Ginger Baker

Peter Edward "Ginger" Baker, född 19 augusti 1939 i Lewisham, London, död 6 oktober 2019 i Canterbury i Kent,[1] var en brittisk musiker. Han är kanske mest känd som trummis i musikgruppen Cream, som bildades 1966 och upplöstes 1968. De andra medlemmarna i bandet var Jack Bruce och Eric Clapton. Han har även spelat med bland annat Blind Faith och Ginger Baker's Air Force, samt släppt ett antal soloskivor. Han är rocktrummis men han spelade senare mer inom jazzkategorin.

Ginger Baker
Ginger Baker 1980
Ginger Baker, 1980.
FödelsenamnPeter Edward Baker
Född19 augusti 1939
Lewisham, södra London, England
Död6 oktober 2019 (80 år)
Canterbury, Kent, England
BakgrundStorbritannien Storbritannien
GenrerRock, blues, jazz
RollMusiker, låtskrivare, sångare, musikproducent
InstrumentTrummor, slagverk
År som aktiv1958 – 2019
ArtistsamarbetenSteve Winwood, Jack Bruce, John McLaughlin, Steve Vai, Eric Clapton, Robbie Robertson, The Yardbirds, Alexis Korner, Wings, George Harrison m.fl.
Relaterade artisterCream, Blind Faith, Baker Gurvitz Army, Ginger Baker's Air Force, Hawkwind, Public Image Ltd., Atomic Rooster, Masters of Reality, Ginger Baker Trio, BBM, Fela Kuti, Ginger Baker & African Friends, Blues Incorporated, Graham Bond Organization m.fl.

Solodiskografi

Album
  • 1970Free Kings
  • 1971Pop History
  • 1972Stratavarious
  • 1972Live
  • 1977Eleven Sides of Baker
  • 1983From Humble Oranges
  • 1986Horses & Trees
  • 1989No Material
  • 1990Middle Passage
  • 1992Unseen Rain
  • 1994Going Back Home
  • 1995Ginger Baker's Energy
  • 1996Falling off the Roof
  • 1999Coward of the County (med James Carter)
  • 2001African Force
  • 2006African Force: Palanquin's Pole
  • 2010Offen Bach 1970
  • 2010Live In Milan 1980
  • 2010No Material Live In Munich Germany 1987
  • 2011Live in Munich, Germany 1987
  • 2011Live At The Jazz Cafe 2009
  • 2011Live In Berlin 1978
  • 2011Live In London 2009
  • 2011Live In Milan
  • 2011Live In Milan 1981
  • 2011Live in Munich, Germany 1972

Källor

  1. ^ Ginger Baker, Legendary Cream drummer, dies aged 80

Externa länkar

Alan White (trumslagare i Yes)

Alan White, född 14 juni 1949 i Pelton, County Durham, England, är en brittisk rocktrummis som framförallt är känd för sina 34 år i progrockbandet Yes. White har spelat på mer än femtio album med artister som John Lennon, George Harrison, Joe Cocker, Ginger Baker och The Ventures. Han har även gett ut ett soloalbum, Ramshackled från 1974.

All Things Must Pass

All Things Must Pass är musikalbum av George Harrison från 1970. Det är producerat av Phil Spector. Albumet släpptes ursprungligen som trippel-LP. De två första skivorna bestod av konventionella rock- och poplåtar, medan den tredje innehöll långa jamsessioner. Många av låtarna på det här albumet skrev Harrison under sin tid med The Beatles från 1966 och framåt. Den inledande låten "I'd Have You Anytime" skrev Harrison tillsammans med Bob Dylan 1968, då han besökte Dylan och The Band i New York. "My Sweet Lord" och "What Is Life" släpptes som singlar från skivan. Albumet blev listat som #433 i magasinet Rolling Stones lista The 500 Greatest Albums of All Time. År 2001 gavs skivan ut i en nymixad utgåva med ett nytt omslag, och i dagsläget är det bara den utgåvan som finns att få tag i kommersiellt, förutom den vinylutgåva, som släpptes 1 december 2010.

Around the Next Dream

Around The next Dream är ett studioalbum av de brittiska blues- och rockartisterna Gary Moore, Jack Bruce och Ginger Baker, utgivet 1994. Albumet har en tydlig rock- och blueskaraktär. Gary Moore ville enligt vissa rykten blåsa liv i ett av sina gamla favoritband, Cream, men Eric Clapton var inte tillgänglig på grund av för många andra engagemang, varför Jack Bruce, Ginger Baker och Gary Moore bildade powertrion BBM (Bruce-Baker-Moore), med Gary Moore som gitarrist.

Baker Gurvitz Army

Baker Gurvitz Army var en engelsk rockgrupp som bildades 1974 av de tidigare The Gun och Three Man Army-medlemmarna Paul Gurvitz, Adrian Gurvitz och den tidigare Cream trummisen Ginger Baker. Gruppen upplöstes 1976.

Blind Faith

Blind Faith var ett brittiskt rockband bildat tidigt 1969 och upplöst i november samma år. Blind Faith existerade alltså i mindre än ett år.

Bandet bildades då gitarristen Eric Clapton och organisten Steve Winwood inte hade några projekt på gång. Claptons band, Cream, hade upplösts och Winwood hade The Spencer Davis Group och Traffic bakom sig. De kände varandra sedan tidigare och de båda började så smått träffas och jamma ihop.

Det var egentligen bandets trummis, Ginger Baker som tog initiativ till bandet då han träffade de båda i Claptons hus i Surrey. Snart tillkom även basisten Ric Grech till bandet.

Gruppen släppte ett album Blind Faith (1969) under sin livstid. Albumet väckte rabalder då det på albumets framsida var en naken 14-årig flicka. Skivbolaget kom snabbt med en ny framsida som visade ett kort på bandet. År 2001 återutgavs albumet med extra material som inte fanns med på det ursprungliga albumet.

2006 gavs DVD:n London Hyde Park 1969 ut.

Cream

Cream var ett brittiskt rockband bildat 1966 som bestod av Eric Clapton (gitarr, sång), Jack Bruce (sång, basgitarr, munspel, cello, med mera) och Ginger Baker (trummor). Cream spelade blues och rock med psykedeliska inslag, och var en av de mest framgångsrika grupperna inom power trio-formatet. Cream har även kallats för den första "supergruppen".Bandet var omåttligt populärt under sina bara två år som aktiv grupp. De lade en del av grunden till den kommande hårdrocken med låtar som "Sunshine of Your Love" och "Strange Brew". Andra låtar som har blivit klassiska är "White Room" och "Badge". Cream gjorde även en cover på Robert Johnsons "Cross Road Blues", som i Creams version heter "Crossroads". Robert Stigwood verkade som manager åt bandet, och senare efter dess upplösning åt Eric Clapton.

Cream invaldes år 1993 i Rock and Roll Hall of Fame.Eric Clapton var en känd elgitarrist i England efter att ha varit medlem i The Yardbirds och John Mayall's Bluesbreakers. Han kom i kontakt med Ginger Baker som då spelade i The Graham Bond Organisation, och båda förenades i viljan att starta ett nytt band. Clapton föreslog sedan Jack Bruce som basist. Även han hade spelat i The Bluesbreakers och med Graham Bond. Efter en hel del spelningar släppte de äntligen sin första singel "Wrapping Paper" i oktober 1966. Denna jazzbetonade låt var en besvikelse för fansen och blev ingen större succé. Men den nådde trots allt trettiofjärde plats på UK Singles Chart. Två månader senare, i december 1966, gav de däremot ut singeln "I Feel Free" som blev deras stora genombrott med en elfteplats på brittiska singellistan. Samtidigt släpptes deras första album Fresh Cream. Albumet innehöll till hälften originalkompositioner, och till hälften gamla blueskompositioner av exempelvis Robert Johnson och Willie Dixon. Det var bara den amerikanska versionen av albumet som innehöll "I Feel Free".

Gruppens andra album Disraeli Gears lanserades i november 1967 och nådde topp 5-placering både i USA och Storbritannien. Albumet innehöll två av gruppens stora hitsinglar, "Strange Brew", och "Sunshine of Your Love". Albumets korta kompositioner var dock inte representativa för hur de lät under konsert. Gruppen föredrog att framföra långa improviserade stycken. Exempel på detta återfinns på gruppens tredje album, dubbel-LP:n Wheels of Fire. Andra halvan av albumet innehåller liveinspelningar från San Francisco 1968, till exempel en 16 minuter lång version av Willie Dixons "Spoonful". Albumet innehöll även hitsingeln "White Room".

Att bandet hade enats om att gå skilda vägar 1968 mottogs med stor förvåning från många håll, då gruppen fortfarande var en av de största inom sin genre. Enligt Clapton var en bidragande orsak rivaliteten mellan Jack Bruce och Ginger Baker, där de försökte överträffa varandra. Clapton ska exempelvis vid ett tillfälle ha slutat spela under en konsert, och Bruce och Baker märkte inget utan fortsatte energiskt att spela. De genomförde en avskedsturné i USA och Storbritannien som avslutades i London i november 1968. Deras sista album, Goodbye släpptes 1969 då gruppen redan var upplöst. Det innehöll hitlåten "Badge", där George Harrison medverkade under pseudonym.

Clapton spelade sedan med Delaney & Bonnie, och bildade kortvarigt grupperna Blind Faith och Derek and the Dominos, innan han blev soloartist. Baker bildade sin egen rockgrupp Ginger Baker's Air Force.

De återförenades i samband med att de blev invalda i Rock and Roll Hall of Fame 1993 och spelade låtarna "Sunshine of Your Love", "Crossroads" och "Born Under a Bad Sign". I maj 2005 återförenades de tillfälligt för fyra konserter på Royal Albert Hall i London. De spelade även på Madison Square Garden i USA. Detta blev sista gången gruppen uppträdde. Bruce avled efter en tids sjukdom i oktober 2014. Baker avled i oktober 2019, vilket lämnar Clapton som den enda bandmedlemmen vid liv.

Disraeli Gears

Disraeli Gears är rockbandet Creams andra album, utgivet i november 1967. Albumet blandar blues, hårdrock och psykedelia. På albumet finns en av gruppens mest populära låtar, "Sunshine of Your Love". Den och låten "Strange Brew" släpptes som singlar.

Albumet blev en storsäljare och nådde topp 5-placering både på den brittiska och den amerikanska försäljningslistan för musikalbum. Det tidstypiskt psykdeliska albumkonvolutet designades av den australiensiske konstnären Martin Sharp. Sharp skrev även texten till det "talsjungna" stycket "Tales of Brave Ulysses", löst baserat på berättelserna ur Odysséen.

Fresh Cream

Fresh Cream är rockbandet Creams debutalbum och gavs ut i december 1966. Albumet spelades in under sommaren samma år i Rayrik och Ryemuse Studios i London. Den brittiska versionen av albumet saknar hiten "I Feel Free" som däremot fanns med på den amerikanska versionen. Albumet blandar blues, psykedelisk musik och lite poppigare toner.

Albumet nådde 6:e plats på albumlistan i Storbritannien och 39:e plats på Billboard 200 i USA. Tidskriften Rolling Stone rankade det 2003 som nummer 102 på sin lista över de 500 bästa albumen genom tiderna.

Goodbye (album av Cream)

Goodbye (också känt som Goodbye Cream) är det sista studioalbumet av rockbandet Cream, utgivet 1969.

LP:ns första sida (spår 1-3) är inspelade live på The Forum i Los Angeles den 19 oktober 1968. LP:ns andra sida (spår 4-6) är inspelade i studio. Spår 7 är ett bonusspår på cd-utgåvan som tidigare varit utgivet på singel.

Jack Bruce

John Symon Asher "Jack" Bruce, född 14 maj 1943 i Bishopbriggs, East Dunbartonshire, Skottland, död 25 oktober 2014 i Suffolk, England, var en brittisk (skotsk) multiinstrumentalist, låtskrivare och sångare. Efter att ha varit med i diverse musikgrupper under första halvan av 1960-talet blev han sångare och basist i Cream 1966. Bruce skrev de flesta av gruppens låtar.

Bruce har gett ut fjorton studioalbum under eget namn och startat grupper som West, Bruce and Laing och BBM. Han har dessutom sjungit och spelat bas på sex av Kip Hanrahans album.

Mindre än två år efter att han nästan avlidit av komplikationer under en levertransplantation, återförenades Bruce 2005 med Eric Clapton och Ginger Baker för nya Cream-spelningar och ett livealbum.

Jonas Hellborg

Jonas Hellborg, född 7 juni 1958 i Göteborg, är en svenskfödd basist inom jazz/fusiongenren som bland annat spelat med John McLaughlin, Bill Laswell, Shawn Lane, Buckethead, Jens Johansson och Anders Johansson. Jonas Hellborg är son till Tove Waltenburg och han deltog som barnskådespelare och senare även som vuxen i TV-serien Hem till byn där hon också medverkade. Debuterade internationellt med ett solobasframträdande på jazzfestivalen i Montreux 1981, där han introducerade sin banbrytande slapping-teknik.

Mike Taylor

Ronald Michael "Mike" Taylor, född 1938 i Ealing, död januari 1969, var en brittisk jazzkompositör, pianist och låtskrivare åt bluesrockbandet Cream.

Under Taylors tidiga år gav han ut två album - Pendulum (1966) (tillsammans Jon Hiseman, Tony Reeves och Dave Tomlin under namnet The Mike Taylor Quartet) och Trio (1967) (tillsammans Jack Bruce och Jon Hiseman).

Trots Taylors korta skivkarriär, fick Taylor sin största succé med sitt låtskrivande tillsammans med Creams trummis Ginger Baker på låtarna Passing the Time, Pressed Rat and Warthog och Those Were the Days på bandets album Wheels of Fire (1968).

Taylor drunknade i Themsenfloden 1969, 31 år gammal. Hans kropp hittades efter några veckor vid kusten på stranden nära Leigh-on-Sea.

Pete Brown

Pete Brown, född 25 december 1940 i Surrey, England, brittisk poet, textförfattare och musikproducent, mest känd för sitt samarbete med Jack Bruce (framför allt i gruppen Cream). Han arbetade också med The Battered Ornaments, och formade sin egen grupp Piblokto. Under 1960-talet var han en av dem som framförde poettexter med scennärvaro och räknades till en litterär riktning kallad British Poetry Revival.

Brown var från början med i Cream som en låtskrivarpartner till trummisen Ginger Baker, men gruppen såg tydligt att han arbetade mycket bättre med basisten Jack Bruce. Bruce sade om situationen: "Ginger och Pete var i min lägenhet för att försöka skriva en sång men ingenting hände. Min fru Janet började istället skriva med Ginger och de skrev Sweet Wine medan jag började arbeta med Pete".

Tillsammans skrev Brown och Bruce några av Creams höjdpunkter, några som "I Feel Free", "White Room" och "Sunshine of Your Love" (tillsammans med Eric Clapton).

Efter upplösningen med Cream fortsatte Brown och Bruce att skriva låtar tillsammans för Bruce's solokarriär. Brown skrev låttexterna för Bruce album Harmony Row.

Supergrupp

Supergrupp kallas en musikgrupp vars medlemmar sedan tidigare är berömda som soloartister, eller som medlemmar i någon berömd grupp. Den psykedeliska rockgruppen Cream, som bildades 1966 och bestod av Eric Clapton, Jack Bruce och Ginger Baker, brukar betraktas som en av de första grupperna som benämndes som "supergrupp".

The Gun

The Gun var en brittisk tidig hårdrockgrupp som bildades 1967 av basisten Paul Curtis (egentligen Paul Gurvitz) hans bror Adrian Curtis (egentligen Adrian Gurvitz) som sjöng och spelade gitarr och trummisen Louie Farrell (egentligen Brian John Farrell). Gruppen är mest ihågkommen för sin låt Race With The Devil från 1968 som var en topp 10 hit i Storbritannien. Det har även gjorts covers på låten med bland annat Judas Priest och Girlschool. Gruppen upplöstes 1970 och Paul och Adrian Gurvitz började spela i bandet Three Man Army och senare med Ginger Baker i Baker Gurvitz Army. Adrian Gurvitz hade en solohit med låten Classic 1982.

Those Were the Days (album av Cream)

Those Were the Days är en retrospektiv samling av of Cream, släppt den 23 september 1997.

Det innehåller fyra cd-skivor från gruppens fyra studioalbum, samt livematerial inspelat 1968.

Titeln har tagits från en sång skriven av Ginger Baker och Mike Taylor, släppt på albumet Wheels of Fire 1968.

Three Man Army

Three Man Army var en brittisk hårdrockgrupp som bildades i början av 1970-talet av Paul Gurvitz och Adrian Gurvitz som nyligen hade upplöst gruppen The Gun. En annan medlem var trummisen Buddy Miles. Andra trummisar med tillknytning till bandet var Carmine Appice (från Vanilla Fudge), Mike Kellie (från Spooky Tooth) och Tony Newman. Gruppen upplöstes bara några år efter att de bildades och Paul och Adrian Gurvitz började spela med Ginger Baker i Baker Gurvitz Army.

Traffic

Denna artikel handlar om den brittiska rockgruppen Traffic. För filmen med samma namn se Traffic (film)Traffic var en brittisk rockgrupp bildad 1967 i Midlands, England. Traffic bestod vid bildandet av Steve Winwood (sång/keyboard), Dave Mason (gitarr/sitar), Chris Wood (flöjt/saxofon) och Jim Capaldi (trummor). Winwood hade precis lämnat The Spencer Davis Group och var initiativtagare till gruppen. Alla medlemmar var med och komponerade låtar till gruppen. Till deras kändaste låtar hör "Paper Sun", "Hole in My Shoe", "Here We Go Round the Mulberry Bush" och "Feelin' Alright?". Flera av deras 1970-talsalbum har enligt RIAA sålt guld i USA.De fick skivkontrakt på Island Records och gruppens debutsingel "Paper Sun" släpptes i juni 1967. Låten blev en hit i flera europeiska länder, bland annat nådde den femteplatsen på brittiska singellistan. Nästa singel de släppte var "Hole in My Shoe" som blev en ännu större hit än föregående, och deras enda intrång på svenska Tio i topp. "Here We Go Round the Mulberry Bush" från en film med samma namn blev deras tredje hitsingel i november 1967. Gruppens första album spelades in under sommaren 1967, perioden som utgjorde kulmen för den psykedeliska rocken och det orientfärgade musikklimatet inom rockmusiken. Det fick titeln Mr. Fantasy och lanserades i december samma år. Musiken var en blandning av främst jazzrock och psykedelisk rock, men även flera andra stilar. Dock förekom inte sitaren i lika stor utsträckning på albumet som på deras två första singlar. Skivan producerades av Jimmy Miller.

Vid tidpunkten för lanseringen av debutalbumet hade Dave Mason lämnat Traffic. 1968 släpptes singeln "No Face, No Name, No Number" men till skillnad från de tre första singlarna gjorde denna inget större väsen av sig. Under inspelningarna av gruppens andra album återvände dock Mason igen, och bidrog med flertalet låtar. Han lämnade dock åter gruppen i augusti 1968, på grund av musikaliska skiljelinjer och personliga motsättningar. Det andra albumet blev självbetitlat och lanserades i oktober 1968. Det innehöll bland annat låten "Feelin' Alright?" som Joe Cocker 1969 gjorde en framgångsrik cover på, samt "You Can All Join In" som släpptes som singel.

Traffic splittrades i januari 1969 trots att man hade skrivit kontrakt för fler album. Sedan gavs albumet Last Exit ut, bestående av tre singellåtar och två överblivna inspelningar från Masons tid, samt två livelåtar. Steve Winwood började i stället spela med gruppen Blind Faith tillsammans med Eric Clapton, Ginger Baker och Rich Grech.

1970 återförenades så än en gång Winwood, Wood, och Capaldi. Först var det tänkt att Winwood skulle spela in ett soloalbum, men när han kontaktade de två forna kollegorna valde man att ge ut albumet John Barleycorn Must Die som Traffic istället. Denna andra upplaga av bandet blev betydligt mer framgångsrik i USA, och med albumet nådde de en femteplacering på Billboard 200-listan. De anlitade också Rich Grech som basist. Rebop Kwaku Baah från Nigeria blev medlem i gruppen som slagverkare. 1971 släpptes albumet The Low Spark of High Heeled Boys som nådde sjundeplatsen i USA, men inte alls listnoterades i Storbritannien. Traffic släppte två studioalbum till 1973–1974 vilka också blev framgångar i USA. Många medlemmar var med kort i gruppen mellan 1971 och 1975. Mason var som hastigast med för en tredje gång på några konserter 1971 innan han slutligt lämnade Traffic för att fortsätta med sin solokarriär.

När man 1973 släppte albumet Shoot Out at the Fantasy Factory var medlemmarna i gruppen Steve Winwood, David Hood (basgitarr), Rebop Kwaku Baah (slagverk), och Roger Hawkins (trummor). Bandet skiftade hela tiden medlemmar. Capaldi, Winwood och Wood var i stort sett hela tiden kvar, men allt strul gjorde det svårt att hålla ihop Traffic och 1975 upplöstes gruppen under en konsert i Chicago då Winwood helt sonika gick av scenen och lämnade den pågående turnén. Winwood har dock vid vissa tillfällen uppträtt under gruppnamnet Traffic efter upplösningen, och 1994 släpptes ett livealbum med gruppen. Endast Capaldi och Winwood från originalupplagan av gruppen medverkade på detta.

Gruppen blev invald i Rock and Roll Hall of Fame år 2004. Jim Capaldi avled 2005, och sedan dess har inga nya Traffic-projekt lanserats.

Wheels of Fire

Wheels of Fire är ett dubbelalbum av Cream utgivet i juni 1968. Den första skivan är inspelad i Atlantic Studios i New York medan den andra är inspelad live under konserter på Fillmore West och Winterland Ballroom i San Francisco, i mars 1968.

Albumets första spår var en av gruppens största och mest kända hits, "White Room". Albumet toppade albumlistan i USA och blev trea i Storbritannien. Tidskriften Rolling Stone rankade det 2003 som nummer 203 på sin lista över de 500 bästa albumen genom tiderna.

Språk

This page is based on a Wikipedia article written by authors (here).
Text is available under the CC BY-SA 3.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.