationer blev nödvändiga.[9] IAI:s nya strategi blev istället att satsa mera på flygplanstillverkningens stödfunktioner, inklusive avionik, telekrig, vapensystem och obemannade luftfarkoster. Dessutom började företaget på allvar marknadsföra konverteringsprogram för olika civila flygplan, främst till olika militära roller (signalspaning, lufttankning, AWACS) men också konverteringar av passagerarversionen av Boeing 747 till fraktplan.[10] Under början av 1990-talet utökade IAI sitt verksamhetsområde till att också inkludera tillverkning av satelliter för israeliska försvarsministeriets räkning.[11]

Samarbetet med flygplanstillverkare från andra länder utökades också. IAI var bland annat Chengdus viktigaste samarbetspartner i Chengdu Jian-10-projektets inledande fas. Främst handlade det däremot om moderniseringsprogram, ofta av åldrande flygplan och helikoptrar tillverkade i Sovjetunionen som försågs med modern avionik och delsystem. Ett av de mer framgångsrika exemplen på det senare är MiG-21 Lancer-projektet. Lancer var ett projekt i samarbete med Elbit och Aerostar SA för det rumänska flygvapnets räkning. Sammanlagt 110 flygplan, fördelade på 100 ensitsiga MiG-21M/MF/BiS och 10 tvåsitsiga MiG-21U, uppgraderades med moderna radarapparater, spaningskapslar, hjälmsikten, möjlighet att bära asymmetriska vapenlaster och precisionsvapen samt nya navigeringshjälpmedel som möjliggör uppdrag även i dåligt väder. Lancer kan bära både ryska, israeliska och västerländska vapen, och är konstruerad för att kunna delta i NATO-operationer.[12]

Nuvarande produkter

I nuläget (2011) tillverkar och marknadsför IAI och dess dotterbolag ett stort antal olika produkter, både på den civila och på den militära marknaden.

IAI erbjuder konverteringar av flera olika civila passagerarplan till fraktflygplan, bland andra Boeing 707, Boeing 737, Boeing 747, Boeing 767 och McDonnell Douglas MD-11.[10][13] Inredningen på passagerarflygplan kan också skräddarsys till önskad standard för roller som affärsflygplan eller VIP-transporter.[14] IAI genomför även konverteringar till tankplan och specialuppdrag för militära kunder.[13]

G200-at-HKIA
En Gulfstream G200 på Hong Kongs flygfält 2007.

Tillsammans med Gulfstream erbjuder IAI fyra olika affärsflygplan i form av Gulftsream G100 och G150 "Astra" samt Gulfstream G200 och G280 "Galaxy". Sedan licenstillverkningen av Rockwell Jet Commander startade 1971 har sammanlagt över 1000 affärsflygplan tillverkats som har sitt ursprung hos IAI.[15] Astra/Galaxy utgör de enda flygplan som nytillverkas av IAI efter att tillverkningen av IAI:s lätta transportplan IAI Arava upphört 1988[16] och jaktplanet IAI Nammer stannat på prototypstadiet 1991[17].

Utvecklingen och tillverkningen av obemannade luftfarkoster, UAV, sköts av avdelningen IAI-MALAT. Utbudet inkluderar renodlade spaningssystem i storleksklasserna från IAI Heron (spännvidd 26 meter, max startvikt 4,65 ton)[18] till IAI Mosquito (spännvidd 35 cm, max startvikt 0,5 kg)[19]. Bland övriga system kan nämnas den ombordbaserade helikopterlika IAI NRUAV[20].

Finska försvarets Ranger-system är framtagen gemensamt av IAI och RUAG Aerospace[21]

IAI utvecklar och tillverkar ett antal olika vapensystem, bland andra luftvärnsrobotar till både fartyg[22] och markbaserade förband[23], utvecklingen sker ofta i samarbete med Rafael Advanced Defense Systems[24][25] Ett antal olika sjömålsrobotar erbjuds också[22], liksom attackrobotar, pansarvärnsrobotar och precisionsstyrd ammunition.[26]

IAI utgör också en av de absolut viktigaste aktörerna i det israeliska rymdprogrammet, och har förutom ett antal kommunikationssatelliter, jordresurssatelliter och militära spaningssatelliter även utvecklat, tillverkat och opererat en egen familj bärraketer med beteckningen Shavit[27].[28]

Referenser

Noter

  1. ^ ”Israel Aerospace Industries Moves Toward Privatization”. http://www.aviationweek.com/aw/blogs/business_aviation/index.jsp?plckController=Blog&plckScript=blogScript&plckElementId=blogDest&plckBlogPage=BlogViewPost&plckPostId=Blog%3A2f16318d-d960-4e49-bc9f-86f1805f2c7fPost%3Af2670f55-5d4a-47d9-86fb-ba26febe7323. Läst 7 september 2011.
  2. ^ ”IAI order backlog rises to $9b.”. Jerusalem Post. http://www.jpost.com/Business/Globes/Article.aspx?id=196512. Läst 7 september 2011.
  3. ^ ”Company Profile”. Iai.co.il. http://www.iai.co.il/10285-en/CompanyInfo-CompanyProfile.aspx. Läst 8 september 2011.
  4. ^ [a b] ”Bedek 1953-1959”. Iai.co.il. http://www.iai.co.il/12021-15281-en/CompanyInfo-PresentPastFuture.aspx?pos=2. Läst 8 september 2011.
  5. ^ Kurzman, Dan (2005), sid. 137-138
  6. ^ ”From Overhaul to Manufacturing 1959-1967”. Iai.co.il. http://www.iai.co.il/12021-15281-en/CompanyInfo-PresentPastFuture.aspx?pos=2. Läst 8 september 2011.
  7. ^ [a b] ”From Manufacturing to Development 1967-1980”. Iai.co.il. http://www.iai.co.il/12021-15283-en/CompanyInfo-PresentPastFuture.aspx?pos=4. Läst 8 september 2011.
  8. ^ Donald, David (2001), sid. 78
  9. ^ ”The Lavi - 1980-1987”. Iai.co.il. http://www.iai.co.il/12021-15283-en/CompanyInfo-PresentPastFuture.aspx?pos=5. Läst 14 september 2011.
  10. ^ [a b] ”Post-Lavi - 1987-1993”. Iai.co.il. http://www.iai.co.il/12021-15283-en/CompanyInfo-PresentPastFuture.aspx?pos=6. Läst 14 september 2011.
  11. ^ ”The Conquest of Space - 1993-1998”. Iai.co.il. http://www.iai.co.il/12021-15283-en/CompanyInfo-PresentPastFuture.aspx?pos=7. Läst 20 september 2011.
  12. ^ ”MiG-21 Lancer Upgrade Program Update”. Defence Update. Arkiverad från originalet den 20 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111020034732/http://defense-update.com/news/lancer.htm. Läst 14 september 2011.
  13. ^ [a b] ”Tailored services for individual aircraft or entire fleets”. Iai.co.il. http://www.iai.co.il/33698-en/BusinessAreas_MROConversion_TailoredServicesforAircraftOrFleets.aspx. Läst 20 september 2011.
  14. ^ ”Customization of interiors”. Iai.co.il. http://www.iai.co.il/33772-34247-en/BusinessAreas_MROConversion_CustomizationOfInteriors.aspx. Läst 20 september 2011.
  15. ^ ”Business Jets International Programs”. Iai.co.il. http://www.iai.co.il/35694-en/BusinessAreas.aspx. Läst 20 september 2011.
  16. ^ ”IAI Arava (Israel)”. Janes.com. http://articles.janes.com/articles/Janes-All-the-Worlds-Aircraft/IAI-ARAVA-Israel.html. Läst 20 september 2011.
  17. ^ Green, William & Swanborough, Gordon (2001), sid. 303
  18. ^ ”Heron TP MALE UAV System”. Iai.co.il. Arkiverad från originalet den 27 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120227064155/http://www.iai.co.il/sip_storage/FILES/6/35766.pdf. Läst 20 september 2011.
  19. ^ ”Mosquito”. Iai.co.il. Arkiverad från originalet den 3 september 2013. https://web.archive.org/web/20130903171137/http://www.iai.co.il/sip_storage/FILES/4/38204.pdf. Läst 20 september 2011.
  20. ^ ”IAI/MALAT Offers its Naval Rotary Unmanned Aerial Vehicle (NRUAV) System”. Iai.co.il. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110816001547/http://www.iai.co.il/sip_storage/FILES/0/38200.pdf. Läst 20 september 2011.
  21. ^ ”Ranger”. Deagel.com. http://www.deagel.com/Tactical-Unmanned-Air-Vehicles/Ranger_a000657001.aspx. Läst 9 november 2011.
  22. ^ [a b] ”Naval Systems”. Iai.co.il. http://www.iai.co.il/14461-en/BusinessAreas_NavalSystems.aspx. Läst 11 november 2011.
  23. ^ ”Very Short Range Air Defence Systems”. Iai.co.il. http://www.iai.co.il/16149-en/Business_Areas_Military_Land_VSHRAD.aspx?btl=1. Läst 11 november 2011.
  24. ^ ”Barak-1”. Företagens officiella broschyr. Arkiverad från originalet den 9 april 2011. https://web.archive.org/web/20110409123442/http://www.iai.co.il/sip_storage/FILES/4/34074.pdf. Läst 11 november 2011.
  25. ^ ”Barak-1”. Pressmeddelande. http://www.iai.co.il/34269-36588-EN/default.aspx. Läst 11 november 2011.
  26. ^ ”Land Systems”. Iai.co.il. http://www.iai.co.il/16118-en/Business_Areas_Land.aspx. Läst 11 november 2011.
  27. ^ ”Shavit”. Iai.co.il. http://www.iai.co.il/14471-15689-en/BusinessAreas_SpaceSystems_Launchers.aspx. Läst 11 november 2011.
  28. ^ ”Space Systems”. Iai.co.il. http://www.iai.co.il/35082-en/BusinessAreas_SpaceSystems_CommunicationsSatellites.aspx. Läst 11 november 2011.

Tryckta källor

  • Donald, David (2001) (på engelska). The Pocket Guide to Military Aircraft and the World's Airforces. London: Hamlyn. ISBN 0-600-60302-4
  • Green, William; Swanborough, Gordon (1996) (på engelska). The Complete Book of Fighters. London: Greenwich Editions. ISBN 0-86288-220-6
  • Kurzman, Dan (2005) (på engelska). Genesis 1948 - The First Arab-Israeli War. Jerusalem: Sefer Ve Sefel Publishing. ISBN 978-965-7287-09-5

Webbkällor

Arrow (robot)

Arrow eller Hetz (hebreiska: חץ) är en robot som har utvecklats och tillverkas i Israel. Den har finansierats tillsammans med USA och ska användas för att skjuta ner fientliga långdistansrobotar.

Arrow-systemet är mobilt och består av ett flertal enheter så som:

Långdistansradarstation (Green Pine). Klarar av avstånd på upp till 500 km.

Arrow (2) avfyrningsramp. 6 robotar per avfyrningsramp. Var och en av robotarna kan avfyras mot olika mål.

Uppskjutningskontrollcenter, Hazelnut Tree Launch Control Center - LCC.

Eldgivningskontrollcenter, Citron Tree Fire Control Center - FCC.

Beresheet

Beresheet (hebreiska: בְּרֵאשִׁית, "Bərēšīṯ", "i början"; Första Moseboken), tidigare känd som Sparrow, var en obemannad rymdsond från SpaceIL och som opererades av Israel Aerospace Industries, med uppdrag att landa på månen och fotografera. Den sköts upp från Cape Canaveral Air Force Station, med en Falcon 9-raket, den 22 februari 2019. Den gick in i omloppsbana runt månen den 4 april 2019.

Den 11 april 2019 försökte man landa farkosten på månen. Under landningsfasen uppstod problem och farkosten kraschade på månen.

Farkosten skulle ha landat i månhavet Mare Serenitatis, öster om Mare Imbrium på månens framsida. Den hade ingen temperaturreglering och förväntades bli överhettad inom några dygn, medan dess laserreflektor som inte behövde någon ström förväntades kunna vara i funktion i flera årtionden.Genom rymdsonden blev Israel det sjunde landet att placera en rymdsond i omloppsbana runt månen. Man blev även det fjärde landet att försöka landa en farkost på månen. Skulle projektet ha lyckats hade rymdhistoria skrivits. USA, forna Sovjetunionen och Kina är de enda som dittills lyckats mjuklanda en farkost på månens yta, så Israel skulle ha blivit fjärde nation. Projektet var vidare det första privatfinansierade försöket till en månlandning.Månsonden hade fått sitt namn Beresheet efter Första moseboken. Sonden förde bland annat med sig en digitalt sparad hebreisk bibel.

General Dynamics F-16 Fighting Falcon

F-16 Fighting Falcon (även känd under det inofficiella smeknamnet Viper) är ett lätt USA-byggt multirollflygplan ursprungligen utvecklat för USA:s flygvapen som nu finns i tjänst i 25 länder världen över. Det är ett av de viktigaste stridsflygplanen i västvärlden sett till antalet användare, och har spelat en viktig roll i flertalet konflikter sedan början av 1980-talet, inklusive första och andra Gulfkriget. Både i Danmarks flygvapen och Norges flygvapen utgör F-16 det huvudsakliga stridsflygplanet.

IAI Kfir

IAI Kfir (hebreiska: כפיר, ”lejonunge”) är ett israeliskt jakt- och attackflygplan utvecklat av Israel Aerospace Industries (IAI). Flygplanet är baserat på det franska Mirage 5 fast med General Electrics J79-motor och med israelisk elektronik.

IAI Lavi

Lavi (hebr: לביא, "Ungt lejon") var ett israeliskt jakt- och attackplansprojekt som nådde prototypstadiet innan det avbröts 1987. Erfarenheter från projektet används i det kinesiska Chengdu Jian-10, som inledningsvis var ett samarbete mellan Israel Aerospace Industries och Chengdu.

IAI Nesher

IAI Nesher (נשר hebreiska för gam) är ett israeliskt jakt- och attackflygplan baserat på den franska Dassault Mirage 5. Förutom i israelisk tjänst har flygplanet också använts av det argentinska flygvapnet under den lokala benämningen Dagger. De argentinska flygplanen deltog i Falklandskriget, medan de i israelisk tjänst deltagit bland annat i Jom Kippur-kriget. De argentinska planen har numera uppgraderats till IAI Finger.

Iron Dome

Iron Dome (hebreiska: כִּפַּת בַּרְזֶל, kippat barzel) är en israelisk luftvärnsrobot som används för att skjuta ner Qassam-raketer som avfyrats mot Israel. Systemet placerades i fält i mars 2011 och gjorde sin första insats i april 2011 då det i närheten av Ashkelon sköt ner en raket avfyrad ifrån Gazaremsan. Robotsystemet ignorerar raketer som är på väg ut över hav eller åkrar och fokuserar på de som är på väg att träffa bebyggda och befolkade områden. Under Gazakriget 2014 avfyrades 4 594 projektiler av olika sorts raketartilleri mot israeliska områden, varav systemet valde ut 799 projektiler som hotande att bekämpa. Av dessa stoppades 735 och 64 kom igenom, resulterande i en verkningsgrad runt 90%.

Sikorsky CH-53 Sea Stallion

Sikorsky HH-53 Sea Stallion är en tung transporthelikopter utvecklad av Sikorsky för USA:s marinkår.

Språk

This page is based on a Wikipedia article written by authors (here).
Text is available under the CC BY-SA 3.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.