Genre

En genre (svenskt uttal /ˈɧaŋer/ av franska, genre /ʒɑ̃ʀ/, "sort" eller "typ") är en inriktning eller underordning av en konstform. Begreppet används för att kategorisera uttryckssätt inom olika konstformer.

Ordet genre är ett lån från latinets genus, klass, släkte, börd, kön. Det ställs inom estetiken ofta som motsats till originalitet. Fransmannen Roland Barthes lanserade en alternativ benämning: formspråk. till vilket han hänförde form som är bunden av klass, tid, med mera.

Genreteorier

Definitionerna av begreppet genre har mångfaldigats sedan antiken. Enligt det klassiska synsättet, som framträder i Aristoteles Om diktkonsten med flera verk, är genrerna generiska klassifikationssystem, i vilket en konstform indelas i underordningar. Dessa underordningar kännetecknas även av olika normer i såväl form som innehåll. Sedan 1700-talet har alternativa definitioner presenterats, framför allt att genrerna inte strikt kan skiljas från varandra.

En annan definition som förespråkas av E.D. Hirsch är att genrerna är typer, det vill säga att de olika verken i en genre kan uppvisa särdrag, men att de ändå identifieras genom deras likhet med andra verk i genren. Liknande definitioner förekom under renässansen i Italien, där de definierades som arter; senare har det av bland annat Bennison Gray föreslagits att arterna är inordnade i släkten, detta i likhet med den naturvetenskapliga taxonomin (se Linnés sexualsystem), och ytterligare andra att genrer ska förstås som släktskap, att vissa släktdrag kan urskiljas. Den senare teorin förespråkas av Ludwig Wittgenstein, och är en vidareutveckling av Hegels genreteori som utgår från den naturliga ordningen och konstens väsen.

Vissa forskare under början av 1900-talet var kritiska mot genrebegreppet; dit hör Benedetto Croce som menar att de är "pseudonormativa". Alastair Fowler definierar genrerna som traditioner, "en sekvens av påverkan och imitation och nedärvda koder som förbinder verk". Genrer förändras, menar Fowler, varför de inte kan beskrivas alltför ingående utan en historisk betraktelse, då de samtidigt är en del av det kulturella arvet.

Genrer efter konstform

Genrer inom litteratur

Litteraturvetenskapen och poetiken delar traditionellt upp litteraturen i tre huvudgenrer: lyrik, epik och dramatik. De narrativa konstformerna, inbegripet film, har därefter indelats i komedier och tragedier; ursprungligen var dessa undergenrer av dramat. Andra undergenrer har sedan uppkommit inom de narrativa konstarterna, såsom skräcklitteratur eller romantik.

De litterära genrerna kan ta sin utgångspunkt i innehåll (deckare, kärleksroman, herderoman), i form (experimentell roman, brevroman), stil (magisk realism, humor), målgrupp (barnbok, ungdomsroman), upphovsman (arbetarlitteratur, el boom), verklighetsförankring (nyckelroman, historisk roman), syfte (idéroman, underhållningslitteratur), med mera.

Sedan 1800-talet har stilistiskt högtstående facklitteratur och sakprosa alltmer erkänts som litteratur.[1] Därigenom har en övergripande genreindelning uppkommit mellan å ena sidan facklitteratur eller sakprosa och å andra sidan skönlitteratur.[1]

Genrer inom bildkonsten

Inom bildkonsten uppstår ofta missförstånd då begrepp som "genrebild" och "genremåleri" inte har likartad betydelse med ordet "genre".

  • Med genre avses en viss motivtyp, som till exempel landskapsmåleri, porträtt eller stilleben.
  • I sammansättningar såsom genrebild, genremåleri, genremålare, genrekonst syftar man på bilder med motiv från vardagslivet.[2][3]

Genrer inom datorspel

Även inom datorspel delas spel ofta in i genrer. Speltyperna kan till exempel vara strategi, förstapersonskjutare eller arkad. Nedan följer en ett urval av genrer inom datorspel.

Andra områden

Andra områden där genrebegrepp används är TV-serier och musik, m.m. Se vidare under filmgenre och musikgenre.

Källor

  • Alastair Fowler, "Genrebegrepp", övers. Mikael Askander och Marie Jacobsson, i Genreteori red. Eva Haettner Aurelius och Thomas Götselius (Lund 1997) orig. "Concepts of genre" i Kinds of Literature. An introduction to the Theory of Genres and Modes (Cambridge 1982)
  • SAOB

Noter

  1. ^ [a b] Johan L. Tønnesson, Hva er sakprosa?, Oslo 2008.
  2. ^ Nationalencyklopedin online, se Genrekonst, Genremåleri
  3. ^ Svenska Akademiens ordbok: Genrebild (Tryckår 1928) , se även genremålare

Externa länkar

  • Wiktionary small.svg Wiktionary har ett uppslag om genre.
Allmovie

Allmovie (tidigare All Movie Guide) är en databas över filmer och filmrelaterade personer. Allmovie använder allmänna nyckelord och kategorisering i genre/typ, samt nyckelord för tema och stämning för att få mer träffande beskrivningar av filmerna. Den 6 oktober 2004 hade All Movie Guide 264 932 filmer inlagda. Filmerna betygsätts med en skala från en till fem stjärnor (inklusive halva stjärnor) av webbplatsen och registrerade användare samt recenseras av anställda personer. Allmovie är en del av All Media Guide som även driver Allmusic och Allgame.

Biografi

En biografi är en redogörelse för en persons liv. Om framställningen är gjord av författaren själv kallas den självbiografi eller memoarer. Ordet biografi kommer av grekiskans biographia, av bios, "liv", och graphō, "skriva". En författare av biografier kallas biograf.

Diskografi

En diskografi är en systematisk, ofta kronologisk sammanställning av skivinspelningar (och stundtals andra typer av fonogram, t.ex. fonografcylindrar). En diskografi kan omfatta exempelvis inspelningar av en viss enskild artist, inom en viss musikalisk genre, på ett speciellt skivbolag eller viss typ av skiva (till exempel 78-varvare). En mycket ambitiös variant är så kallade "nationaldiskografier" som omfattar samtliga skivinspelningar från ett helt land.

Diskografin som genre började utvecklas under 1930-talet, främst inom den tidiga jazzforskningen.

I Sverige bedrivs diskografisk forskning och publikationsverksamhet främst av "Avdelningen för audiovisuella medier" vid Kungliga biblioteket (tidigare Statens ljud- och bildarkiv, SLBA), vilken också tillhandahåller ett antal diskografiska databaser via internet.

Dramafilm

Dramafilm är en filmgenre där handlingen främst handlar om hur realistiska rollfigurer handskas med känslomässiga teman, och ofta får man följa någon form av personlig utveckling av, eller mellan, rollfigurerna. Drama som genre kan även användas i vissa andra medier, exempelvis tecknade serier.

Bland de främsta dramafilmerna brukar till exempel räknas Gudfadern (1972), Nyckeln till frihet (1994), Schindler's List (1993), De sju samurajerna (1954) och Casablanca (1942). Så kallade karaktärsskådespelare, som Ingrid Bergman, Meryl Streep, Daniel Day-Lewis, Al Pacino, Anthony Hopkins spelar ofta drama.

Epos

Epos är en längre berättelse på vers och utgör en subgenre till epiken. Termen används även om längre, berättande prosaframställning av skönlitterär art.

Kännetecknande för epos är bland annat att realistiska inslag blandas med mytiska på ett sätt som ligger sagan nära. Handlingen utspelas i en förfluten tid, och dess hjälte är en övermänniska. Vanliga motiv är krig och kärlek samt kampen mellan gott och ont. Ibland lyfts särskilt vackra partier i vissa epos ur sina sammanhang och läses då som poesi, vilket är vanligt att finna i diktantologier (och inte att förväxla med "smakprov" som har ett annat syfte).

Atterboms romantiska ”Lycksalighetens ö” är ett av många svenska epos, som var en mycket populär genre fram till 1800-talets andra hälft, då prosan nära nog blev allenarådande skrivsätt för såväl epiken som dramat. Ett annat epos är Johan Ludvig Runebergs diktverk Fänrik Ståls sägner från 1848. Ett av de fåtaliga exempel på ett modernt epos är Aniara av Harry Martinson.

Sedan 1900-talet har termen brukats i sammansättningar som "bygdeepos", och avser då prosatexter. Detta språkbruk har tillkommit för att särskilja vissa betydande romaner från andra i samma genre, men skiljer sig från genren epos genom att de är realistiska. Märk dock att "epos" inte är en värderande benämning på betydelsefullhet, och heller inte att se som ett starkare ord än roman eller berättelse. I sådana fall där förstärkning behövs är "opus" lämpligt.

Folkmusik

Folkmusik är musik som utvecklats bland människor i alla tider. Folkmusiken ägs av alla och av ingen, men kommer alltid ur traditioner, erfarenheter och hundratals år av liv. Ofta markeras ett visst avstånd till konstmusik och populärmusik, men alla tre musikformerna har påverkats av varandra (jämför visa).

I den engelskspråkiga världen finns det en genre som kallas folksång (folk song) eller folkmusik (folk music), som vi inte skulle kalla så – hit hör artister som The Weavers, Pete Seeger, Joan Baez och Bob Dylan under hans tidigare år som artist. Det vi menar med folkmusik i Sverige kallas ofta för traditional music på engelska.

Genremåleri

Genremåleri kallas målningar som avbildar motiv från vardagslivet. Oftast föreställer det personer i hemmiljö, på gatan, på marknader, arbetande bönder och så vidare. Genremåleri står i motsats till andra typer av måleri såsom historiemåleri, porträttmåleri, marinmåleri och landskapsmåleri.

Inom bildkonsten uppstår ofta missförstånd då orden "genremåleri" och "genre" inte har likartad betydelse.

Med genre avses en viss motivtyp (landskap, porträtt, marint etc).

I sammansättningar såsom genrebild, genremåleri, genremålare, genrekonst syftar man däremot endast på bilder med motiv från vardagslivet.

Lista över musikaliska former, stilar och genrer

I denna lista över musikaliska former, stilar och genrer baseras de korta definitionerna på informationen i respektive huvudartikel.

Mecha (genre)

Mecha (japanska: メカ?, meka) är en genre inom anime och manga, i vilken stora mekaniska robotar – ofta styrda av människor – syns i centrala roller. Ordet syftar även på de enskilda robotarna.

Parodi

Parodi (av grekiska parodia, som kommer av para, bredvid, och ode, dikt), kulturprodukt som efterliknar en annan, välkänd, kulturprodukt, eller en kulturell genre, ofta i syfte att nå komiska effekter.

Parodin är oftast riktad direkt mot kulturverket i sig, till skillnad från travestin, som kan vara riktad åt ett annat håll till exempel vrångbilder och karikatyrer.

Idag driver parodier ofta med stereotypa människobeskrivningar och har klichéartad handling.

Plattformsspel

Plattformsspel är en genre inom tv- och datorspel där spelaren styr en spelfigur mellan olika plattformar. För att ett spel ska klassas som plattformsspel ska man själv styra hoppen och det ska vara möjligt att ramla ner eller missa hoppen. Den vanligaste gemensamma nämnaren för plattformsspelen är en hoppknapp. Spel där hoppen sker automatiskt räknas inte till denna genre.

Den mest kända karaktären inom genren är Nintendos Super Mario, som är hjälten i spel som Donkey Kong och Super Mario Bros. Bolaget Sega har även skapat några kända karaktärer: Wonder Boy, som var en populär figur i arkadhallarna under den andra halvan av 1980-talet och då uppträdde i titlarna Wonder Boy, Wonder Boy in Monster Land och Wonder Boy III - Monster Lair, samt Sonic the Hedgehog, som uppträtt i en rad olika spel till samtliga av Segas spelkonsoler.

Popmusik

Popmusik eller bara pop är ett begrepp som först användes 1926, som en förkortning för "populär" , bland annat populärmusik, men sedan slutet av 1950-talet har det under den alternativa benämningen pop handlat om en genre inom populärmusik, som ursprungligen karakteriserades som ett lättare alternativ till rock'n'roll.

Punkrock

Punkrock är en genre inom rockmusik som utvecklades mellan 1974 och 1976 i USA, Storbritannien och Australien. Stilen är tätt sammankopplad med DIY-etiken. De flesta punkbanden är och var starkt politiskt inriktade och kulturen sträckte sig långt över genregränserna.

Röstskådespelare

Röstskådespelare eller dubbare är en skådespelare som gör en röst till en rollfigur i en film, en TV-serie, talböcker, i TV-reklam eller datorspel. Ren barnfilm dubbas i regel alltid på det lokala språket, medan olika länder och språkområden har olika mycket dubbning/textning av film för andra målgrupper.

Singer-songwriter

Singer-songwriter (uttal: [siŋə'sɔŋraitə]; engelska för sångare-låtskrivare), syftar på en sångare som framför sina egna sånger. Termen har funnits i svenskan sedan början av 1970-talet. När termen används för att beteckna en genre förknippas den ofta med en viss ambition vad gäller sångtexten, som kan vara personligt-poetiskt eller politiskt präglad. En singer-songwriter framför ofta sina sånger ensam eller med en liten handfull musiker, mycket ofta själv ackompanjerande sången på (akustisk) gitarr eller annat stränginstrument.

Det etablerade svenska begreppet trubadur – samt synonymen vispoet – täcker ofta samma genre. Trubadur-begreppet kan både syfta på den medeltida kärleksskalden (av provensalskt ursprung) och senare tiders vissångare med luta eller gitarr.

TV-serie

En tv-serie, eller teveserie, består av en följd av avsnitt med dramatiskt innehåll, antingen i följetongsform eller med sinsemellan fristående innehåll, som sänds antingen veckovis eller dagsvis. Världens längsta tv-serie är den amerikanska såpoperan "Guiding Light" som var stilbildande i genren och först i etern med sina 57 år (2009) i tv-rutan. Egentligen är dess historia ännu längre än så eftersom den började som radioserie redan 1937. Den flyttade över till tv 1952 och det är det vi räknar här. Totalt gjordes 15 762 avsnitt.

Thriller

Thriller (eng. "rysare") är en genre i litteratur och film. Thrillern påminner om en obehaglig deckare, likt giallo, men inte med så stor inriktning på själva morden. Snarare tvärtom – så lite av morden som möjligt visas. Thrillers är ofta tämligen realistiska, och det kan kännas som om filmens handling skulle kunna hända i verkligheten. Seriemördare är ett återkommande tema i thrillers. En annan variant är spionthrillern. Den litterära thrillern har sina rötter i äventyrsromanen och skräckromantiken. 1903 kom vad Ken Follett har kallat den första thrillern, Sandbankarnas gåta av Erskine Childers. Boken kom att bli inflytelserik på de senare spionromaner som senare skrevs av exempelvis John Buchan och Ian Fleming.

Enligt Jan Broberg i Mord i minne kännetecknas en thriller av att läsaren/publiken jagas upp genom följande:

Jakten: Hjälten eller hjältinnan jagas av brottslingar eller av polisen eller av bägge två. Exempel: I sista minuten av Alfred Hitchcock.

Kurragömmaleken: Rädslan att bli upptäckt. Exempel: Utrikeskorrespondenten av Alfred Hitchcock.

Hotet från det okända: Huvudpersonen vet inte varifrån hotet kommer. Ibland verkar hotet ha övernaturliga orsaker.

Västern

Västern eller western är en populärkulturell genre, baserad på Vilda Västern; såväl händelserna under tidsperioden, som myterna kring den. Genomgående teman är anarki och laglöshet, människans kamp mot naturen (till exempel byggen av järnvägar och telegrafledningar) och ensamma hjältar. Även om västern som genre länge varit populär inom främst film, har dess inflytande minskat allt eftersom vi kommer längre och längre ifrån tidsperioden.

Äventyr

Ett äventyr är en aktivitet som innebär risker eller osäkert utfall, och som ofta ställer krav på deltagarna. Gemensamt för äventyr är att de ger starka upplevelser, antingen positiva (flow) eller negativa (skräck).

Äventyr kan vara en planerad fritidsaktivitet, som typiskt är en resa i naturen, utanför anlagda vägar, eller ett besök i en främmande kultur.

Det finns också professionella äventyrare, som försörjer sig på verksamheten kring äventyr.

Språk

This page is based on a Wikipedia article written by authors (here).
Text is available under the CC BY-SA 3.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.