Huset Bourbon

Huset Bourbon kallas den konungaätt som regerar i Spanien, och som först besteg tronen i och med att Filip V, sonson till Ludvig XIV av Frankrike, blev kung av Spanien år 1700.[1] Andra grenar av ätten har tidigare även regerat i Frankrike och delar av nuvarande Italien.

Nuvarande huset Bourbon, som är ett av de yngre husen Bourbon, är en gren av capetingiska huset, genom Filip III av Frankrikes bror, Robert, greve av Clermont, som gifte sig med Beatrix, en dotterdotter till Archembaud VII, den siste hertigen av äldre huset Bourbon, och vars anspråk på den bourbonska titulaturen ett flertal gånger har förts vidare genom kvinnoled. Den förste kungen av Frankrike från detta hus var Henrik IV av Frankrike (1553–1610), son till hertigen av Vendome och drottning Johanna III av Navarra.[2]

Blason France moderne
Ätten Bourbons släktvapen

Historik

Namnet kommer av stamborgen Bourbon l'Archambault i mellersta Frankrike. Första huset Bourbon, grevarna av Bourbon, är känt sedan 900-talet. De var då baroner direkt under franska kronan. Ättens huvudmän bar namnen Aimon och Archembaud. Då Archembaud V (död 1171) inte efterlämnade några manliga arvingar, övergick land och titel till ätten Bourbon-Dampierre, och sedan denna utslocknat till Beatrix Bourbon (död 1310), gift med Robert, greve av Clermont, Ludvig IX:s son. Deras son Louis I av Bourbon (död omkring 1342) som ärvde grevskapet, stammade alltså från det franska kungahuset.[2]

Av Louis söner blev den äldre Pierre I av Bourbon (död 1357) stamfar för det hertigliga huset Bourbon, som utgick med Pierre II av Bourbon (död 1503). Från den yngre sonen Jean av Bourbon (död 1393) stammar övriga linjer av ätten Bourbon. Hans söner Jean (död 1393) och Jacques (död före 1417) blev stamfäder för linjerna Bourbon la Marche och Bourbon-Préaux, vilka dock dog ut redan med deras söner Jacques (död 1438) och Charles (död efter 1472). Från yngste brodern till Jacques Borbon de la Marche, Jean, härstammade linjen Carency (utdöd 1515) men även den snart utslocknade sidolinjen Bourbon-Duissant. En annan bror, Louis (död 1446), blev stamfar för den viktigaste grenen Bourdon-Vendôme.[2]

Från den yngre sonson till honom, Louis (död omkring 1520), härstammade linjen Bourbon-dela Roche-sur-Yon, även kallad den yngre grenen Bourbon-Montpensier, då den genom gifte med den äldre linjen Bourbon-Monpensiers besittningen. Den sista personen av denna gren var Marie Bourbon (död 1627), gift med Gaston av Orléans.[2]

En äldre bror till ovannämnde Louis Bourbon-de la Roche-sur-Yon var François Borbon-Vendôme (död 1495), farfar till de tre bröderna Anton av Bourbon, Charles av Bourbon och Louis I av Bourbon, den senare stamfar för huset Condé, vilken utslocknade 1830.[2]

Genom sin yngre son Charles av Bourbon-Condé blev han även stamfar för den grevliga grenen Bourbon-Soissons (utdöd 1641) och genom sin sonsons son Armand (död 1666) för ätten Conti (utdöd 1814).[2]

Det franska konungahuset Bourbon grundlades av Henrik IV av Frankrike. Ludvig XIII efterlämnade en yngre son Filip I av Orléans som blev stamfar för linjen Orléans. Karl X av Frankrike var far till Ludvig Anton, hertig av Angoulême och Karl Ferdinand, hertig av Berry, den senare blev i sitt äktenskap med Caroline av linjen Bourbon-Neapel far till Henrik, greve av Chambord som vid julirevolutionen övertog farfadern och farbroderns tronanspråk och kallade sig Henrik V. Linjen utslocknade med honom 1883.[2]

Med Filip V, sonson till Ludvig XIV och bror till Louis av Bourgogne, uppstog 1700 en gren av ätten Bourbon på Spaniens tron, den spanska linjen av huset Bourbon. Dess stamfar Filip V måste avsäga sig alla arvsanspråk på franska kronan. Av hans söner blev Filip av Bourbon, hertig av Parma storhertig av Parma och grundare av linjen Bourbon-Parma. Karl III av Spanien blev far till Ferdinand I av Bägge Sicilierna som blev kung av Bägge Sicilierna och stamfar för den neapolitanska grenen. Gabriel Bourbon, Karl III:s yngre son blev stamfar för den yngre spanska grenen vilken ännu fortlever.[2]

Enligt Ferdinand VII av Spaniens testamente besteg efter hans död dottern Isabella tronen. Hon gifte sig dock med sin kusin, Frans av Assisi även han tillhörande spanska grenen av huset bourbon, vars ättlingar ännu sitter på tronen i Spanien. En annan linje av huset Bourbon härstammande från Ferdinands bror Don Carlos, hertig av Molina har dock gjort anspråk på tronen. Grenen utslocknade i början av 1900-talet. Carlistgrupper har efter ättens utdöende i stället fört fram medlemmar ur linjen Bourbon-Neapel som tronpretendenter. Från den spanska linjen härstammar även linjen Bourbon y de Castellvi, vars stamfar är Enrique, hertig av Sevilla. Genom ett morganastiskt äktenskap 1867 berövades dock ätten sina tronanspråk.[2]

Den yngsta linjen av huset Bourbon är ätten Orléans. Den härstammar från Filip I av Orléans. Genom sonen Filip II av Orléans nådde den stor makt, hans sonson var den berömde Philippe Égalité, vars son Ludvig Filip var fransk kung 1830-1848. Av hans barn ärvde Ferdinand Filip av Orléans hans tronanspråk och därefter dennes son Ludvig Filip. Efter greven av Chambords död 1883 övertog han även den äldre franska grenens arvsanspråk och hyllades av rojalisterna under namnet Filip VII. Ludvig Filip I av Frankrike hade även flera andra söner, av vilka Gaston av Orléans, greve av Eus ättlingar genom ett fördrag 1909 kommit att utgöra en egen ätt, Orléans-Bragança.[2]

Förutom dessa märks flera bastardgrenar. En linje, Bourbon-Bussen som härstammar från en broder till den siste ättlingen av det hertigliga huset Bourbon har av vissa forskare förts fram som rättmätig innehavare av ättens tronanspråk.[2]

Statsöverhuvuden från ätten idag är Felipe VI av Spanien och Henri, storhertig av Luxemburg.

Se även

Fotnoter

  1. ^ Svensk uppslagsbok band 4 s. 868, Malmö 1948.
  2. ^ [a b c d e f g h i j k] Carlquist, Gunnar, red (1939 (nyutgåva av 1930 års utgåva)). Svensk uppslagsbok. Bd 4. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 847-853
Bourbon

Bourbon kan syfta på:

Huset Bourbon – en kunglig släkt som regerat i bland annat Frankrike och Spanien

Huset Bourbon-Sicilien – en utgrening från Spanien

Bourbonska restaurationen – franska monarkin med bourbonska ätten vid tronen 1814–1830

Bourbonska restaurationen i Spanien – i Spanien då huset Bourbon återtog tronen 1874–1931

Hertig av Bourbon – en titel i Frankrike

Bourbon (dryck) – en typ av whiskey från USA

Bourbonrosor – en grupp rosor

Bourbon Street – en gata i New Orleans

Bourbon – en artvarietet av arabicakaffe

Île Bourbon – tidigare namn på ön Réunion

Bourbon, Luxemburg – en stadsdel i staden Luxemburg

Bourbonvanilj – en flerårig ört i orkidéfamiljen

Filip av Parma

Filip av Spanien, född 1720, död 1765, hertig av Parma, infant av Spanien. Son till Filip V av Spanien och Elisabet Farnese. Han fick tack vare sin moders ihärdiga ansträngningar genom freden i Aachen 1748 det gamla farnesiska hertigdömet Parma och Piacenza samt Guastalla, som 1731-1735 innehafts av hans äldre bror don Carlos (sedermera Karl III av Spanien), men därefter av Österrike.

Starkt påverkad av upplysningsfilosofin sökte han med hjälp av sin minister, fransmannen Dutillot, regera i den upplysta despotismens anda. Han genomförde en del nyttiga reformer, gynnade personligen vetenskap och konst, understödde handel och jordbruk, inskränkte efter förmåga kyrkans makt och fördrev jesuiterna, varför han bannlystes av påven. Filip var stamfar för den parmesanska linjen av släkten Bourbon.

Gift med Marie-Louise-Elizabeth av Frankrike (1727-1759) , 25 oktober 1739.

Barn:

Isabella Maria av Parma (1741– 1763), gift med kejsar Josef II

Ferdinand av Parma (1751–1802), näste hertig av Parma

Maria Luisa av Parma (1751–1819), gift med kung Karl IV av Spanien

Första franska kejsardömet

Frankrikes första kejsardöme är den period i Frankrikes historia då såväl Frankrike som större delen av den europeiska kontinenten dominerades av Napoleon I som fransk kejsare. Perioden sträcker sig från konsulatet 1804 till restaurationen av huset Bourbon 1814 och de hundra dagarna under 1815 räknas dit. Det andra kejsardömet skapades av Napoleon III, och fanns under åren 1852–1870.

Se vidare napoleonkrigen.

Henri av Luxemburg

Henri Albert Gabriel Felix Maria av Luxemburg av huset Bourbon, född 16 april 1955 i Betzdorf, är sedan 7 oktober 2000, då han efterträdde sin far, storhertig av Luxemburg. Han är son till Jean av Luxemburg och Josephine Charlotte. Storhertigen är genom sin mormors far brylling till kung Carl XVI Gustaf.

Henrik IV av Frankrike

Henrik av Navarra leder hit. Fler personer med detta namn och titel, se Henrik av Navarra (olika betydelser)Henrik IV (franska: Henri IV), född 13 december 1553 i Pau, död 14 maj 1610 i Paris, var kung av Frankrike från 1589 samt, från 1572, kung av Navarra (som Henrik III) till sin död.

Hertigdömet Parma

Hertigdömet Parma var ett italienskt hertigdöme under åren 1545-1802 och 1814-1860 bestående av Parma, Piacenza och Guastalla.

Karl III av Spanien

Karl III (på spanska Carlos III; på italienska Carlo III), född 20 januari 1716, död 14 december 1788, var kung av Spanien från 1759. Han var son till Filip V av Spanien och Elisabet Farnese av Parma. 1738 gifte han sig med Maria Amalia av Sachsen (1724-1760).

Som Karl VII var han kung av konungariket Sicilien från och med 1735. Som Karl I (ital. Carlo I) var han hertig av Parma och Piacenza mellan 1731 och 1735, en titel han gav upp till förmån för habsburgarna som kompensation för tillträdet av Sicilien vilket var en del av fredsvillkoren fastslagna i Freden i Wien 1738.

Karl X av Frankrike

Karl X (franska: Charles X) född 9 oktober 1757 på slottet i Versailles, död 6 november 1836 i Görz (nuvarande Gorizia i nuvarande Italien), var kung av Frankrike 1824–1830. Han var sonson till Ludvig XV och Marie Leszczyńska samt bror till Ludvig XVI och Ludvig XVIII.

Kungariket Etrurien

Kungariket Etrurien var ett kungarike mellan 1801 och 1807, som motsvarade en stor del av det moderna Toscana. Kungariket tog namnet från Etruria, det gamla romerska namnet på landet där etruskerna levde.

Kungariket bildades genom Freden i Aranjuez, då en överenskommelse mellan Spanien och Frankrike slöts, innebärande att Huset Bourbon i Parma kompenserades för förlusten av dess territorium i norra Italien (som hade varit ockuperat av franska trupper sedan 1796). Ferdinand av Parma överlät sitt hertigdöme till Frankrike, och i gengäld fick hans son Ludvig I, Kungariket Etrurien (som bildades av det gamla Storhertigdömet Toscana). För att ge plats åt Huset Bourbon avhystes Ferdinand III av Toscana, som var hertig i Storhertigdömet Toscana och kompenserades med Kurfurstendömet Salzburg.

Den första kungen Ludvig I av Etrurien dog ung 1803, och hans minderåriga son Karl II efterträdde honom. Hans mor, Maria Luisa av Spanien utsågs till regent.

År 1807 upplöste Napoleon I kungariket, och delade i det i tre departement: Arno, Méditerranée och Ombrone. Kungen och hans mor blev lovade det nya Kungariket Norra Lusitanien, men detta blev aldrig av på grund av brytningen mellan Napoleon och Huset Bourbon i Spanien 1808. Efter Napoleons fall 1814 återställdes Storhertigdömet Toscana, och Ferdinand III fick återvända. År 1815 bröt sig Hertigdömet Lucca ut från Toscana som ersättning för Huset Bourbon tills de båda hertigdömena sammanslogs 1847.

Lista över Spaniens statsöverhuvuden

Spanien blev ett enda kungarike först omkring år 1474. Innan dess så bestod landet av två riken, Kastilien och Aragonien. Aragonien hade även besittningar i Italien, Sicilien och Sardinien. Områdena enades i en personalunion när deras regenter, drottning Isabella I av Kastilien och kung Ferdinand II av Aragonien gifte sig med varandra, och landet blev sedan en konglomeratstat.

Lista över huset Bourbon

Detta är en lista över Huset Bourbon.

Louis Antoine Henri av Bourbon

Louis Antoine Henri de Bourbon, hertig av Enghien, född 2 augusti 1772 på slottet i Chantilly, död 21 mars 1804 på slottet i Vincennes, var den sista medlemmen i huset Condé och släkt med huset Bourbon i Frankrike. Han är mer känd för sin död än för sitt liv. På grund av påhittade anklagelser avrättades han under det franska konsulatet.

Hertigen var Louis Henrik II av Bourbons och Bathilde av Orléans ende son. Hans far och farfar avled efter honom men utan att få fler arvingar. År 1816 grävdes hans kvarlevor upp och placerades i kapellet i slottet i Vincennes utanför Paris.

Louise-Élisabeth av Frankrike

Marie-Louise-Elisabeth av Frankrike, född 14 augusti 1727, död 6 december 1759, prinsessa av Frankrike och Spanien, hertiginna av Parma. Hon var äldsta dotter till den franske kungen Ludvig XV och hans hustru Marie Leszczynska. Hon gifte sig med Philip av Bourbon som senare blev hertig av Parma.

Ludvig Filip, greve av Paris

Ludvig Filip Albert av Orléans, franska Louis Philippe Albert d'Orléans, greve av Paris, född 24 augusti 1838 i Tuileriepalatset , Paris, död 8 september 1894 på Stowe House , Buckinghamshire, var sonson till kung Ludvig Filip I. Han blev tronarvinge då hans far Ferdinand Filip avled i en droskolycka 1842.

Efter februarirevolutionen 1848 försökte Ludvig Filip I göra honom till sin efterträdare, men den andra republiken kom emellan och tog hans plats. Efter kejsardömets fall var Ludvig Filip ivrig anhängare av fusionismen mellan de stridande riktningarna inom huset Bourbon. Han blev efter grevens av Chambord död 1883 tronpretendent för Frankrikes samtliga monarkister.

Ludvig XIII av Frankrike

Ludvig XIII (franska: Louis XIII), även Ludvig II av Navarra, född 27 september 1601 i Fontainebleau, död 14 maj 1643 i Saint-Germain-en-Laye, var kung av Frankrike och Navarra från 1610 till sin död.

Ludvig XVI av Frankrike

Ludvig XVI (franska: Louis XVI), född 23 augusti 1754 på Versailles, död 21 januari 1793 (avrättad) i Paris, var kung av Frankrike och Navarra 1774–1792. Han var son till Ludvig av Frankrike och Maria Josefa av Sachsen, samt sonson och efterträdare till kung Ludvig XV av Frankrike. Han gifte sig 1770 med Marie Antoinette av Österrike, dotter till den tysk-romerske kejsaren Frans I och Maria Teresia av Österrike.

Ludvig XV av Frankrike

Ludvig XV (franska: Louis XV), född 15 februari 1710, död 10 maj 1774, var kung av Frankrike och Navarra från 1715. Han var son till Ludvig le Petit Dauphin (1682-1712) och Marie-Adélaïde av Savojen samt sonsonson till Ludvig XIV.

Prins av Condé

Prins av Condé (efter Condé-en-Brie) var en fransk ärftlig titel som först tilldelades Louis I av Bourbon (1530-1569), som var farbror till Henrik IV av Frankrike.

Storhertigdömet Toscana

Storhertigdömet Toscana var en stat i centrala, nuvarande Italien som existerade från 1569 till 1859, som ersatte Hertigdömet Florens. Hertigdömet existerade inte mellan 1801 och 1814 då Napoleon Bonaparte ritade om Västeuropas karta.

Språk

This page is based on a Wikipedia article written by authors (here).
Text is available under the CC BY-SA 3.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.