Egeiska havet

Egeiska havet (grekiska: Αιγαίον Πέλαγος, Aigaíon Pélagos; turkiska: Ege Deniz) är den del av Medelhavet som ligger mellan Grekiska halvön och Anatoliens västkust.[1] I norr övergår det via Dardanellerna, Marmarasjön och Bosporen till Svarta havet.[1] I syd ligger Kretahavet. I Egeiska havet återfinns flera öar och ögrupper ibland kallade Egeiska öarna (däribland Kykladerna och Sporaderna med öarna Skiathos, Skopelos och Alonnisos).

Havet har enligt en myt fått sitt namn efter kung Aigeus, som kastade sig ner i havet i tron om att hans son Theseus omkommit.[1] En annan förklaring till havets namn kan vara Poseidons mytiska tillhåll Aigai.[1]

Aegeansea
Satellitfoto över Egeiska havet.
Aegean Sea map bathymetry-fr
Fransk topografisk karta över Egeiska havet.

Referenser

  1. ^ [a b c d] ”Egeiska havet - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/egeiska-havet. Läst 8 juli 2018.

Externa länkar

Andros

Andros (grekiska: Άνδρος, även Andro) är en ö i Grekland. Det är den nordligaste ön i Kykladerna, och ligger ungefär 10 kilometer sydost om Euboea och ungefär 3 kilometer norr om Tinos. Den är 380 km² stor, nästan 40 kilometer lång, och som mest 16 kilometer bred. Dess yta är bergig, med många blomstrande dalar. Huvudstaden ligger på öns ostkust och heter också Andros. Huvudstaden hade år 1900 omkring 2 000 invånare, samma år hade ön 18 000 invånare. 1991 års folkräkning visade att öns befolkning minskat till 8 781 invånare, en annan undersökning från 1992 visar en befolkning på 10 500, men huvudstaden har fortfarande 2 000.

Chios

Chíos (grekiska: Χίος; även transkriberat Khíos eller Híos) är en grekisk ö i Egeiska havet strax utanför Turkiets kust. Den ligger i prefekturen Chios och regionen Nordegeiska öarna, i den östra delen av landet, 210 km öster om huvudstaden Aten. Ön är omkring 842 km² stor och har 52 290 invånare (2001). Den är berömd för sitt landskap och goda klimat.

Huvudorten på ön är Chios som år 2000 hade cirka 27 000 invånare. Bland de övriga tätorterna på ön märks Homeroupolis, Kardamila, Kampochora, Mastichochoria, Amanis, Ionia och Agiou Mina. Till Chios prefektur hör också några mindre öar: Psara i väster, med dess obebodda grannö Antipsara, och Oinousses i öster.

På berget Provateio Oros på öns inre delar, omkring 15 km från staden Chios, ligger klostret Nea Moni, som klassas som ett världsarv.

Dardanellerna

Dardanellerna (under antiken Hellesponten, turkiska: Çanakkale Boğazı) är ett 70 km långt sund med en medelbredd på 4 km i Turkiet som förbinder Egeiska havet med Marmarasjön och avskiljer Gallipolihalvön på Balkan och nordvästra Mindre Asiens kust. Det är ett av de turkiska sunden tillsammans med Bosporen.

De större städerna på sundets kuster är Çanakkale (som fått sitt namn av de berömda slott som kantar sundet; kale betyder slott på turkiska), Lapseki och Gelibolu (Gallipoli).

Genom historien har sundet haft stor strategisk betydelse. Exempelvis utkämpades det trojanska krigets avgörande slag på sundets asiatiska sida. Den persiske kungen Xerxes lät anlägga en pontonbro och korsade sundet under sitt grekiska fälttåg. Efter honom korsade Alexanders arméer sundet i fartyg i motsatt riktning för att erövra det akemenidiska riket.

De slott som kantar sundet tillkom under den osmanska tiden. De första två, de "gamla slotten", uppfördes vid Abydos och Sestos 1456 av Mehmet II kort efter Konstantinopels fall och de "nya slotten" 1658 vid sundets öppning mot Egeiska havet.

Poeten Lord Byron simmade den 3 maj 1810 över Hellesponten. Denna prestation återupprepas varje år i en simtävling.Under första världskriget misslyckades de allierade att ta kontrollen över sundet. Anzactruppernas nederlag i slaget vid Gallipoli tillkännagavs officiellt den 18 mars 1916, och kostnaderna i människoliv gjorde nästan slut på Winston Churchills karriär.

Enligt grekisk mytologi fick Hellesponten sitt namn när Athamas dotter Helle föll av den gyllene bevingade väduren när hon med sin bror Frixos flydde från en ondsint styvmor. Hon skall ha ramlat ned i sundet och därigenom givit det dess namn.

Demir Kapija

Demir Kapija (kyrillisk skrift: Демир Капија) är en stad och ett bergspass i Nordmakedonien.

Staden Demir Kapija i södra Nordmakedonien hade 3 725 invånare (2002).Bergspasset Demir Kapija, som omsluter floden Vardar, har historiskt utgjort en viktig transportled mellan Centraleuropa och slättlandskapet vid Egeiska havet. Området kring Demir Kapija är ett av Europas rovfågelrikaste fågelreservat med flera sällsynta arter såsom gåsgam, smutsgam, kungsörn, ormörn, örnvråk, pilgrimsfalk och rödfalk. I området finns även flera sällsynta växtarter och en stor artrikedom av fladdermöss.

Euboia

Denna artikel behandlar den grekiska ön Euboia. För nymfen i grekisk mytologi, se Euboia (nymf).

Euboia (grekiska: Εύβοια, Évvoia, Évia, latiniserat Euboea, Eubea) är näst efter Kreta den största ön i den grekiska skärgården. Den åtskiljs från det grekiska fastlandet av Euboiabukten. Ön utgör en egen regiondel (perifereiakí enótita), till 2010 en prefektur, till vilken även hör två samhällen på fastlandet, Anthidona och Avlida, samt den närbelägna ön Skyros. Prefekturens befolkning uppgick år 2009 till 202 724 invånare.

Kos

Kos (grekiska Κως) är en grekisk ö i ögruppen Dodekaneserna (Tolvöarna) i Egeiska havet. Den är belägen utanför Turkiets sydvästra kust och är 290km² stor. Huvudorten heter också Kos, och ligger på öns nordöstra kust. Ön har omkring 30 000 invånare och ligger mellan öarna Kalymnos och Nisyros, 4 kilometer utanför den turkiska kuststaden Bodrum. Ön räknas som den grönaste och bördigaste ön av Dodekaneserna.

Kos har en betydande turistnäring och många fornminnen. De äldsta fynden är från omkring 3000 f.Kr.

Kretahavet

Kretahavet (grekiska: Κρητικό Πέλαγος, Kritiko Pelagos) är ett hav söder om Egeiska havet, norr om ön Kreta, och söder om Kykladerna. Havet sträcker sig också från Kythera österut till Dodekanisos i Karpathos och Kasos. Det gränsar i väster till Joniska havet, liksom resten av Medelhavet. Färjelinjer till och från Pireus, samt de södra öarna i Egeiska havet och Dodekanisos, körs i detta område.

Kythera

Kythera, även Kythira eller Tsirigo (grekiska: Κύθηρα), är en ö i Grekland söder om Peloponnesos utanför Lakoniska bukten med en yta på 279 km².

Under antiken var ön tillägnad kärleksgudinnan Afrodite.

Ön präglas av sin oländiga terräng med djupa vikar och branta klippor. Arkitekturen på Kythera är en blandning av traditionella, klassiska och venetianska element.

I början av 1000-talet f.Kr. var Kythera en minoisk koloni. En berömd helgedom, Afrodites tempel på Kythera, fanns här från 600-talet f.Kr. År 424 f.Kr. hamnade ön under Atens överhöghet och har under seklernas gång hamnat under romersk, bysantinsk venetianskt och osmanskt inflytande. Dessutom har Kythera vid flera tillfällen plundrats av pirater. 1864 blev ön en del av det självständiga Grekland.

Liksom många andra öar i Egeiska havet lider Kythera av avfolkning och den nuvarande befolkningen ligger omkring 2 500 invånare. Omkring 100 000 utvandrade öbor och deras släktingar lever idag i Australien.

Den 26 februari 1916 förliste fartyget SS Provence II väster om Kythera vilket var den värsta fartygskatastrofen under första världskriget.

Mittemot Kythera, 38 km söderut, ligger ön Antikythera.

Lesbos

Lesbos, nygrekiska Λέσβος/Lesvos, är en grekisk ö, belägen i Egeiska havet. Lesbos är den tredje största ön i Grekland och den sjunde största i Medelhavet. Dess areal är 1630 km² och kustlinjen är 320 kilometer lång. Lesbos har över 100 000 invånare, varav ca. en tredjedel lever i öns huvudstad Mytilene, på den sydostliga delen av ön. På Lesbos ligger också staden Plomari, vilken är känd för tillverkning av Ouzo. Ön är en populär semesterort. Bland sevärda naturfenomen finns den förstenade skogen. Poeten och nobelpristagaren Odysseus Elytis kom från Lesbos.

Enligt den grekiska mytologin hade ön en gud med samma namn som ön. Han var son till Lapithes. Han skall på uppmaning av oraklet i Delfi begett sig hit till ön och gift sig med prinsessan Methymna, och därmed gett ön dess namn.

Milos

För det svenska fartyget som sänktes under andra världskriget, se S/S Milos.

Mílos, även Melos (grekiska: Μήλος), är en ö i sydvästra delen av Egeiska havet, vanligen räknad till Kykladerna, med en yta på 151 km².

Mykonos

Mykonos är en grekisk ö i Egeiska havet. Den ingår i ögruppen Kykladerna och är ett populärt mål för badturister.En del av de föremål som anträffats vid arkeologiska utgrävningar på Delos och Rheneia har sammanförts i ett offentligt museum i staden, men större delen har gått till Aten.Mykonos internationella flygplats är öns egna internationella flygplats. Staden har även två hamnar som bland annat tar emot kryssningsfartyg och färjor till andra grekiska öar samt till närliggande Delos.

Lokala bussar trafikerar mellan staden Mykonos och stränderna. Busstation Old Port har bussar mot Elia, Panormos och Kalafatis. Busstation Fabrika har linjer mot Ornos Beach, Agios Yannis, Platis Gialos, Paraga och Paradise Beach.

Myrtoiska havet

Myrtoiska havet (grekiska: Mυρτώο Πέλαγος, Myrtóo pélagos; latin: Mare Myrtoum) var under antiken namnet på den sydvästra delen av Egeiska havet, mellan Kykladerna och Peloponnesos. Det är uppkallat antingen efter ön Myrtos söder om Euboia eller efter Myrtilos, som kastades i detta hav av en rasande Pelops.

Naxos

Naxos (grekiska Νάξος) är den största ön bland Kykladerna i Egeiska havet i Grekland med en yta på 389 km². Ön tillsammans med öarna i Lesser Cycladess bildar kommunen Dimos Naxos and Lesser Cyclades. År 2010 hade ön Naxos 17 100 invånare. Naxos är en mycket bergig ö med bördiga dalar. Den största orten och viktigaste hamnen är Naxos som ligger på västkusten.

Paros

Paros (grekiska Πάρος) är en grekisk ö i Egeiska havet, i södra delen av ögruppen Kykladerna, mellan Naxos i ost och Antiparos i väst. Paros är bland de största av Kykladerna, ca 195 km2, och har ca 8 000 invånare.

Paros består till största delen av ett berg, vars högsta spets, Hagios Elias, når en höjd av 771 m ö.h. Huvudorten Parikia ligger på västra sidan av ön. I Parikia ligger även öns hamn, som är mycket viktig, både som turisthamn och hamn för fiskeindustrin på ön.

Poros

Poros är ett par grekiska öar, Sphairia och Kalaureia, i södra delen av Saroniska bukten i Egeiska havet omkring 200 meter från Peloponnesos. Poros är omkring 31 km² och rymmer 4000 invånare. De två öarna, som är förenade av en bro, har en rik vegetation och bra vägar. Med närheten till Aten utgör de ett populärt resemål för turister.

Syros

Syros eller Siros (grekiska Σύρος, äldre form Syra) är en grekisk ö i Egeiska havet, tillhörande Kykladerna. Ön har en yta av 84 km² och når en höjd av 442 m ö.h.

Nedanför den på en höjd belägna gamla staden Ano Syros ligger öns huvudort, den viktiga hamnen Ermoupoli. Under första världskriget lät den provisoriska grekiska regeringen i Saloniki 17 december 1916 besätta Syros.

Thrakien

Thrakien (latin Thracia, grekiska Θρᾴκη, Thrákē, bulgariska Trakija, turkiska Trakya) är en historisk och geografisk region på sydöstra Balkanhalvön mellan Svarta havet, Egeiska havet och Marmarasjön.

Det historiska området Thrakien är beläget i nuvarande nordöstra Grekland, södra Bulgarien och den europeiska delen av Turkiet.

Östra Makedonien och Thrakien är sedan 1987 det officiella namnet på en region i nordöstra Grekland. Östra Thrakien tillhör Turkiet.

Thrakiska havet

Thrakiska havet (grekiska: Θρακικό Πέλαγος, Thrakiko Pelagos; turkiska: Trakya Denizi) är ett hav som är en del av Egeiska havet och utgör den nordligaste delen av det havet. Regioner som omger havet är Makedonien och Trakien samt nordvästra Turkiet. Hela havssträckan ligger norr om 40:e latitudparallellen. Längden från öst till väst går från 23°Ö till cirka 25,8°Ö eller från Strymoniska viken österut till den nordligaste delen av Gallipolihalvön och bredden från norr till söder är cirka 40,25°N till 41°N eller från Dardanellernas norra del till gränsen mellan prefekturerna Xanthi och Rodopi. Öar inkluderar Thasos och Samothrake i Grekland och Gökçeada (Imvros på grekiska) och Bozcaada, Tenedos på grekiska, i Turkiet. Bukter och vikar inkluderar Ierissiviken i sydväst, Strymoniska viken där Struma mynnar, Kavalaviken och Sarosviken i Turkiet. Floder som mynnar ut i den här delen av viken inkluderar Nestos och Evros/Meric. De berömda heta källorna är Loutra Eleftheron i Kavala.

Tinos

Tinos eller Tenos (grekiska Τήνος) är en grekisk ö i Kykladerna, mellan Andros i nordväst och Mykonos i sydost. Ön är cirka 194 kvadratkilometer stor och hade år 2001 en befolkning på 8 574 invånare.

Jordens oceaner och hav

Språk

This page is based on a Wikipedia article written by authors (here).
Text is available under the CC BY-SA 3.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.