Ideologi

Ideologier är idéer om hur ett samhälle skall organiseras och styras (eller inte styras), hur dess institutioner skall vara utformade, och hur människor skall samarbeta med varandra i vardagen. Nästan alla ideologier har en människosyn, det vill säga en uppfattning om människans natur och därmed en uppfattning om vilka institutioner människan behöver samt en om hur "det goda samhället" bör se ut, något som ibland kallas "utopi". Ideologi betecknar i allmänna ordalag en åskådning, alltså en samling idéer, ofta om samhället. Termen myntades av den franske filosofen Antoine Louis Claude Destutt de Tracy i dennes bok Eléments d'idéologie (1817-1818) för att beteckna ett medvetandes uppsättning av idéer. Som klassiska ideologier räknas liberalism, socialism och konservatism. Dessa ideologier formades under 1600-talet till och med 1800-talet. Andra framträdande ideologier är kristdemokrati och grön ideologi, även kallad ekologism. Till ideologier räknas också anarkism, feminism och nationalism. Dessutom finns en rad korsningar mellan dessa och andra ideologier. Dessutom har alla politiska partier också någon form av ideologi, det vill säga politisk kompass för sina ställningstaganden. Denna kompass är ofta en blandning av olika ideologier i en egen mix. Ideologier får dessutom olika prägling utifrån olika grupperingars och individers tolkningar och förgreningar i olika riktningar och blandningar.

Politicalquad
Ett sätt att illustrera ideologier och dess förhållande till varandra.

Överideologi

En överideologi är en ideologi som kan anpassas och inkorporeras i andra ideologier, så att de olika ideologierna delar samma överideologi, trots att de i övrigt kan ha motstridiga tankar och idéer. I västvärlden fungerade nationalismen som politisk överideologi under 1800-talet och fram till omkring mitten av 1900-talet. Från tiden efter andra världskriget har demokratin fungerat som den gemensamma politiska överideologin, som praktiskt taget alla politiska rörelser delar. Även feminism har i bland annat Sverige kallats för en överideologi.

Anarkistiska ideologier

Feministiska ideologier

Gröna ideologier

Konservativa ideologier

Kristdemokratisk ideologi

Liberala ideologier

Nationalistiska ideologier

Nyandliga ideologier

Socialistiska ideologier

Andra "ideologier"

Förutom de ovan nämnda finns ett flertal ideologier eller pseudoideologier. Humanism, Human-etik, Transhumanism, Imperialism, Kolonialism, Internationalism, Nationalism (som kan ingå i flera av de ovan nämnda), Juche, Ny-Hellenism [1][2][3], Utilitarism, vänsterliberalism, materialism, teknokapitalism, ekomodernism, vänsterlibertarianism, eko-fascism, direktdemokrati med flera. Det finns också religiöst präglade ideologier såsom islamism och sionism.

Svenska partier och ideologi

Enligt vanligt sätt att se på ideologier i Sverige är att placera olika partier på höger-vänster-skalan. Skalan handlar bland annat om synen på förhållandet mellan det privata och det offentliga.

Till höger finns liberalism och närbesläktade ideologier, som förespråkar fria marknader med lågt statligt ingripande, individualism, låga skatter, avregleringar och så vidare. Till vänster finns kollektivism, som förespråkar höga skatter och omfördelning av pengar (se fördelningspolitik) genom så kallade transfereringssystem (som sjukförsäkring, a-kassa med flera), utbyggd offentlig sektor, samt en allt större statlig/kommunal kontroll och regleringar över olika delar av samhällsekonomin.

Skalan handlar också bland annat om synen på människan. Vänsterideologier betonar ibland att människan behöver vägledning av myndigheter för att kunna fatta bra beslut (ibland anses att myndigheter måste bestämma åt människan), medan högerideologier i högre utsträckning ser människan som en rationell varelse som kan fatta beslut på egen hand. Av samma anledning brukar det också vara vanligare att högerideologier fordrar ansvarstagande.

I dagens Sverige är det en vanlig uppfattning att det blir allt svårare att urskilja politiska särarter och att skillnaden mellan höger och vänster har blivit mindre tydlig. Bland de etablerade partierna i Sverige finns därför en samsyn att staten ska ge en god välfärd för sina medborgare och att detta finansieras med skattemedel. Bland småpartierna däremot finns det extrema partier både till höger och till vänster.

Partiernas ideologier i Sverige

Riksdagspartiernas ideologier enligt partiprogrammen

Andra partiers ideologier enligt partiprogrammen

Ideologi enligt marxismen

I marxistisk teori har ordet 'ideologi' en annan betydelse - det syftar där på en icke-materialistisk, ovetenskaplig världsåskådning. Se även falskt medvetande.

Ideologi och moral

Psykologerna Jonathan Haidt, Jesse Graham och Craig Joseph har inom moralpsykologin utvecklat moralfundamentsteorin. Den går ut på att olika uppsättningar av ”moraliska fundament” leder människor till att nå olika ståndpunkter. Teorin har använts för att förklara människors ideologiska hemvist samt förekomst av brist på förståelse mellan politiska motståndare. Forskningen har visat att konservativa tillämpar en större palett av moraliska fundament än vad socialister och socialliberaler gör.[12] Det innebär att konservativa förstår socialisters och socialliberalers moraliska fundament, medan socialister och socialliberaler kan vara helt oförstående inför hur konservativa resonerar. Socialister och socialliberaler kan därför uppfatta moraliskt baserade konservativa uttalanden eller beteenden som om de vore grundade i något annat – i bästa fall självintresse, i värsta fall ondska.[13] Moralfundamentsteorin erbjuder därmed en modell för att förstå uppkomsten av ideologisk polarisering och Haidt är även verksam för att motverka sådan polarisering.[14]

Andra ideologiska frågor

Vissa ideologiska frågor är inte kopplade till de politiska ismerna utan hänger snarare samman med ett lands historia och politiska kultur. Exempel på sådana frågor är frågan om statsskick. De två vanligaste statsskicken är republik och monarki. En annan sådan fråga är statens grad av centralisering eller decentralisering. Beroende på graden av centralstyre kan en stat karakteriseras som enhetsstat eller federation.

Referenser

  1. ^ Greeks losing interest in Hellenism Arkiverad 8 maj 2009 hämtat från the Wayback Machine.,14 april 2009
  2. ^ Speech of Prime Minister Mr. Kostas Karamanlis to the Greek community of Sydney, Ministry of Foreign Affairs - Greece in the World, 22 maj 2007
  3. ^ Maria A. Raptis, ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111018192050/http://www.helvidius.org/files/1998/1998_Raptis.pdf. Läst 18 augusti 2009. Greece: A Study in Nationalism], våren 1998
  4. ^ ”Våra idéer”. Centerpartiet. https://www.centerpartiet.se/var-politik/vara-ideer/.
  5. ^ ”Frihet att växa - Folkpartiet liberalernas partiprogram” (PDF). Folkpartiet Liberalerna. sid. 4. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100826050024/http://www.folkpartiet.se/upload/Dokument/partiprogram_webb.pdf.
  6. ^ ”Principprogram” (PDF). Kristdemokraterna. sid. 4. Arkiverad från originalet den 9 april 2012. https://web.archive.org/web/20120409161538/http://www.kristdemokraterna.se/VarPolitik/~/media/Files/VarPolitik/Principprogram/kd_principprg.pdf.ashx.
  7. ^ ”Partiprogram” (PDF). Miljöpartiet de gröna. sid. 1. http://www.mp.se/files/82000-82099/file_82014.pdf.
  8. ^ ”2001:års Idéprogram”. Moderaterna. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524185851/http://www.moderat.se/web/2001_ars_Ideprogram_2.aspx.
  9. ^ ”Partiprogram för Socialdemokraterna” (PDF). Socialdemokraterna. sid. 4. Arkiverad från originalet den 27 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120227012531/http://www.socialdemokraterna.se/upload/Central/dokument/pdf/V%C3%A5rt%20parti/partiprogram.pdf.
  10. ^ ”Partiprogram” (PDF). Vänsterpartiet. sid. 3. http://www.vansterpartiet.se/images/stories/media/dokument/politiskaprogram/partiprogram_08_inlaga.pdf.
  11. ^ ”Sverigedemokratiskt principprogram 2011” (PDF). Sverigedemokraterna. sid. 3. https://sd.se/wp-content/uploads/2013/08/principprogrammet2014_webb.pdf.
  12. ^ Graham, Jesse; Haidt, Jonathan; Nosek, Brian A.: ”Liberals and Conservatives rely on different sets of moral foundations”, Journal of personality and social psychology, vol. 96 (2009), s. 1029–1046, länk.
  13. ^ ”Jonathan Haidt explains our contentious culture”, TV-program (Public Square Media, Inc., Lebanon), publicerat 2012-02-03, länk.
  14. ^ Bland de projekt mot politisk polarisering som Jonathan Haidt medverkar i märks CivilPolitics.org, Better Angels och The Asteroids Club.

Se även

Externa länkar

Chagang

Chagang är en provins i Nordkorea. Provinsen gränsar till Jilin-provinsen i Kina i norr, Södra Hamgyong i öster, Södra P'yongan i söder och Norra P'yongan i väster. Provinshuvudstaden är Kanggye. Provinsen Chagang bildades år 1949 när den separerade från Norra P'yŏngan.

Provinsen är även uppdelad i tre städer (si) och femton landskommuner (kun).

Demokratisk socialism

Demokratisk socialism är en politisk ideologi som vill förena demokrati med socialismens syn på samhälleligt ägande av produktionsmedel. Begreppet "demokratisk socialism" används ibland som synonym för "socialism", med adjektivet "demokratisk" tillagt för att särskilja från marxism–leninismens odemokratiska syn på socialismen.

Förmögenhet

Förmögenhet är värdet på en persons kapital, det vill säga tillgångar minus skulder.

Grön ideologi

Grön ideologi är ideologin bakom grön politik och uppstod tillsammans med gröna vågen under 1970-talet. Den står utanför de klassiska ideologierna konservatism, liberalism och socialism, och har inget allmänt accepterat manifest. Ibland kallas den gröna ideologin även för ekologism. Den är intimt förknippad med miljörörelsen, fredsrörelsen, djurrättsrörelsen och feminismen. Den gröna ideologin vill ha en icke-våldsam revolution (sinnets revolution) som ersätter det de ser som dagens utnyttjande av jorden och dess varelser med ett nytt samhälle med vad de ser som en ny ekonomisk och social ordning som låter människor leva i mer samklang med de ändliga resurserna.

Gröna partier finns i de flesta av Europas länder; flera av dem samverkar inom Europeiska gröna partiet och i Gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen i Europaparlamentet. I Sverige representeras den gröna ideologin främst av Miljöpartiet de Gröna och Djurens parti och utomparlamentariska grupper som Pangea, Fältbiologerna, Queer Underground och Gröna partiet samt av Feministiskt Initiativ. I viss mån hittar man också gröna ideologiska inslag hos vänsterpartister och enskilda centerpartister.

Heritage Foundation

Heritage Foundation är en amerikansk konservativ tankesmedja i Washington, D.C., grundad 1973. Heritages syfte är (fritt översatt) att "formulera och befrämja konservativ ideologi och politik byggd på principerna om fritt företagande, begränsad statsmakt, individuell frihet, traditionella amerikanska värderingar och ett starkt nationellt försvar".

Stiftelsen växte fram till en ledande roll i den konservativa rörelsen under Ronald Reagans presidentskap, vars politik omfattade betydande influenser från Heritage. Sedan dess fortsätter tankesmedjan påverka amerikansk politik, och räknas som en av de mest inflytelserika konservativa lobbyorganisationerna i USA.

Kinas kommunistiska parti

Kinas kommunistiska parti (på svenska förkortat KKP) är ett kommunistiskt parti som grundades i Shanghai 1921 under överinseende av representanter för Kommunistiska internationalen.

Partiet tog makten efter det kinesiska inbördeskriget (1928–1949) mot det nationalistiska Kuomintangpartiet och partiets ordförande Mao Zedong utropade Folkrepubliken Kina den 1 oktober år 1949. Partiet har sedan dess haft makten i Fastlandskina, något som också försäkras i Folkrepubliken Kinas konstitution. Detta betyder att Kina är en partidiktatur som styrs av Kinas kommunistiska parti. Partiet har genomgått stora förändringar sedan det tog makten 1949 och har gått från en strikt centraliserad planekonomi till en blandekonomi med starka statliga inslag som officiellt kallas Socialism med kinesiska särdrag.

Partiet har idag över 82 miljoner medlemmar och är därmed det största politiska partiet i världen. Partiets högsta beslutsfattande organ mellan partikongresserna är centralkommittén, politbyrån och politbyråns ständiga utskott, vilken har mer eller mindre direkt inflytande ner till lokalnivå.

Sedan den 15 november 2012 är Xi Jinping partiets generalsekreterare.

Kommunism

Kommunism (från franskan: communisme och ytterst av latin: communis, gemensam) är en grupp närbesläktade idéer om att produktionsmedlen i ett samhälle är gemensamt ägda. Inom marxismen är det också benämningen på det tillstånd i samhällsutvecklingen där klasserna och staten upplösts och produktionsresultatet fördelas åt alla efter behov. Enligt marxismen har historien behövt gå igenom olika stadier, varvid kapitalism, slavsamhället och feodalism är en del av dessa stadier.

Beteckningen kan även ses som en del av den bredare socialismen. Socialismen delade upp sig ca 1860–1880 i den socialdemokratiska grenen (Ferdinand Lassalle och Eduard Bernstein) där vägen till socialism skulle ske genom reformer i samarbete mellan de förtryckta och de förtryckande klasserna (av motståndarna även kallad revisionism); och den revolutionära grenen (Karl Marx, Friedrich Engels), där vägen till socialism skulle ske genom att de förtryckta klasserna tar makten genom en revolution, som förespråkas av kommunisterna. Den frihetliga socialismen (främst företrädd av Michail Bakunin och Pjotr Kropotkin) förespråkade att vägen till socialism skulle ske genom att via revolution avskaffa statsmakten.

Många använder beteckningen kommunism om den ideologi som skapades av Vladimir Lenin och vidareutvecklades i olika riktningar av efterföljare som Lev Trotskij, Josef Stalin, Enver Hoxha och Mao Zedong. Det förekommer också att länder som kallat sig socialistiska benämns kommuniststater eftersom de haft ett styrande kommunistparti. USA är ett av länderna som använder denna benämning, somliga skulle kalla den felaktig då den inte stämmer överens med den marxistiska teorin. Beteckningen används även felaktigt i de flesta fall rent empiriskt då länder som gjort anspråk på beteckningen inte avskaffat klass och de facto socialiserat produktionsmedlen. Termen används dock även felaktigt mycket långtgående även på Universitet, såväl av lärare som elever.Där den marxistiska och leninistiska terminologin bildar en självmotsägelse, då den anser att staten är ett verktyg för klassförtryck. Enligt den marxistiska teorin mister staten sin funktion först när samhällsklasserna är upplösta. Därefter kan ett kommunistiskt samhälle som innebär ett stats- och klasslöst samhälle uppstå. Sovjetunionens ledare Leonid Brezjnev förklarade 1975 att kommunismen var uppnådd i Sovjetunionen, vilket kan ha varit ett missförstånd. Han hade i likhet med de andra i ledningen många gånger förklarat att Sovjetunionen och de övriga länderna i Östblocket, var socialistiska som ett steg att uppnå kommunismen.

Liberalism

Liberalism (av latin liber, fri) är en politisk ideologi med individens frihet som grundläggande värde. Exakt betydelse varierar med tidsepok och världsdel. Liberalism förknippas dock allmänt med individuella fri- och rättigheter, mänskliga rättigheter, yttrandefrihet, privat äganderätt, religionsfrihet, jämlikhet, demokrati, och ett fritt näringsliv med marknadsekonomi.

Liberalismen som ideologi grundar sig i individens rätt till frihet och motsätter sig statlig inblandning i individens privatliv. Socialliberaler förespråkar skattefinansierade välfärdstjänster i offentlig och privat sektor. Klassiska liberaler motsätter sig generellt offentliga angelägenheter utöver de som är typiska för en nattväktarstat, alltså militär, polis och domstolsväsende. Närmast efter anarkokapitalister, som motsätter sig staten helt och vill ersätta dess funktioner med frivilliga sammanslutningar grundade på privat ägande. De flesta större partierna i världen som kallar sig liberala är mer eller mindre socialliberala. Klassiskt liberala partier är mer sällsynta och anarkokapitalistiska närmast obefintliga.

Liberalismen räknar sina idémässiga rötter till det medborgarbegrepp som tog form i det antika Grekland och Rom, men tar i modern tid utgångspunkt i senare skeden, såsom Ärorika revolutionen och upplysningstiden. Detta genom filosofer som John Locke, Voltaire och Montesquieu, samt deras kritik mot den enväldiga monarkins brist på individuella fri- och rättigheter, inklusive problematisering av majoritetsstyre. Senare, under inspiration från radikala demokrater som Rousseau, kom en egalitär demokrati grundad på allmän rösträtt att bli ett ideal.

I Sverige betecknar sig två riksdagspartier som socialliberala: Liberalerna och Centerpartiet. Riksdagspartiet Moderaterna kallar sin ideologi "en förening av konservativ samhällssyn och liberala idéer'' medan till exempel Liberala partiet, ett småparti utan representation i kommun eller riksdag, är ett klassiskt liberalt parti.

I USA, Kanada och Latinamerika betecknar liberal center- och vänsterpolitiker som förespråkar ökade statliga ingrepp i marknadsekonomin och personliga friheter, och är därför inte synonymt med vad liberal avser i Europa, inklusive Sverige. Framförallt skiljer sig begreppet "liberal" i sammanhanget ekonomisk liberalism ("frihetlig", det vill säga mer oreglerad ekonomin) kontra konservatism (sparsamhet). Det är alltså staten och hur stora "friheter" staten ska ha att ingripa som åsyftas i det amerikanska begreppet "fiscal liberalism" medan det svenska begreppet liberal i högre grad syftar mer på individens frihet från statens ingrepp, som traditionellt varit betydligt större än i det tidiga USA.

Lista över svenska tidningar ordnade efter ideologi

Denna lista upptar svenska dagstidningar, kvällstidningar och övriga tidningar sorterade efter ideologisk inriktning på tidningens ledarsida.

Marxism

Marxism är en samhällsåskådning som bygger på Friedrich Engels och Karl Marx teorier och är den grund på vilken den ena grenen av socialismen, den där bland annat socialdemokrati och kommunism ingår, vilar, den andra grenen grundar sig i anarkismen. Marxism betecknar dels en politisk ideologi, dels en samling mer eller mindre icke-normativa samhällsteorier.

Miljöpartiet

Miljöpartiet de gröna (MP), vanligen Miljöpartiet, är ett politiskt parti i Sverige, bildat 1981. Partiet växte fram främst ur miljörörelsen och fredsrörelsen och var ursprungligen en reaktion mot kärnkraftsomröstningen, blockpolitik och vad man uppfattade som bristande deltagardemokrati och jämställdhet i andra partier. Dess tillkomst inspirerades av andra gröna partier som det tyska Die Grünen som anammar den gröna ideologin. På partiets valsedlar anges partibeteckningen Miljöpartiet de gröna.Miljöpartiet har en kvinnlig och en manlig partiledare, benämnda språkrör, vilka (sedan maj 2019) är Isabella Lövin och Per Bolund. Partiet är det minsta i riksdagen, med 16 mandat av 349, efter att ha fått 4,41 procent av rösterna i riksdagsvalet 2018. I Europaparlamentsvalet 2019 fick Miljöpartiet 2 mandat, efter att ha fått 11,52 procent av rösterna. I parlamentet är Miljöpartiet en del av Gruppen De gröna/Europeiska fria alliansen (G/EFA). Partiet är medlem av det Europeiska gröna partiet. Miljöpartiet har sitt starkaste stöd i storstadsregionerna Stockholms och Göteborgs kommuners riksdagsvalkretsar, samt bland unga och högutbildade väljare.I den nationella svenska blockpolitiken brukar Miljöpartiet på senare år räknas till det rödgröna blocket eller vänsterblocket, och har sedan riksdagsvalet 2014 ingått i regeringen tillsammans med Socialdemokraterna. Redan i valrörelsen inför riksdagsvalet 2010 samarbetade partiet med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som De rödgröna. År 2011 gjorde partiet dock en uppgörelse om migrationsfrågor med den borgerliga Regeringen Reinfeldt. Mellan 1998 och 2006 hade Miljöpartiet ett parlamentariskt samarbete med den socialdemokratiska Regeringen Persson och Vänsterpartiet.

Nysvenska rörelsen

Nysvenska rörelsen (NSR) är en fascistisk och korporativistisk nationalistisk politisk rörelse i Sverige grundad 1930 av Per Engdahl, som ledde rörelsen fram till sin död 1994. NSR betonar Sveriges särart och den storhet man anser att den svenska historien har. Som ett exempel på stöd för den äldre svenska kungamakten har rörelsen antagit en logotyp bestående av en vapensköld som bär en vase som sköldemärke.

År 1941 bildades organisationen Svensk Opposition av Per Engdahl efter en brytning mellan Engdahls anhängare och Sveriges Nationella Förbund. Engdahl betecknade organisationens ideologi som nysvenskhet. Under mellankrigstiden och andra världskriget tog man Nazitysklands parti och under denna period var rörelsens politik också tydligt inspirerad av nazismen.

På 1950-talet försökte Per Engdahl att bilda en europeisk sammanslutning av fascistiska partier och grupper, den så kallade European Social Movement (ESM) eller Malmörörelsen.Nysvenska rörelsen gav ut tidningen Vägen Framåt från 1932 till 1992. Rörelsen ger ut tidskriften Nonkonform.

Opolitisk

Opolitisk är en beteckning på person eller ett medium som innehar en politisk post men som inte är knuten till något enskilt politiskt parti eller företräder någon viss ideologi. Förekomsten av opolitiska statsråd var vanligare förr, när ämbetsmän ibland utsågs till statsråd och rena ämbetsmannaregeringar ibland förekom. Sven Romanus (1976-79), Carl Axel Petri (1979-82) och Reidunn Laurén (1991-94) är exempel på opolitiska statsråd i Sverige i relativt modern tid.

Ortodoxi

Ortodoxi, renlärighet, grekiska orthodoxos, av orthos ’rätt’, "sann", och doxa, "mening", innebär strikt överensstämmelse med en viss lära; vanligen (men inte nödvändigtvis) syftande på ett kyrkosamfunds troslära. Motsatser är heterodoxi, heresi eller kätteri. Begreppet ortodoxism har använts om fanatisk ortodoxi, vilket således är en form av extremism eller dogmatism.

Idag talar man framförallt om ortodox judendom och den kristna ortodoxa kyrkan. Historiskt har man dock talat även om luthersk och reformert ortodoxi. Det finns även muslimsk ortodoxi.

I överförd betydelse används ordet ortodoxa även om politisk, social eller ekonomisk trosbekännelse. En person som håller mycket hårt på en viss politisk ideologi och inte accepterar någon kompromiss kan alltså kallas för ortodox.

Politisk organisation

En politisk organisation är en organisation av fysiska eller juridiska personer som strävar efter inflytande inom eller makt över en samhällelig administrativ enhet på internationell, nationell, regional eller lokal nivå, eller som strävar efter att etablera en sådan administrativ enhet.

Politiska organisationer strävar efter att forma en organisation baserad på en ideologi. Grundläggande för dessa ideologier är hur ägandet ska vara organiserat och hur stor statens inflytande skall vara.

Politiskt parti

Ett politiskt parti, eller bara parti, är en organiserad grupp personer som söker eller nyttjar politisk makt, exempelvis genom att delta i demokratiska val. Partier är ofta rikstäckande, då de söker makten i ett specifikt lands parlament, men de kan också endast verka i ett område av ett land, eller söka makt i unioner mellan länder, exempelvis Europeiska unionen. Samma parti söker ofta makten på olika nivåer.

Partier har ofta en speciell ideologi, men kan också representera en koalition mellan diverse intressen. Partiets vilja eller ideologi sammanfattas i ett partiprogram som eventuella väljare kan granska. I många fall förekommer liknande partier i olika länder, som vill nå samma mål i respektive land, och de kan då ibland gå ihop i gränsöverskridande samarbeten. Det förekommer även partier med liknande ideologier och mål som inte samarbetar, utan konkurrerar med varandra.

I länder som har parlamentarism, bildar politiska partier som har platser i parlamentet ett parlamentariskt parti som består av alla deras medlemmar i parlamentet. I parlamentariska regeringssystem har de flesta politiska partier även en vald ledare som, om dennes parti väljs av en absolut majoritet, eller med en relativ majoritet inom koalitionen där traditionen är sådan, blir regeringschef. I presidentiella system kan presidenten bli vald som representant för sitt parti. I många nationer är presidenten dock tvungen att avsäga sin koppling till sitt parti vid uppgång till statsöverhuvud. I vissa situationer kan koalitionsregeringar formas av medlemmar från mer än ett parti.

Differens är livsviktigt för de flesta politiska partier: de måste skilja sig på åtminstone några punkter från andra partier för att kunna vinna val. Extrema partianhängare använder ibland våld för att föra igenom sina ideologier.

Fria partier, fri nyhetsförmedling och opinionsbildning är grundläggande inslag i en parlamentarisk, representativ demokrati.

Samlingspartiet

Samlingspartiet (Nationella Samlingspartiet r.p., förkortas Saml; finska: Kansallinen Kokoomus, Kok) är ett liberalkonservativt politiskt parti i Finland.

Partiordförande är Petteri Orpo sedan juni 2016, då han efterträdde förre statsministern Alexander Stubb. Republikens president sedan 2012, Sauli Niinistö, var en framträdande samlingspartist fram till valet (det är i Finland kutym att presidenten avstår från partimedlemskap).

Samlingspartiets anhängare bor oftare än befolkningen i genomsnitt i södra Finland och i städerna. Partiet har enligt egen uppgift nära 40 000 medlemmar. Inom partiorganisationen verkar också Samlingspartiets ungdomsförbund, Samlingspartiets Kvinnoförbund och Samlingspartiets Studerandeförbund Tuhatkunta. Partiet utger den politiska veckotidningen Nykypäivä.

I Europaparlamentet ingår partiet i den konservativa och kristdemokratiska gruppen Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater) (EPP).

Socialkonservatism

Socialkonservatism är en politisk åskådning som utvecklades ur konservatismen i slutet av 1800-talet. Anhängare till socialkonservatismen ansåg att samhället hade ett ansvar för att alla skulle få en dräglig levnadsstandard. Man menade att samhället bland annat skulle ta itu med farliga arbetsmiljöer och sjukdomar.

Sovjetunionens kommunistiska parti

Sovjetunionens kommunistiska parti (ryska: Коммунисти́ческая па́ртия Сове́тского Сою́за, КПСС), på svenska förkortat SUKP, var det statsbärande och enda existerande politiska partiet i Sovjetunionen fram tills Gorbatjovs reformer öppnade upp för flerpartisystem år 1991.

Språk

This page is based on a Wikipedia article written by authors (here).
Text is available under the CC BY-SA 3.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.