Galicien

Galicien (galiciska Galiza , spanska och galiciska Galicia) är en autonom region i nordvästra Spanien.

Galicien indelas i fyra provinser:

De största städerna är Vigo, A Coruña, Pontevedra, Lugo, Ferrol, Ourense och Santiago de Compostela.

Galiciens kust kännetecknas av de många, nästan fjordlika, vikarna med bräckt vatten, vilka kallas för rías och indelas i Rias Altas och Rias Baixas. Dessa rías är mycket fiskrika, och bidrar i stor utsträckning till att Galicien räknas bland världens viktigaste fiskeområden. I närheten av Rias Baixas finns flera stora stadsområden som Vigo och Pontevedra.

Galicien
Region
Regionens läge i Spanien.
Regionens läge i Spanien.
Flag of Galicia
Flagga
Escudo de Galicia 2
Symbol
Land Spanien Spanien
Huvudstad Santiago de Compostela
Area 29 574 km²
Folkmängd 2 760 179 (2005)
Befolkningstäthet 93 invånare/km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
GeoNames 3336902
Webbplats: Provinsens hemsida

Historia

Namnet Galicien kommer av det latinska namnet Gallaecia, som sammankopplas med namnet på den keltiska stammen som höll till ovanför floden Duero, Gallaeci eller Callaeci på latin och Kallaikoi på grekiska. Stammarna nämndes av Herodotos.

Före den romerska invasionen levde flera stammar i regionen, som enligt Strabon, Plinius den äldre och Herodotos levde efter likartad kultur och vanor. Stammarna verkar ha levt efter keltisk kultur och det finns bevis för att den siste galiciske keltisktalande dog på 1400-talet.

Regionen beträddes första gången av romerska trupper under Decimus Junius Brutus 137 f.Kr.–136 f.Kr. men provinsen blev romersk först under Augustus.

Under 400-talets invasioner föll regionen under svebiskt styre 411 och de skapade ett kungadöme. 584 invaderade den visigotiske kungen Leovigild kungadömet, som besegrade det och satte det under visigotiskt styre. Under morernas invasion av Spanien 711-718, låg Galicien under morerna som drevs ut 739 av Alfonso I av Asturien.

Under 800- och 900-talet hade Galiciens grevar varierande makt och kusterna anfölls ofta av normander och vikingar. Tornen i Catoira (Pontevedra) byggdes som ett system av fort för att stoppa vikingarnas anfall mot Santiago de Compostela.

1063 delade Ferdinand I sitt kungadöme mellan sina söner. Garcia II fick Galicien, som 1072 med tvång övertogs av Garcia II:s bror Alfonso VI, och från den tiden var Galicien en del av kungadömet Kastilien-León, dock under skilda grader av självstyre.

Galiciska nationalister och federala rörelser växte fram under 1800-talet, och efter att den andra spanska republiken förklarades 1931, blev Galicien efter en folkomröstning en autonom region. Under general Francisco Franco, som själv var galicier från Ferrol, annullerades autonomiteten mellan 1936 och 1975. Francos regim undertryckte även utövandet av det galiciska språket, även om det aldrig förbjöds. Under det sista årtiondet av Francos styre återuppstod de nationalistiska känslorna i Galicien.

Efter övergången till demokrati efter Francos död 1975, återfick Galicien sin status som autonom region. Olika grader av nationalistiska och separatistiska uppfattningar finns på politisk nivå. Det enda nationalistiska partiet av betydelse är Bloque Nacionalista Galego (BNG) som är ett konglomerat av vänster, radikal vänster och personer som förespråkar ett totalt oberoende från Spanien. De nationalistiska partierna är dock i minoritet.

1990-2005 leddes regeringen och parlamentet, Xunta de Galicia, av Partido Popular (Spanska folkpartiet, Spaniens mest konservativa parti) under ledning av Manuel Fraga, som tidigare var minister och ambassadör under Francoregimen. 2005 förlorade partiet sin majoritet men var ändå parlamentets största parti. Som en följd av detta övergick regeringsmakten till en koalition mellan Partido dos Socialistas de Galicia (PSdeG) ('Galiciska socialistpartiet'), ett regionalt systerparti till Spaniens största socialdemokratiska parti, Partido Socialista Obrero Español ('Spanska socialistiska arbetarpartiet') och BNG. Som största parti i koalitionen, är PSdeG:s ledare Emilio Perez Touriño, president.

Språk

MapaLinguisticoGalego
Lingvistikkarta över galiciska

De språk som talas i regionen är galiciska (Galiciska: Galego eller Gallego), det lokala språket som kommer av latin och är nära relaterat med portugisiska, båda är galicisk-portugisiska språk, samt spanska, det enda officiella språket i mer än fyra århundraden. Sedan slutet av 1900-talet är även galiciska officiellt språk och liksom spanskan lärs det ut i skolorna. Det finns en bred uppfattning inom regionen att det galiciska språket ska bevaras.

Galiciska och portugisiska kommer ursprungligen ur den tidiga galicisk-portugisiskan (Galego-Português), som talades i Galicien och i regionerna norr om Douro i Portugal. Dessa språk anses av vissa galicier vara två dialekter av samma galicisk-portugisiska språk. Under medeltiden började galiciska och portugisiska att skilja sig åt, en utveckling som påskyndades av politisk delning. Språkförståelsen är stor mellan galicier och nordportugiser, medan den är sämre mellan galicier och sydportugiser/sydspanjorer.

En särskild galicisk litteratur växte fram efter medeltiden. På 1200-talet skapades viktiga bidrag till den romanska musiken på galicisk-portugisiska. De mest kända gjordes av trubaduren Martín Codax och av Alfonso X, kallad El Sabio (Den vise). Under denna period ansågs galicisk-portugisiska vara kärleksdikternas språk inom den iberisk-romanska språkkulturen.

Demografi

Enligt folkräkningen av INE 2006, har Galicien 2.767.524 mantalsskrivna invånare. Man beräknar att cirka tre miljoner galicier har emigrerat, till största delen till andra spanska regioner och till Argentina, samt andra latinamerikanska och centraleuropeiska länder. Folktätheten, 93,6 inv./km², är något högre än medeltalet i Spanien.

Befolkningens fördelning

Vigo är den största staden i Galicien, och Rías Bajas är området med högsta befolkningstäthet. Den traditionella administrativa indelningen av befolkningen i Galicien är avsevärt olika resten av Spanien och baserar sig på byar ("aldea"), civila församlingar (parroquia) och comarcas (det finns femtiotre ”comarcas”).

Galicien har flera betydande städer räknat i folkmängd, även om de inte är de största städerna i Spanien:[1]

Galice horreo
En hórreo, är en typ av förvaringsplats (ung. visthusbod), som är typisk för norra Spanien

Geografi

Spain LaCoruna1
Gata och byggnader i A Coruña
Ría de Arousa GDFL 050917
Ría de Arousa

från 1400-talet var Galicien indelad i sju provinser:

1833 slogs de sju provinserna ihop till fyra:

De största städerna är Vigo, A Coruña, Pontevedra, Lugo, Ferrol, Ourense och Santiago de Compostela som är regionens huvudstad och biskopssäte. Santiago de Compostela är även platsen dit den mest berömda medeltida europeiska pilgrimsfärden gick, där aposteln Jakob sägs ligga begravd.

Geografiskt är ett viktigt inslag de många fjordliknande vikarna längs kusten, estuarium som dränktes i samband med höjningen av havsnivån under istiden. Dessa kallas rías och är uppdelade i Rías Altas, Rías Medias och Rías Baixas. Största delen av befolkningen lever nära Rías Baixas, där flera städer, bland annat Vigo och Pontevedra ligger. Rías är viktiga för fiskenäringen och gör kusten till ett viktigt fiskeområde. De spektakulära landskapen med vildmark vid kusten attraherar många turister.

Galicien har bevarat mycket av sina tätbevuxna atlantiska skogar där vildmarken ligger. Den är inte förorenad och dess landskap består av gröna kullar, klippor och rías som är mycket olikt vad som vanligen uppfattas som det spanska landskapet.

Galicia.Canon Sil
Floden Sil.

Inlandet är mindre befolkat på grund av människornas flyttning ut mot kusten och Spaniens storstäder. Där ligger de små städerna Ourense, Lugo, Verín, Monforte de Lemos och O Barco samt några små byar. terrängen består av flera låga bergsområden som genomkorsas av små floder som inte är farbara men producerar elektricitet från de många dammarna. Galicien har så många små floder att regionen har kallats landet med de tusen floderna. De viktigaste floderna är Miño och Sil som har spektakulära floddalar.

Bergen i Galicien är inte höga, men har gjort att folket på landsbygden har isolerats och missgynnat utvecklingen i inlandet. Det finns en skidort i Cabeza de Manzaneda, som ligger 1 700 meter över havet i Ourenseprovinsen. det högsta berget är Trevinca (2 100 meter över havet) på den östra gränsen mot León- och Zamoraprovinserna i Kastilien-León.

Aven om det finns många stora naturområden i regionen, så har Galicien haft miljöproblem i modern tid. Avverkningen i många områden av eucalyptusträden, som är viktiga för pappersindustrin orsakar obalans i ekosystemet. Faunan, speciellt den iberiska vargen, har råkat ut för boskapsägare och bönder. Rådjursarter har minskat i beståndet på grund av jakt och utveckling. Nyligen blev oljeutsläpp ett problem, speciellt i samband med Mar Egeokatasrofen i A Coruña och den ökända Prestigekatastrofen 2002, ett utsläpp som var större än Exxon Valdez utsläpp i Alaska. Andra miljöproblem är gasutsläpp av sjöfartstrafiken, utsläpp från fiskeodlingar, överfiske och de största skogsbränderna i Spanien, trots Galiciens fuktiga klimat.

Klimat

Vädret i Galicien är atlantiskt med mild temperatur hela året. Santiago de Compostela har i genomsnitt 100 dagar regn om året. Inlandet, speciellt de bergiga delarna i Ourense och Lugo har kallt och snö under vintermånaderna.

På sommaren leder de varma temperaturerna i kombination med de tätbevuxna skogarna, till skogsbränder. Skogsbränderna under sommaren 2006 var speciellt svåra, då hundratals hektar klara brann ner.

Ekonomi

I Galicien är de ekonomiska kontrasterna stora. Medan västkusten, med sin stora befolkning, fiske och tillverkningsindustri, blomstrar och ökar sin befolkning, så är landsbygden i Ourense- och Logoprovinserna ekonomiskt beroende av jordbruket som är baserat på små jordegendomar, så kallade minifundios. Ökningen av turismen och traditionellt jordbruk ger dock andra möjligheter för den galiciska ekonomin, utan att äventyra bevarandet av naturresurser och den lokala kulturen.

Emigration

Liksom andra keltiska regioner, så har även Galicien upplevt massemigration. under 1800-talet och tidigt på 1900-talet emigrerade många till andra delar av Spanien och Latinamerika. Den stad i världen som har näst flest galicier är Buenos Aires i Argentina. Där kallas spanjorer allmänt för gallegos, det vill säga galicier på spanska. Under Francos tid emigrerade många gallegos till Frankrike, Schweiz och Storbritannien.

Det galiciska köket

Den galiciska maten består ofta av fisk och skaldjur. En av rätterna, empanadas, är en kött- eller fiskpaj. Caldo Galego är en mustig soppa med potatis och en lokal grönsak, grelo. Centolla är krabba som tillagas genom att den kokas levande med kropp öppnad som ett skal. Därefter blandas inälvorna och serveras i vatten. En annan populär rätt är bläckfisk som kokas hel. Därefter skärs tentaklerna i små bitar och serveras i olivolja. Pimenton, en spansk variant av paprika, används ofta för att krydda maten. I Galicien finns även den lokala ostsorten tetilla, en vit triangulär ost.

Berömda galicier

Carlos nunez
Carlos Núñez

Källor

  1. ^ INE, Instituto Nacional de Estadística de España (1 januari 2006)

Externa länkar

  • Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Galicien.
A Coruña

A Coruña (galiciska: A Coruña, engelska: Corunna, spanska: La Coruña) är den näst största staden i Galicien i nordvästra Spanien, belägen på Atlantkusten cirka 600 km nordväst om Madrid, med 244 099 invånare (2017) och en yta på 36,8 km². Staden är ett centrum för handel och kultur i området, har en betydande hamn och är distributionscentral för jordbruksvaror från de närliggande distrikten. Staden är huvudort i provinsen A Coruña.I mars 2008 sköljde en tsunami in över staden och spolade iväg både bilar och människor flera meter.

I A Coruña finns Inditex huvudkontor.

A Coruña (provins)

A Coruña är en provins i nordvästra Spanien och ligger i den västra delen av den autonoma regionen Galicien. Provinsen gränsar till provinserna Pontevedra i söder och Lugo i öst samt i väst till Atlanten. Provinsens huvudstad är A Coruña.

A Coruña har en yta av 7 950 km² och den totala folkmängden uppgår till 1 126 707 (2005). Provinsen är indelad i 96 kommuner, municipios.

Nationalparken Illas Atlánticas de Galicia nationalpark ligger i provinsen och Herkulestornet är ett av provinsens världsarv.

Asturien

Denna artikel handlar om provinsen i Spanien. Se Asturias (Cebu) för den filippinska kommunen. Se Sagan om Belgarion för David Eddings fiktiva region i några av hans böcker.Asturien (spanska Asturias, asturiska Asturies) är en provins och en autonom region i norra Spanien vid Biscayabukten.

Den autonoma regionen gränsar i öst till Kantabrien, i söder till Kastilien-Leon, i väst till Galicien och i norr till Biscayabukten. Asturien kallades under Francotiden "Provinsen Oviedo" men fick tillbaka sitt ursprungliga namn med demokratin.

Viktiga städer i Asturien är förutom huvudorten Oviedo hamnstaden Gijón, Asturiens största stad, och industristaden Avilés. Bland de mindre städerna kan nämnas Cangas de Onís, Cangas del Narcea, Grado, Langreo, Mieres, Villaviciosa och Llanes.

Ferrol

Ferrol är en stad i Galicien i nordvästra Spanien med 77 859 invånare (2004). Staden har en betydande hamn och är känd för skeppsvarvet Navantia. Francisco Franco föddes i staden 1892.

Francisco Franco

Francisco (de) Franco y (de) Bahamonde, (de) Salgado-Araujo y Pardo de Andrade, född 4 december 1892 i Ferrol, Galicien, Spanien, död 20 november 1975 i Madrid, Spanien, mer känd som general Franco eller bara Franco, var en spansk officer och politiker på yttersta högerkanten som stöddes av konservativa, falangister och rojalister. Han var generalmajor från 1926 och Spaniens statschef och diktator med titeln "El Caudillo" (ledaren) 1939–1975.

Under det spanska inbördeskriget och de inledande åren av Francos regim förföljdes och dödades ett stort antal politiska motståndare, däribland kommunister, socialister, protestanter, intellektuella, frimurare samt katalanska och baskiska separatister. Det råder oenighet om hur många som föll offer för Francos förföljelser, och uppskattningarna av hur många som dödades varierar mellan 58 000–400 000. Franco lät också uppföra ett antal koncentrationsläger där tiotusentals människor förmodas ha dött. Våren 1940 gjordes bedömningen att över 250 000 politiska motståndare var fängslade. Så sent som 1957, nära två decennier efter Francos maktövertagande, inhyste de spanska fängelserna över 6 000 politiska motståndare. Även homosexualitet kriminaliserades, och under Francos regim förföljdes och fängslades homosexuella personer som ett led i så kallade säkerhets- och korrigeringsåtgärder.

Galiciska

Galiciska (galiciska: Lingua galega) är ett ibero-romanskt språk som talas av cirka 2 miljoner i den autonoma regionen Galicien i norra Spanien, där Vigo och A Coruña är de största städerna. Galiciska har stora likheter med portugisiska och betraktas ofta i Portugal som en dialekt av portugisiskan, dock med ett eget skriftspråk känt från 1000-talet. Under senmedeltiden utvecklades portugisiskan ur galiciskan.

Lugo

Lugo är en stad i Galicien, i nordvästra Spanien. Lugo är huvudstad i provinsen Lugo.

Lugo (provins)

Lugo är en provins i centrala Spanien och ligger i den västra delen av den autonoma regionen Galicien.

Provinsen gränsar till provinserna Ourense, Pontevedra och A Coruña och Asturias, León samt i norr Biscayabukten. Provinsens huvudstad är Lugo.

Lugo har en yta av 9 856 km² och den totala folkmängden uppgår till 356 595 (2006) varav 25% bor i huvudstaden. Provinsen är indelad i 67 kommuner, municipios.

Världsarv i provinsen är de Romerska murarna i Lugo.

Muros (kommunhuvudort i Spanien, Galicien, Provincia da Coruña, lat 42,78, long -9,06)

Muros är en kommunhuvudort i Spanien. Den ligger i provinsen Provincia da Coruña och regionen Galicien, i den nordvästra delen av landet, 500 km nordväst om huvudstaden Madrid. Muros ligger 14 meter över havet och antalet invånare är 9 999.Terrängen runt Muros är huvudsakligen kuperad, men åt sydväst är den platt. Havet är nära Muros åt sydost. Den högsta punkten i närheten är 194 meter över havet, 1,0 km sydväst om Muros. Muros är det största samhället i trakten. I omgivningarna runt Muros växer i huvudsak blandskog.Klimatet i området är tempererat. Årsmedeltemperaturen i trakten är 13 °C. Den varmaste månaden är juli, då medeltemperaturen är 19 °C, och den kallaste är januari, med 6 °C. Genomsnittlig årsnederbörd är 1 559 millimeter. Den regnigaste månaden är januari, med i genomsnitt 223 mm nederbörd, och den torraste är juli, med 30 mm nederbörd.

Ourense

Ourense (spanska: Orense) är en stad i Galicien i nordvästra Spanien. Staden, som är belägen vid floden Miño, är huvudort i provinsen Ourense. Den hade 105 900 invånare år 2016.

Ourense (provins)

Ourense (galiciska; spanska: Orense) är en provins i nordvästra Spanien. Den ligger i den sydöstra delen av den autonoma regionen Galicien.

Provinsen gränsar till provinserna Pontevedra i väster och Lugo i norr, León och Zamora i öst samt i söder till Portugal. Provinsens huvudstad är Ourense.

Ourense har en yta av 7 280 km², och den totala folkmängden uppgick år 2013 till 326 700. Provinsen är indelad i 92 kommuner, municipios.

Pontevedra

Pontevedra är huvudstaden i provinsen, Pontevedra, belägen i södra Galicien, i nordvästra Spanien. Såsom provinsiell huvudstad är Pontevedra även adminisrativt centrum med betydande turism och tjänstesektor. Staden har cirka 82.000 invånare.

Pontevedra (provins)

Pontevedra är en provins i nordvästra Spanien, i den västra delen av den autonoma regionen Galicien.Provinsen gränsar till provinserna La Coruña, Orense och Lugo samt i väst till Atlanten. Provinsens huvudstad är Pontevedra, men industrin är koncentrerad till Vigo (en av Spaniens viktigaste hamnstäder). Provinsen har en yta av 4 480 km², och den totala folkmängden uppgick 2016 till 944 300 personer. Provinsen är indelad i 62 kommuner, municipios.

Nationalparken Illas Atlánticas de Galicia nationalpark ligger i provinsen.

RC Celta de Vigo

Real Club Celta de Vigo, eller bara Celta Vigo, är en spansk fotbollsklubb från Vigo, i provinsen Galicien. Celta Vigo skapades 1923 genom en sammanslagning av Real Vigo Sporting och Real Club Fortuna de Vigo. Hemmastadion för Celta Vigo är Balaídos som kan ta upp till 32 500 åskådare.

Klubben hade en väldigt kort storhetstid under slutet av 1990-talet och i början av 2000-talet, sina bästa resultat nåddes under säsongen 2001/2002 då klubben aldrig låg sämre än sexa i La Liga under hela säsongen och spelade i Uefacupen där klubben bland annat besegrade Juventus och Benfica. Efter ett par anonyma säsonger återkom klubben som topplag i La Liga under säsongen 2005/2006 och slutade sexa i tabellen vilket återigen betydde spel i Uefacupen där klubben nådde åttondelsfinal.

I samband med nedflyttningen till Segunda División drabbades klubben av svåra ekonomiska problem eftersom stora lån togs för att finansiera sin elitsatsning, och tvingade därför sälja flera av stjärnspelarna för att inte riskera konkurs.

Under senare säsonger har klubben byggt upp en ny trupp från grunden bestående av bland annat flera egna produkter från klubbens ungdomsakademi, och har sakta jobbat sig tillbaka mot La liga i vilken klubben den 3 juni 2012 återvände.

Romansk arkitektur

Med romansk arkitektur (även kallad romanik) avses arkitektur i det medeltida Europa uppförd under 1000- och 1100-talen.

Den romanska arkitekturen var den första stilen i Europas konsthistoria sedan det romerska riket som fanns representerad över hela kontinenten. Denna enhetlighet blev möjlig genom att medeltidsmänniskor i större omfattning än tidigare började färdas över Europa: handelsmän, adelsmän, riddare, konstnärer och bönder lämnade sina hemtrakter för att föra krig, bedriva affärer och, inte minst, för att genomföra pilgrimsfärder, i synnerhet till Santiago de Compostela i Galicien i nordvästra Spanien.

Santiago de Compostela

Santiago de Compostela, i provinsen A Coruña, är huvudstad i den spanska autonoma regionen Galicien. Staden ligger i nordvästra Spanien och är en av Europas viktigaste vallfartsorter. Den hade 96 800 invånare år 2013.

Spaniens provinser

Spaniens provinser är 50 till antalet. De har historiskt haft stor betydelse, men den minskade allt eftersom de autonoma regionerna (17 till antalet) infördes.

Provinserna är fortfarande egna valdistrikt, har egna postnummer och är geografiska referenser. En stad anges till exempel som att den ligger i Valladolidprovinsen i stället för i Kastilien-Leonregionen.

De flesta provinser är namngivna efter dess största stad. Det finns bara två städer som är huvudstäder i den autonoma regionen utan att vara det i provinsen: Mérida i Extremadura och Santiago de Compostela i Galicien.

Sju autonoma regioner består av endast en provins. Dessa är Asturien, Balearerna, Kantabrien, La Rioja, Madrid, Murcia och Navarra.

Vigo

Vigo är en stad i provinsen Pontevedra i Galicien i nordvästra Spanien. Med sina 292 817 invånare (2016) är det den största staden i Galicien. Det är en betydande hamnstad med omfattande handels- och fiskeverksamhet.

Staden har ett fotbollslag i La Liga som heter Celta Vigo.

Vilagarcía de Arousa (kommunhuvudort)

Vilagarcía de Arousa är en kommunhuvudort i Spanien. Den ligger i provinsen Provincia de Pontevedra och regionen Galicien, i den nordvästra delen av landet, 500 km nordväst om huvudstaden Madrid. Vilagarcía de Arousa ligger 10 meter över havet och antalet invånare är 37 576.Terrängen runt Vilagarcía de Arousa är platt västerut, men österut är den kuperad. Havet är nära Vilagarcía de Arousa åt nordväst. Den högsta punkten i närheten är 392 meter över havet, 3,3 km nordost om Vilagarcía de Arousa. Runt Vilagarcía de Arousa är det tätbefolkat, med 356 invånare per kvadratkilometer. Vilagarcía de Arousa är det största samhället i trakten. Omgivningarna runt Vilagarcía de Arousa är en mosaik av jordbruksmark och naturlig växtlighet.Klimatet i området är tempererat. Årsmedeltemperaturen i trakten är 14 °C. Den varmaste månaden är juli, då medeltemperaturen är 22 °C, och den kallaste är januari, med 6 °C. Genomsnittlig årsnederbörd är 1 874 millimeter. Den regnigaste månaden är januari, med i genomsnitt 267 mm nederbörd, och den torraste är juli, med 42 mm nederbörd.

Spaniens autonoma regioner

Språk

This page is based on a Wikipedia article written by authors (here).
Text is available under the CC BY-SA 3.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.