Eurasien

Eurasien är den sammanhängande landmassa som utgörs av de två världsdelarna Europa och Asien, som tillsammans har 73 procent av världens befolkning.[1][2] Kontinenten Eurasien omfattar sammanlagt 55 miljoner  km², vilket utgör 37 procent av jordens samlade landmassa. Den dominerar östra och norra halvklotet och är planetens största kontinent. Om man tar hänsyn till att den hänger ihop med Afrika genom en 15 mil lång landtunga mellan Medelhavet och Röda havet (där Suezkanalen har dragits), får man superkontinenten Afrika-Eurasien. Inom plattektonik inkluderar Eurasiska plattan Europa och större delen av Asien, men inte Indiska halvön, Arabiska halvön och området öst om Tjerskijkedjan i Sacha.[3]

LocationEurasia
Eurasien (grönt) på världskarta

Historia

Eurasien är ett relativt nytt begrepp trots att det är lättare att definiera än världsdelarna Europa och Asien, mellan vilka det alltid funnits svårigheter att dra klara och logiska geografiska gränslinjer. Eurasien är och har varit ett i första hand europeiskt begrepp. För Japan, Korea och särskilt Kina var Europa länge ointressant. Idag är det de asiatiska länder som varit europeiska kolonier (till exempel Pakistan, Indien, Bangladesh, Indonesien, Filippinerna) och länder som ingått som delrepubliker i det kommunistiska men ändå europeiska Sovjetunionen (Armenien, Georgien, Azerbajdzjan, Kazakstan, Uzbekistan, Turkmenistan, Kirgizistan, Tadzjikistan) som bland de asiatiska länderna har lättast att se sig själva som en del av Eurasien.

Religiöst skilde sig det kristna Europa från resten av världen, men fiendskapen mellan den katolska kristendomen och den ortodoxa kristendomen under medeltiden skilde Västeuropa från det östra, ortodoxa Europa. Religionen betydde mer än geografi för européerna. Senare såg européerna länge naturliga geografiska gränser mellan Europa och Asien vid hav och vattendrag (Egeiska havet, Dardanellerna, Bosporen, Svarta havet), men gränslinjen uppe på land mellan Asien och Europa har skiftat. Ända fram till 1500-talets slut ansågs Ryssland tillhöra Asien av kulturella och inte geografiska orsaker. Ryssarna sågs i likhet med turkar, tartarer (mongoler) och österländska nomadfolk som ociviliserade barbarer och hedningar.[4] Den ryske tsaren Peter den store (1682-1725) visade emellertid genom sin seger över svenskarna vid Poltava 1709 resten av Europa vilka militära muskler Ryssland hade. Detta tillsammans med tsarens "europisering" av Ryssland och byggande av Sankt Petersburg – Rysslands fönster mot Europa – gjorde att resten av Europa började betrakta Ryssland som en del av Europa. Ryssland expanderade även österut, och 1500- och 1600-talens geografer hade misslyckats med att komma överens om och få gehör för vid vilken av de ryska floderna gränsen mellan Europa och Asien skulle dras. Johann von Strahlenberg, kapten i den svenske kungen Karl XII:s armé, var den som först föreslog att gränsen mellan världsdelarna skulle dras vid Uralbergen, och så blev det också.

Behovet att lyfta fram Eurasien har snarast politiska orsaker. I världspolitiken används Eurasien ofta som ett neutralt sätt att beskriva hemvisten för de nya republiker i Centralasien och Kaukasus som bildats efter Sovjetunionens upphörande 1991, och som inte per automatik betraktar sig som "asiatiska" länder eller tillhörande Mellanöstern.[5] Asien har för övrigt flera subregioner och kulturer som i sig själva är lika stora som Europa, och lika olika från varandra som från Europa. Från ett modernt perspektiv är Europa den världsdel som har minst anledning av alla att erkännas som separat kontinent, och i vetenskapliga sammanhang används mer och mer termen Eurasien.

Jared Diamond poängterar i sin bok Vete, vapen och virus att Eurasiens dominans i världshistorien beror på dess vidd, dess klimatzoner samt dess stora mängd domesticerbara djur och växter.

Sidenvägen symboliserar handel och kulturellt utbyte mellan olika eurasiska kulturer genom historien, och har blivit ett mer och mer populärt ämne. Under senare decennier har en synvinkel på en större eurasisk historia etablerats, med fler genetiska, kulturella och språkliga samband mellan Europa och Asien än man tidigare trodde fanns.

Den första seglingen runt Eurasien gjordes 18781879 av Adolf Erik Nordenskiöld. Eurasien är även det påhittade land, med en ungefärlig motsvarande landmassa till verkliga Eurasien, som George Orwell använder sig av i sin bok 1984.

Autonoma områden

Eurasien har 11 autonoma områden inom Eurasien, dvs regioner eller områden med inre självstyrelse enligt respektive nations grundlag som inte ligger i, eller i anslutning till, Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Oceanien eller Antarktis (undantag har gjorts för Grönland, som egentligen ligger i Amerika, på grund av den intima sammanflätning på flertalet samhällsområden som förekommer mellan Danmark och Grönland):

Azerbajdzjan Azerbajdzjan

Danmark Danmark

Färöarna och Grönland, står utanför EU och är därför inte med i CALRE.

Finland Finland

Åland är ett självstyrt landskap inom Finland

Georgien Georgien

Grekland Grekland

Moldavien Moldavien

Serbien Serbien

Ukraina Ukraina

Referenser

  1. ^ Phermone: Gränsdragningar. Arkiverad 19 februari 2010 hämtat från the Wayback Machine. (Sidan senast kontrollerad 2010-10-01.)
  2. ^ Den store danske: Eurasien. (Sidan senast kontrollerad 2010-10-01.)
  3. ^ Primus: Kontinentet Eurasien. (Sidan senast kontrollerad 2010-10-01.)
  4. ^ Svenska Dagbladet (4 sep 2009) Det evigt föränderliga Europa. Av Stefan Eklöf Amirell.
  5. ^ se till exempel Forum Eurasien: Analyser och nyhetskommentarer om Centralasien och Kaukasus) (Sidan senast kontrollerad 2010-10-01.)
Afrika-Eurasien

Afrika-Eurasien eller Afro-Eurasien är Afrikas och Eurasiens sammanhängande landmassa, vilket också kan ses som en superkontinent. Denna landmassa är den största sammanhängande landmassan på Jorden, med en yta på cirka 85 000 000 km² och en befolkning på ungefär 5,7 miljarder människor, eller 85% av världens befolkning. Området är också känt som gamla världen.

Tidigare har Afrika hängt samman med Asien via Sueznäset, men sedan den konstgjorda Suezkanalen färdigställdes skiljs landmassorna åt. I framtiden väntas dock landmassorna förenas igen. Om cirka 600 000 år väntas Afrika-Eurasien bli en superkontinent då Afrika kolliderar med Europa. Då väntas Spaniens södra ända nå Afrika. Då blir Medelhavet isolerat från Atlanten. Om över 50 miljoner år från nu väntas Afrika kollidera med Europa helt, stänga igen Medelhavet och istället bilda en ny bergskedja.

I geopolitisk sammanhang kallas landmassan begreppet även Världsön, ett begrepp mytat av Halford Mackinders.

Asien

Asien är jordens största och mest folkrika världsdel. Sedan 1700-talet har gränsen mellan Europa och Asien vanligen ansetts gå genom Uralbergen, Uralfloden, Kaspiska havet, Kaukasus, Svarta havet, Bosporen, Marmarasjön och Dardanellerna. Gränsen mellan Asien och Afrika anses normalt vara Sueznäset och Röda havet. Omkring 62 % av världens befolkning bor i Asien, varav enbart kring 3 % bor i norra och innersta delen, det vill säga Mongoliet, de centralasiatiska länderna Kazakstan, Uzbekistan, Turkmenistan, Kirgizistan och Tadzjikistan, de kinesiska provinserna Xinjiiang, Tibet, Qinghai och ryska Sibirien.

Då världsdelar delvis definieras genom kulturgeografi, det vill säga på grundval av kulturell samhörighet, och inte genom geologi, råder det en skillnad mellan Asien som världsdel och som geografisk kontinent. Asien och Europa befinner sig på samma kontinent och denna heter Eurasien. Världsdelen Asien omfattar en del av den Eurasiatiska kontinenten, närmare bestämt ett område från Sinaihalvön, Turkiet och Uralbergen i väster till Berings Sund, Japan, Taiwan, Filippinerna och Indonesien i öster.

Idén om att den gamla världen har tre kontinenter går tillbaka till antiken. Namnet Asien härleds från de uråldriga civilisationerna i Mellanöstern. Asien var under Romarriket benämning på en romersk provins som låg i dagens Turkiet. Betydelsen för namnet Asien har senare kommit att utsträckas till att omfatta hela området från Sinaihalvön, Turkiet och Uralbergen i väster till Berings sund, Japan, Taiwan, Filippinerna och Indonesien i öster.

Buskväpplingssläktet

Buskväpplingssläktet (Hedysarum) är ett växtsläkte i familjen ärtväxter med cirka 100 arter och förekommer i Eurasien, Nordafrika och Nordamerika. Några arter odlas som trädgårdsväxter i Sverige.

Crocidura

Crocidura är ett släkte i familjen näbbmöss. Med omkring 170 arter är släktet ett av de artrikaste av alla däggdjur. Medlemmar av släktet förekommer i Eurasien och Afrika.

Eurasiska kontinentalplattan

Eurasiska kontinentalplattan är den kontinentalplatta som Eurasien huvudsakligen befinner sig på, de två traditionella kontinenterna Europa och Asien.

Kontinentalplattan avgränsas i väster av Mittatlantiska ryggen, i söder av afrikanska kontinentalplattan, arabiska plattan och den indoaustraliska kontinentalplattan, och sträcker sig österut där den möter Nordamerikanska kontinentalplattan och Filippinska plattan.

Den afrikanska kontinentalplattan rör sig mot den eurasiska i nordvästlig riktning med en hastighet av cirka 6 mm/år, vilket bland annat gjort Sydeuropa till en ganska starkt jordbävningsdrabbad del av världen. Mellan dessa kolliderande kontinenter ligger åtminstone tre så kallade mikrokontinentalplattor, Adriatiska plattan, Egeiska plattan och Anatoliska plattan.

Fältsparvar

Fältsparvar (Emberizidae) är en fågelfamilj inom ordningen tättingar. De förekommer i Eurasien och Afrika. Arterna inom familjen är fröätare och har en konformig näbb. Många av arterna har också ett distinkt tecknat huvud.

Gondwana

Gondwana eller Gondwanaland var den södra superkontinent som omfattade de landmassor vi i dag kallar Antarktis, Sydamerika, Afrika, Arabiska halvön, Madagaskar, Indien, Australien, Nya Guinea, Nya Zeeland och Nya Kaledonien. De övriga kontinenterna, Nordamerika och Eurasien var samlade i superkontinenten Laurasien. Tillsammans bildade Gondwana och Laurasien superkontinenten Pangaea. För cirka 200 miljoner år sedan började Gondwana och Laurasien driva ifrån varandra.

Halvö

En halvö är ett stycke land som skjuter ut i ett vattenområde, såsom en sjö eller ett hav, och som vanligtvis omges av vatten på tre av fyra sidor. Dessutom måste det vara en avsmalnad av landmassan mellan fastlandet och halvön.Vanligen är halvön fast förankrad i landmassan, men ibland förbinds den med övrigt land endast genom ett näs. Halvöar kan vara av mycket varierande storlek, men de räknas som större än uddar.

Hamsterartade gnagare

Hamsterartade gnagare (Cricetidae) är en familj i däggdjursordningen gnagare som hör till underordningen råttartade gnagare. Familjen innefattar bland annat sorkar, hamstrar och olika gnagare från Nya världen.

På grund av morfologiska likheter antogs redan tidigt att dessa djur är släkt med varandra, men helt klart blev släktskapet först efter genetiska undersökningar. Till familjen hör nästan 600 arter i Amerika och Eurasien.

Kungsljus

Kungsljus (Verbascum thapsus) är en art i familjen flenörtsväxter som förekommer i stora delar av Eurasien. I Norden finns den ända upp till Norrbotten i Sverige, Trondheim i Norge och i sydligaste Finland. Arten växer på torra platser, till exempel steniga backar, grusbankar, berghällar och öppna gläntor i skogar.Kungsljus är en stor, tvåårig ört, som blir upp till 2 m hög, med rak, hård stjälk, som avslutas med en lång smal blomspira. Växten blommar andra året. Hela örtståndet är täckt av ett ljust, grågult ludd som skyddar det mot uttorkning och skador från solstrålning. Detta ludd består av färglösa, mycket fina, men utspärrat greniga hår, varigenom växtens yta ser ut att vara överspunnen av en spindelvävslik beklädnad. Enstaka större grenhår, som kan ses med en vanlig lupp, höjer sig över det övriga luddet, och skyddar växten mot betning eftersom dessa ytterst fina men styva grenar skadar betesdjurens mun.

Blomkronan är svagt olikbladig (zygomorf). I ståndarkransen är zygomorfismen tydligare. Kungsljusets blommor är protogyna, det vill säga pistillens märke är färdigt och moget innan ståndarknapparna öppnat sig. Blommorna är svagt välluktande.

Laurasien

Laurasien var en superkontinent som bildades för omkring 400 miljoner år sedan i samband med den Nordamerikanska plattan, som även omfattade Grönland och förenades med Baltika, den platta som omfattade Skandinavien i en gemensam kontinent. För 250 miljoner år sedan kolliderade den med Gondwanaland och bildade superkontinenten Pangea, men för 200 miljoner år sedan skildes Laurasien åter från Gondwanaland av Tethyshavet. För 70 miljoner år sedan bildades Nordatlanten varvid Eurasien och Nordamerika skildes åt.

Myotis

Myotis är ett släkte av fladdermöss som beskrevs av Johann Jakob Kaup 1829. Myotis ingår i familjen läderlappar.

Nunneörtssläktet

Nunneörtsläktet (Corydalis) är ett släkte som ingår i familjen vallmoväxter. Släktet har cirka 400 arter i Nordamerika och Eurasien. En art förekommer i östra Afrika.

Till släktet hörande arter är tidigare vårväxter. De har en underjordisk stam (knölstam eller rotstock). Blommorna är oftast violetta. Till Sveriges flora hör fem arter, bland vilka smånunneört (C. intermedia) är ganska allmän i lunder (mest i östra Sverige). Sibirisk nunneört (C. nobilis) med gula blommor, odlas ofta i trädgårdar och är vid flera ställen förvildad.

Råttdjur

Råttdjur (Muridae) är en familj gnagare. Vissa arter förekommer idag över hela världen sedan de under holocen följt med människan i dess farkoster.Dessa arter har särskilt bra förmåga att anpassa sig till olika förhållanden och räknas vanligen som kulturföljare. De flesta råttdjursarterna har däremot sällan kontakt med människan och har begränsade utbredningsområden.

Till familjen räknas omkring 750 arter fördelade på cirka 150 släkten. Råttdjur är därmde den artrikaste familjen av alla däggdjur. Deras ursprungliga utbredningsområde sträckte sig över Eurasien, Afrika och Australien. Med människans hjälp har de nått även andra världsdelar.

De första råttdjuren uppkom för cirka 16 miljoner år sedan under miocen i södra Asien. Genom vandringar nådde de kort efteråt norra Afrika och senare andra världsdelar.

Schakaler

För andra betydelser, se schakalenSchakaler (även stavat sjakaler) är tre små till medelstora arter inom hunddjurssläktet Canis. Arterna är inte mer besläktade med varandra än de är med övriga arter inom släktet. Historiskt har trivialnamnet schakal använts för många mindre hunddjur men idag är det oftast bara tre arter som bär trivialnamnet: de två närbesläktade schabrakschakal och sidstrimmig schakal som förekommer i Afrika söder om Sahara, och guldschakal som förekommer i södra centrala Eurasien.

I det gamla Egypten var schakalen ett heligt djur, vilket märks i de dödas gudomlighet Anubis, som avbildas med schakalhuvud och människokropp.

Sophophora

Sophophora är ett parafyletiskt undersläkte inom släktet Drosophila. Sophophora beskrevs av Alfred Sturtevant år 1939. Detta skedde efter att släktet Drosophila blivit mer studerat, främst på grund av den ökande användningen av modellorganismen bananflugan, och någon form av inbördes indelning behövdes. I Sturtevants laboratorium undersöktes 27 olika karaktärer hos alla de 42 olika arter av Drosophila som de då hade. Dessa användes för att dela in Drosophila i olika undersläkten.Arterna inom undersläktet delas upp i två grupper, de från gamla världen (eurasien och afrika) och de från nya världen (nord- syd- och centralamerika). Undersläktet är parafyletiskt eftersom det innehåller släktet Lordiphosa och arten Hirtodrosophila duncani som inte tillhör släktet Drosophila. Den mest kända arten inom undersläktet är bananflugan.

Det vetenskapliga namnet Sophophora betyder på grekiska bärare (phora) av visdom (sophos).

Tamariskväxter

Tamariskväxter (Tamaricaceae) är en familj i ordningen Caryophyllales med fem släkten och 90 arter. De är hör hemma i torra områden i Eurasien och Afrika. De flesta arterna förekommer från Medelhavsområdet till Centralasien. Med sina 55 arter är tamarisksläktet (Tamarix) det största i familjen.

Klådris (Myricaria germanica), i klådrissläktet (Myricaria), är den enda arten som förekommer naturligt i Sverige, men ytterligare några arter odlas som trädgårdsväxter.

Tulkörtssläktet

Tulkörtssläktet (Vincetoxicum) är ett släkte i familjen oleanderväxter med 15 arter från Eurasien. I Sverige finns tulkört (V. hirundinaria) vildväxande och några arter odlas som trädgårdsväxter.

De är fleråriga örter med mjölksaft och kraftiga jordstammar. De kan växa upprätt eller slngrande. Stjälken är upprätt, vanligen ogrenad och ensidigt hårig upptill. Bladen har korta bladskaft och är motsatta, enkla, lansettlika till brett äggrunda med utdragen spets. Blommorna sitter i knippen i de övre bladvecken. Kronan är fatlik, djupt femflikig och vriden i knoppstadiet. Frukten består av två kapsellika delfrukter, men ofta utvecklas endast en av delfrukterna. Fröna är ovala, tillplattade och med stor hårtofs.

Världsdelar och kontinenter

En världsdel är en historiskt, kulturellt och fysiskt avgränsad del av jordytan. En kontinent är inom geografin en stor sammanhängande landmassa. Världsdelar är således mänskliga gränsdragningar medan kontinenter är geografiska/naturliga. Orden används ibland synonymt.

Skillnaden kan illustreras av att Asien och Europa är egna världsdelar, men att Eurasien är en kontinent. På vissa språk, exempelvis engelska, har man inte separata ord för detta, varför man då skiljer mellan begreppet i geografisk mening (sv. kontinent) och i kulturell mening (sv. världsdel).

Jorden delas normalt sett in i sju världsdelar och sex kontinenter. Dessa är:

Ibland används samlingsbegreppen Gamla världen och Nya världen, där Gamla världen avser Afrika, Asien och Europa medan Nya världen framförallt står för Nordamerika och Sydamerika men ibland även anses inbegripa Oceanien och Antarktis.

Ibland används beteckningen subkontinent bland annat om de arabiska- och indiska halvöarna.

Språk

This page is based on a Wikipedia article written by authors (here).
Text is available under the CC BY-SA 3.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.