Imam

En imam (arabiska, "den som står framför") är inom islam en ledande religiös, traditionellt manlig, funktionär.

Prayer in Cairo 1865
Imam leder bön i Kairo. Målning av Jean-Léon Gérôme 1865.

Betydelsen präst

Vanligen betyder imam präst eller böneledare, men benämningen har ingenting med prästerskap att göra. Imamens ursprungliga förrättning är att vara ledare av den gemensamma bönen i moskén, varvid han står framför de övriga, med ryggen vänd åt dem och de följer efter alla hans rörelser. I de stora moskéerna finns två imamer, en för de fem föreskrivna dagliga bönerna och en för den predikan, som skall hållas varje fredag (jämför khutba).

Imamerna bildar inget särskilt stånd och har därför heller ingen särskild dräkt. De tas ofta bland fattiga, fromma studerande, och då de ur moskéns kassa får blott en mindre lön försörjer de sig vid sidan om. En imam kan när som helst på förekommen anledning avskedas av moskéns nasir (förvaltare). Han förlorar då sin titel av imam och kan ersättas med någon annan som är kompetent att förrätta hans syssla.

Betydelsen andligt överhuvud

I inskränkt betydelse betecknar imam det andliga överhuvudet, i motsats till emir, den världslige maktinnehavaren, i vissa islamiska stater. De turkiska sultanerna bar därför alltid den av abbasiderna efter de tolv imamernas bortgång (se nedan) upptagna titeln imam-el-muslimin, "muslimernas imam", jämte den av emir-el-mumi-nin (se Emir). Titeln imam bars även av åtskilliga arabiska furstehus, såsom zayditerna i Jemen från och med 800-talet, och tillkommer ännu i dag officiellt imamen av Muskat.

Betydelsen "kyrkofader"

Imamer som i särskild mening andliga ledare kallas också de första muslimska århundradenas korantolkare och rättslärda, vilka motsvarar den kristna kyrkans patres ("kyrkofäder"). Dessa indelas efter sin rang i sju klasser, av vilka den första består blott av de fyra stora imamerna, Abu Hanifa (död 767), Malik Ibn Anas (död 795), Ash-Shāfi‘ī (död 819) och Ibn Hanbal (död 855), vilka stiftade var sin av det sunnitiska islams fyra ortodoxa rättsskolor. Till någon av dessa måste varje rättrogen sunnit höra. Hanafiternas rättsskola är den härskande bland turkar och tatarer samt muslimerna i Pakistan, malikiternas i norra Afrika med undantag av vissa delar av Egypten, shafiternas i större delen av Egypten och dessutom i Sydarabien och Indonesien. Hanbaliternas rättsskola, den mest fanatiska, var förr allmän i Mesopotamien, Syrien och Palestina, men har från och med osmanernas uppträdande på 1400-talet mer och mer undanträngts av den hanafitiska riktningen och praktiseras numera i stort sett bara i Saudiarabien.

De shiitiska tolv imamerna

Med de tolv imamerna menas ättlingarna till profeten Muhammeds svåger och kusin Ali ibn Abi Talib (den fjärde kalifen hos sunniterna) och dennes son Hasan ibn Ali vilka räknas som de två första imamerna.

De tolv imamer som efterträdde profeten Muhammed var enligt imamiterna:

  1. Ali ibn Abi Talib (mördades i Kufa 661)
  2. Hasan ibn Ali Hasan (död i Medina 670)
  3. Husayn ibn Ali (Hasans bror; stupade i slaget vid Karbala 680)
  4. Ali Zayn al-Abidin ibn Husayn (Husayns son; död 694)
  5. Muhammad al-Baqir (död i Medina 734)
  6. Jafar as-Sadiq (lärare till sunniternas imamer hanafi, hanbali, shafi och malaki; död 765)
  7. Musa al-Kazim (Jafars son; tillfångatagen och mördad i ett fängelse i Bagdad av Harun al-Rashid 799),
  8. Ali ar-Rida (förgiftades av kalifen El-Mamun 818),
  9. Muhammad Jawad at-Taqi (förgiftad av sin hustru 835),
  10. Ali an-Naqi (död i Medina 868),
  11. Hasan al-Askari (förgiftad av den abbasidiske kalifen al-Mu'tamid 874/875)
  12. Muhammad al-Mahdi al-Muntazar (Gick in i Ockultationen i Samarra i Irak 879)

Framväxt av försök till kvinnliga motsvarigheter

Framför allt i västvärlden pågår vissa strävanden att inrätta kvinnliga motsvarigheter till imamer. Hitintills har några reformationsvänliga försök eller separata moskeer och församlingsgrupper skapats, där verksamhets- och böneledning inför både kvinnor och män sköts av teologiskt utbildade kvinnor, som uppbär titeln imam. Frågan uppfattas dock ofta som kontroversiell med delade åsikter inom den muslimska världen.[1][2] I Sverige startade Kista folkhögskola 2016 en teologisk utbildning för att leda bön och vissa ansvarsfördelningsarbeten pågår inom vissa svenska moskéer.[3][4] I Köpenhamn startades 2016 den särskilda Mariam-moskén för kvinnor och män med enbart kvinnliga imamer, men där fredagsbönen enbart är för kvinnor, övriga böner och aktiviteter för alla.[5]

Källor

Noter

  1. ^ ”(Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2009-05-14). https://web.archive.org/web/20090514065533/http://www.paraplyprojektet.se/nyheter/suad. Paraplyprojektet 22 mars 2007, "Kvinnlig imam utmanar normer"
  2. ^ BBC News 18 mars 2005, "Woman leads US Muslims to prayer" (engelska)
  3. ^ Sydsvenskan 12 augusti 2016, "Många kvinnor vill läsa till imam"
  4. ^ Sveriges Radio 7 april 2016, Människor och tro: "Är det dags för kvinnliga imamer i Sverige?"
  5. ^ SVT Nyheter 9 september 2017, "Shirins moské har bara kvinnliga imamer: 'ett hot mot islamofober'"
Ahl al-Bayt

Ahl al-Bayt (arabiska: أهل البيت) är en arabisk fras med den bokstavliga betydelsen "husets folk", eller familj. Frasen "ahl al-bayt" användes i Arabien innan islam kom, för att hänvisa till någons stam. Inom islamisk tradition hänvisar frasen till profeten Muhammeds familj, och används särskilt inom shia. Begreppet nämns i Koranen och muslimer vördar Muhammeds släkt.

I Ahl al-Bayt ingår enligt shia profeten Muhammed, hans kusin och svärson Imam Ali, hans dotter Fatima Al-zahra, hans två dottersöner Imam Hasan och Imam Husayn, Imam Zayn Al-Abidin Al-Sajjad, Imam Muhammad Al-Baqir, Imam Jafar Al-Sadiq, Imam Musa Al-Kazim, Imam Ali ar-Rida, Imam Muhammad Al-Jawad, Imam Ali Al-Hadi, Imam Hasan Al-Askari och Imam Mahdi Al-Muntazar.

Ali Khamenei

Ayatolla Seyyed Ali Khamenei (persiska: آیت‌الله سید علی حسینی خامنه‌ای), född 17 juli 1939 i Mashhad, är Irans högsta andliga och politiska ledare, Rahbare Enqelab, sedan 4 juli 1989. Khamenei har islamism som politisk ideologi.

Khamenei var lärare i islamisk filosofi och en nyckelfigur i den iranska revolutionen samt en nära medhjälpare till Ayatollah Khomeini. Han valdes till Irans president 1981 efter mordet på Mohammad Ali Rajai och blev – som den förste prästmannen i ämbetet – något av en symbol för att Iran övergett en sekulariserad utveckling och att revolutionen skulle leda till ett teokratiskt styre. Strax efter att han tillträtt som president undkom han ett mordattentat under en presskonferens. Folkets mujahedin hade gömt en bomb i en bandspelare som exploderade intill honom och hans högerhand skadades, något som bekräftade hans anseende som levande martyr bland hans anhängare. Han omvaldes 1985.

Vid Ayatollah Khomeinis död 1989 utsåg expertrådet honom till högste ledare.

Gefle Dagblad

Gefle Dagblad (GD) är en liberal dagstidning i Gävle och Sandviken, grundad 1895. Tidningen ägs av Mittmedia-koncernen.

Sommaren 2015 publicerade Gefle Dagblad en serie artiklar artiklar som beskrev kopplingar mellan Gävle moské, radikal islamism och Islamiska Staten. Två av moskéns församlingsmedlemmar polisanmälde GD för förtal dels av församlingens imam samt förtal av en ungdomsledare i församlingen, men Justitiekanslern valde att inte väcka åtal då han inte ansåg att tidningen uttryckt sig tillräckligt allvarligt.I september 2015 bombhotades redaktionen av en kvinna som krävde att en artikel om imamen Abo Raad skulle avpubliceras, men polisen hittade ingen bomb i tidningens lokaler.

Hasan ibn Ali

Hasan ibn Ali ibn Abu Talib (arabiska: أبو محمد الحسن بن علي الزكي), född 624, död 670, var islamsk kalif 661 och shiaimam. Enligt imamiterna och zayditerna var han den andre imamen men den förste enligt ismailiterna.

Han var äldre bror till Husayn ibn Ali. Hans hustru, Ju'da bint Ash'ath, är vanligtvis anklagad för att ha förgiftat honom.

Husayn ibn Ali

Al-Husain ibn Ali omdirigerar hit, för kungen av Hijaz, se Hussein ibn Ali.

Husayn ibn Ali ibn Abu Talib (arabiska: حسين بن علي بن ابي‌ طالب, Ḥusayn ibn ‘Alī ibn Abī Ṭālib), född omkring 626, död 10 oktober 680 i Karbala, var en islamisk martyr och sörjs vid den religiösa högtiden Aashura. Han var shiaimam (den tredje enligt imamiterna och zayditerna men den andre enligt ismailiterna). Han var yngre bror till Hasan ibn Ali.

Husayn var dotterson till profeten Muhammed genom dottern Fatima och Ali och är enligt sunnimuslimerna, den fjärde kalifen Alis son och tredje imam hos shiamuslimerna. År 680 vägrade han ge trohetslöfte till den dåvarande kalifen Yazid I och revolterade. Hans anhängare i Irak, som bad honom komma till deras räddning, svek sitt ord och han stupade den 10 muharram tillsammans med sin lilla styrka av rebeller vid Karbala i dagens Irak, där också hans grav och helgedom är belägen. Dagen kallas för Aashura.

Dramat vid Karbala återberättas flitigt varje år i muharram, och till minne av händelsen i Karbala genomförs varje år ceremonier av sorg och gråt i form av återberättande av händelsen, sorgevisor med mera, den 1 till 10 muharram. Husayns död framställs som ett offer som var nödvändigt för att säkerställa islams överlevnad.

Imam Ali-moskén

Imam Ali Islamic Center (IAC) eller Imam Ali-moskén är en shiamuslimsk moské i Sverige. Den är belägen i Järfälla nordväst om Stockholm och räknas som den största shiaislamiska församlingen i Norden. Moskén har aktiviteter på flera språk.

Moskéns verksamhet och aktiviteter började 1996 och sker i enlighet med svenska och islamiska regler. Imam Ali-moskén arbetar bland annat med muslimernas integration i det svenska samhället. Moskén arrangerar seminarier och konferenser med olika teman där man diskuterar islam i Sverige. I moskén finns det en kontorsavdelning där muslimerna kan få hjälp med äktenskap och skilsmässa. I Imam Ali Islamic Center finns ett stort bibliotek som innehåller mer än 3 000 böcker i olika ämnen och på flera språk, vilka man kan låna.

Föreningens lokaler har tidigare använts av Al-hadi ungdomsförening.I december år 2016 publicerades det första numret i tidningen Dagens Muslim.Moskén ingår sedan år 2017 i Järfälla kommuns interreligiösa råd.Delar av moskén förstördes i en misstänkt mordbrand under våren år 2017. Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) var i moskén efter branden och uttryckte att våra friheter måste värnas överallt där mörker och hat sprids.Moskéns församlingsledare besökte Drottninggatan i Stockholm efter Rahmat Akilovs terrordåd för att visa sin sorg och medlidande för offrens anhöriga och gav blommor. Samma dag som terrorattentatet ägde rum fördömde moskén alla sorters terrorhandlingar och betonade även att man inte under några omständigheter tolererar attacker mot Sverige.Den 13 augusti 2017 hade moskén öppet hus för icke-muslimska Järfällabor. Under dagen hölls flera aktiviteter såsom Koranrecitation, konstutställning, kalligrafi, bokhörna, fråga om islam, fråga en muslimsk kvinna, barnhörna, filmvisning, introduktion till islam, guidetur och meze-buffé. Första gången moskén hade öppet hus var 22 juni 2014.Den 14 och 15 mars 2018 anordnade Islamiska Shiasamfunden i Sverige (ISS) konferensen "Religionens plats i framtidens Sverige" tillsammans med Sveriges Interreligiösa råd (SIR) och Myndigheten för stöd till trossamfund (SST). Konferensen som ägde rum i Scandic Star Sollentuna i norra Stockholm gästades av akademiker och representanter från myndigheten SST och civilsamhället. Svenska Islamiska Unionen (SIU), som är en del av församlingen i Imam Ali-moskén, tillhör ISS.

Imam Reza

Imam Reza (persiska: امام رضا), eller Ali ibn Musa ar-Rida (arabiska: علي بن موسى الرضا), född 765, död 818, var den åttonde shiaimamen enligt imamiterna inom shiitisk islam och en ättling till den islamiske profeten Muhammed. Han är begravd i staden Mashhad i Iran där han led martyrdöden. Han hade kort dessförinnan blivit utsedd som efterträdare av den abbasidiske kalifen al-Ma'mun men dog under mystiska omständigheter.

Enligt shiitisk tradition blev han förgiftad av al-Ma'mun. Han levde under en tid då abbasidiska kalifer stod inför många svårigheter, varav den viktigaste av dem var shiitiska revolter. Kalifen al-Ma'mun försökte lösa detta problem genom att utse ar-Rida som sin efterträdare som han kunde involvera i världsliga affärer. Men enligt den shiitiska åsikten bestämde sig al-Ma'mun för att korrigera sitt misstag genom att förgifta imamen när han såg att imamen blev ännu mer populär. Imamen begravdes i en by i Khorasan som senare fick namnet Mashhad, som betyder martyrskapsplatsen.

Ismailiter

Ismailiter, (Ismā'īliyya, "sjusekten") eller ismailism, är en gren av shiaislam, uppkommen på 700-talet. Ismailiterna har sitt namn efter Ismail ibn Jafar som de anser vara den rätte sjunde shiaimamen till skillnad från hans bror Musa al-Kazim som imamiterna håller för den rätte. Det finns cirka 15 miljoner anhängare världen över, framför allt i Jemen, Pakistan, Indien och Syrien.Ismailiterna har utvecklat en egen teologi.

Ismailiterna är splittrade i två grenar; musta'lī och nizārī. Musta'lierna har till stor del bevarat religionen som den utformats under fatimiderna. Nizarierna har fått sitt namn efter Nizar. De stödde hans krav att bli imam efter sin far den åttonde fatimidiske kalifen al-Mustansir. Nizarierna är i sin tur splittrad i flera mindre grupper och har på flera områden rört sig bort från den ursprungliga ismailismen. Nizariernas andliga ledare bär titeln Aga Khan. Dessa är i rakt nedstigande led ättlingar till profeten Muhammed genom hans dotter Fatima i hennes äktenskap med Ali, den förste shiaimamen.

Ismailiternas gren fick en tid stor betydelse i Egypten och övriga Nordafrika under fatimiderna.

Shiaimamerna enligt ismailiterna:

Ali ibn Abi Talib (har en speciellt ställning och numreras därför ej som imam)Hasan ibn Ali

Husayn ibn Ali

Ali Zayn al-Abidin ibn Husayn

Muhammad al-Baqir

Jafar as-Sadiq

Ismail ibn Jafar

Muhammad al-MahdiFatimidernaDrusernas trosföreställning härstammar från ismailismen.

Jafar as-Sadiq

Jafar as-Sadiq, född 702 i Medina, död 765, arabisk religionslärd, rättslärd och vetenskapsman. Han var shiaimam (den sjätte enligt imamiterna och den femte enligt ismailiterna).

Han betraktas som ofelbar av shiitiska muslimer. Abu Hanifa och Malik ibn Anas, som grundade två sunnitiska lagskolor (madhhab), studerade för Jafar as-Sadiq. Det gjorde även Wasil ibn Ata som etablerade den mutazilitiska skolan inom islamisk teologi (kalam). Efter as-Sadiqs bortgång splittrades shiitiska muslimer över frågan om hans efterträdare. Enligt imamiterna eller tolv-imam-shiiterna var Musa al-Kazim hans rätta efterträdare. Ismailiterna eller sju-imam-shiiterna valde däremot en annan efterträdare. Imam Musa al-Kazim gick bort år 795 i Sindi ibn Shahiq. Även den kända fysikern och kemisten Jaber ibn Hajjan eller Geber som han kallades i Europa var imam Jafar as-Sadiqs elev.

Imam as-Sadiq förgiftades av den abbasidiske kalifen Mansur Dawaniqi vid 65 års ålder den 25 shawwal år 148 AH i Medina. Han levde längst av shiamuslimernas elva första imamer.Hans ledarskap efter sin far Muhammad ibn Ali började samtidigt som de sista åren för umayyadernas kalifat och början på abbasidkalifatet. På grund av det politiska systemets svaghet och turbulens hittade han ett mycket lämpligt tillfälle för kulturella och religiösa aktiviteter. Å andra sidan ägde många kulturella och intellektuella rörelser rum under hans tid och olika skolor och grupper i den islamiska världen möttes. Grunden för aktiviteter skapades på sådant vis för honom att majoriteten av de shiitiska haditherna i alla områden återberättas från Jafar as-Sadiq och att den shiitiska skolan kallas för jafari-skolan. Den shiitiska rättsvetenskapen baseras för det mesta på traditioner som finns kvar från honom, och därmed kallar man även tolv-imam-shiiternas rättsskola för jafari-skolan.

Mahdi

Mahdi, den (av Gud) vägledde (arabiska, mahdi uttalas med hörbart h), är enligt den islamiska eskatologin den budbärare som vid världens yttersta dag skall komma som världens befriare, bekämpa Antikrist och med den återkomne Jesus hjälp grunda det tusenåriga riket. Han skall vara av Alis släkt och den siste av tolv imamer.

I synnerhet hos shiiterna har tron på en kommande mahdi varit allmänt utbredd. Man föreställer sig i regel, att det är en bestämd person, som redan levt, försvunnit utan att dö och lever som den dolde imamen, som skall återkomma som mahdi.Troligast anses denne vara Muhammad al-Mahdi al-Muntazar, den siste av de ”tolv imamerna”, som försvann och på vars återkomst man väntar.

Det finns ett antal personer som har gjort anspråk på att vara den återvändande mahdin:

Ubayd Allah, den fatimidiska dynastins stamfader.Muhammad ibn Tumart, den almohadiska sektens stiftare.Siyyid Alí Muḥammed Shírází som tillsammans med Bahá'u'lláh räknas som grundare av

bahá'í-tron.Mirza Ghulam Ahmad, indisk religiös ledare och grundare av den religiösa rörelsen Ahmadiyya.Muhammed Ahmed al-Mahdi, ledaren av upproret i egyptiska Sudan 1881-1899.Wallace Fard Muhammad , grundaren av Nation of Islam i USA 1930.

Mashhad

Mashhad uttal  (persiska مشهد) är Irans heligaste stad och är med sina 3 miljoner invånare landets näst största. Den ligger 850 kilometer öster om Teheran och är administrativ huvudort för provinsen Razavikhorasan.

På 800-talet blev Imam Reza - den åttonde imamen i shiaislam - förgiftad och dog martyrdöden i staden.

Emam Hasan-moskén i utkanten av Mashhad är ett populärt pilgrimsmål för shiamuslimer.

Minbar

Minbar (arabiska منبر), även mimbar, är den höga predikstol eller det podium i en moské som är placerad till höger om nischen i väggen som vetter mot Mecka (mihrab). Härifrån hålls predikan (khutba) av moskéns böneledare (imam) vid den gemensamma fredagsbönen.

Predikant

Predikant kallas den som håller en predikan.

Benämningen avser vanligtvis den som vid ett enskilt tillfälle skall stå för predikan, och kan då gälla såväl en präst eller pastor som en lekman. Den kan också användas om någon som vid återkommande tillfällen predikar, antingen om en präst/pastor för att antyda att detta är personens huvudsakliga uppgift, eller om någon som brukar predika utan att vara präst eller pastor.

Inom lågkyrkliga rörelser (till exempel Evangelisk Luthersk Mission – Bibeltrogna Vänner och Evangeliska fosterlandsstiftelsen) har predikant sedan mitten av 1800-talet varit en yrkestitel för anställda män med huvuduppgift att predika.

Inom islam är det en imam som står för predikan i en moské vid fredagens obligatoriska samlingsbön.

Shia

Shia (الشيعة; förkortning av Shia 'Alī, "Alis anhängare") är den gren av islam som menar att den islamiske profeten Muhammed enligt Guds beslut utnämnt Ali ibn Abi Talib och hans ättlingar till muslimernas ledare efter sin bortgång. Dessa ses inte som profeter eller budbärare, utan anses vara de rättmätiga efterträdarna som felfritt kan tolka och förmedla Muhammeds vanor sunna, och Koranen. Denna regel är en av trons rötter inom shiaislam som motiveras med att Gud alltid har en ställföreträdare på jorden, även om den sista profeten och budbäraren är bortgången. Dessutom måste denna vara fri från inkorrekta gärningar, precis som profeterna, då de är vägledare för hela mänskligheten. Om dessa skulle begå synd, skulle det alltså vara tveksamt att följa dem i anledning att få en sann vägledning inom religionen, och dessutom har Gud ingen anledning att skapa sin ställföreträdare till mer eller mindre syndare, varken profeterna från Adam till Muhammed, eller deras efterträdare, imamerna, enligt shiaislam. Den största riktningen inom shia är tolvgrenen, även kallad ithnā 'ashariyya.

De muslimer som är anhängare av denna gren av islam kallas shi'iter eller shiamuslimer. Ungefär 15 procent av alla muslimer är shiiter, vilket gör shiiterna till den näst största gruppen inom islam efter sunniterna. Ungefär 40 procent av alla muslimer i Mellanöstern följer någon typ av shiainriktning.Shiamuslimer menar att islam bör inkluderas som den mest grundläggande lagen i alla frågor. Enligt detta behandlas den enskilda individens vardagliga problem av islamiska lagar (vilka är gemensamma för alla muslimer) och därefter skall även gruppens problem lösas i enlighet med islamiska lagar. Gruppens problem är huvudsakligen politik och ekonomi. Shiamuslimer anser att lösningen på de politiska och ekonomiska problemen finns i islam. Enligt shiamuslimer kan den islamiska lagstiftningen lösa de aktuella problemen, inte bara på individuell basis utan även på gruppnivå.

För att kunna möta aktuella problem har imamerna (de tolv) skapat en övergång mellan den grundläggande islam (som består av Koranen och hadither) och den aktuella problemlösningen i form av islamisk lärdom (ijtihad). Det finns idag cirka 190 miljoner shiamuslimer världen runt.

Shiaimam

Shiaimamerna är enligt shiamuslimerna profeten Muhammeds rättmätige efterträdare. De härstammar från Muhammed genom hans dotter Fatima Zahra och hennes make Ali ibn Abi Talib och Ali räknas som den förste av dessa.

Ali var den fjärde kalifen, vars son Hasan tvingades avstå kalifatet till Muawiya ibn abi Sufyan. Hasan förbehöll sig och sina efterkommande titeln imam i Hijaz, med säte i Medina. Efter Hasan övergick denna värdighet till hans bror Husayn. Denne och de närmast efterkommande imamerna gjorde fruktlösa försök att rycka till sig kalifatet.

Silvana Imam

Silvana Imam, född 19 september 1986 i Klaipėda, Litauiska SSR, Sovjetunionen, är en svensk rappare. Hon skivdebuterade i maj 2013 med albumet Rekviem på Playground Music och har därefter släppt albumet Naturkraft (2016); nytt album, Helig moder, släpptes i februari 2019 . Imam fick en Grammis som årets artist 2016 och tilldelades priset för årets liveakt vid Manifestgalan 2015 och 2017.

Teheran-Imam Khomeinis internationella flygplats

Tehran Imam Khomeini International Airport är en flygplats i Iran. Den ligger i provinsen Teheran, i den centrala delen av landet, 40 km sydväst om huvudstaden Teheran. Tehran Imam Khomeini International Airport ligger 1 007 meter över havet.Terrängen runt Tehran Imam Khomeini International Airport är platt. Den högsta punkten i närheten är Kūh-e Arādeh, 1 403 meter över havet, 16,9 km öster om Tehran Imam Khomeini International Airport. Runt Tehran Imam Khomeini International Airport är det tätbefolkat, med 276 invånare per kvadratkilometer. Närmaste större samhälle är Eslāmshahr, 17,2 km norr om Tehran Imam Khomeini International Airport. Trakten runt Tehran Imam Khomeini International Airport är ofruktbar med lite eller ingen växtlighet.Ett kallt stäppklimat råder i trakten. Årsmedeltemperaturen i trakten är 20 °C. Den varmaste månaden är augusti, då medeltemperaturen är 33 °C, och den kallaste är januari, med 3 °C. Genomsnittlig årsnederbörd är 238 millimeter. Den regnigaste månaden är mars, med i genomsnitt 38 mm nederbörd, och den torraste är september, med 1 mm nederbörd.

Verkligheten (radioprogram)

Verkligheten är ett samhällsprogram i Sveriges Radio P3. Underrubriken är "Dokumentära berättelser från Sverige och världen".

Programmet, som sänds 18.03 tisdag till torsdag med repris söndagar, startades i februari 2008 och görs av produktionsbolaget Filt. Programledare är sedan mars 2009 Shang Imam. Övriga redaktionsmedlemmar är Magnus Arvidson, Julia Lundberg och Gustav Asplund.

Zaiddiyah

Zaidiyyah (arabiska: الزيدية, az-Zaydiyyah), zaidism, zaydism eller zaydi (ibland zaidi) är en inriktning inom shiaislam som anser att Zayd ibn Ali var den rättmätige arvtagaren till den fjärde imamen, Ali Zayn al-Abidin, snarare än halvbrodern Muhammad al-Baqir, som övriga shia anser vara den femte imamen. Zaiddiyah är även en rättsskola, en madhhab – en av de åtta madhhaber vars giltighet erkänns i Ammanbudskapet.

Shiaimamerna enligt zaidiyyah:

Ali ibn Abi Talib

Hasan ibn Ali

Husayn ibn Ali

'Ali Zayn al-'Abidin ibn Husayn

Zayd ibn Ali.Zayditerna har tagit sitt namn från Zayd ibn ’Ali ibn al-Husayn, som försökte revoltera mot den umayyadiska dynastin. Detta var ett försök att skapa ett alternativ till den umayyadiska makten, som vid den tiden befann sig i ett idé- och åsiktsmässigt kaos, där olika grupper erkände olika imamer. Den främsta konflikten var att zayditerna eller Zayd inte trodde på en dold imam eller idén om nass. Zayd sökte inte bara stöd hos shiagrupperingar utan bland alla muslimer. Han argumenterade för att Alī ibn Abī Tālib var den rättmätige imamen (ledaren) efter profeten Muhammeds bortgång och menade att Ali var överlägsen gentemot Abu-Bakr och Umar ibn al-Khattab. Zayd misslyckades och dödades år 740 och zayditerna ville hämnas hans död.

Zayditerna befann sig under åren 870 till 1126 i olika områden söder om Kaspiska havet, men förknippas främst med Jemen där de hade politisk självständighet från omkring 900-talet till 1962. Under zayditiska imamer i Sanaa har de utvecklat en speciell juridik som ligger nära sunnitisk tradition. De har även vissa kopplingar till mu’taziliter.

Den första imamen i Jemen, al-Had ila ’l-Haqq Yahya (d. 911) är för zaiditerna en av de viktigaste auktoriteterna för den Zayditiska statens lagsystem, Hadawaiya-skolan. Den Zayditiska lagen fick en mer shiitisk karaktär, men ligger samtidigt nära den sunnitiska traditionen – de moderata inriktningarna inom shia liknar ofta sunnitisk tradition.

Precis som andra shiitiska traditioner så anser de att samhället skall ledas av en imam som vars släktled härstammar från Ali (Alidiska familjen) och profeten Muhammed. Det som är särskilt med zaydismen i förhållande till andra shiitiska riktningar är att de inte ger imamen någon speciell status, till exempel i form av övernaturliga krafter. Zaydierna tillåter inte nass, idén om att det bara kan finnas en imam åt gången och att imamen utpekar (testamentariskt) nästa imam. Andra shiitiska inriktningar använder sig av imamens utpekande av den nästkommande imamen för att avgöra successionsordningen för ledarskapet.

Muhammad b. ’Ali al-Shawkani (d.1832) var en zayditisk domare i Sanaa och är en av de mest kända zayditiska rättslärda, även om han ofta misstas för att ha varit sunnimuslim. Det lades ingen stor vikt vid al-Shawkanis religiösa identitet utan han är känd för sitt stark motståndare mot restriktioner av ijma’. Han var därtill anhängare av ijtihad. Diskussionen kring ijma och ijtihad skedde inom den sunnitiska traditionen, vilket kan ha gett upphov till missförstånden kring hans religiösa hemvist.

Islam
Allah
Islamisk rättslära (fiqh)
Star and Crescent

Språk

This page is based on a Wikipedia article written by authors (here).
Text is available under the CC BY-SA 3.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.