Dynasti

För TV-serien, se Dynastin. Se även Dynasty.

En dynasti är en period i ett lands historia då en viss familj eller släkt regerar. Kan även vara synonym till härskarsläkt, furstehus eller användas som benämning på en familj i allmänhet, som har eller har haft en dominerande ställning i något avseende.

Exempel på länder vars äldre historia vanligen omtalas i termer av dynastier är Egypten, Kina och Iran.

Egyptens artonde dynasti

Egyptens artonde dynasti varade omkring 1550–1290 f.Kr. (enligt den låga kronologin). Dynastin räknas till det Nya riket i det forntida Egypten. De mest välkända av den artonde dynastins faraoner var drottning Hatshepsut, Thutmosis III, Akhenaton och Tutankhamon. Faraonerna av den artonde dynastin regerade huvudsakligen från Thebe där de även lät uppföra sina klippgravar och gravtempel. Dynastin kom till sitt slut efter Tutankhamons död, men de två efterföljande härskarna inordnas ändå formellt i den artonde dynastin.

Egypten enades under Ahmose från Thebe i den artonde dynastin. Litteratur, konst, vetenskap och arkitektur utvecklade i den framväxande stormakten Egypten som förde en expansiv utrikespolitik i Främre Orienten och Nubien. Papyrus Ebers, som är en medicinsk text, skrevs ned under denna tid. Inom arkitekturen uppfördes stora begravningstempel åt faraonerna i Thebe, jämte utsmyckade klippgravar i Konungarnas dal, varav endast Tutankhamons grav förblev oplundrade in i modern tid. Guden Amon i Thebe återfick sin ställning som riksgud och hans tempel i Karnak och Luxortemplet utvidgades, inte minst under Amenhotep III. För en kort tid under Akhenatens regeringstid utmanades Amons position av kulten av solguden Aton.

Egyptens elfte dynasti

Egyptens elfte dynasti var en dynasti i det forntida Egypten som varade från 2119 till 1976 f.Kr. Dynastins första del fram till och med tiden för farao Intef III (r. 2054–2045), då Egypten fortfarande var delat, räknas till Första mellantiden. Från och med farao Mentuhotep II:s (r. 2046–1995) erövring av Memfis var Egypten enat igen och gick då in i Mellersta riket.I södra Egypten grep en lokal dynasti av härskare med namnen Intef och Montuhotep makten i Thebe som den elfte dynastin i opposition mot den nionde dynastin och härskarna i Asyut. De lyckades slutligen besegra sina rivaler militärt och ena Egypten under sig. I Thebe uppförde Montuhotep II ett nydanande gravkomplex i Deir el-Bahari. Nu uppträdde även en ny sorts religiösa texter, Kisttexterna, nedtecknade på de dödas träkistor. Nya handelsexpeditioner och gruvprojekt återupptogs efter riksenandet.

Egyptens femte dynasti

Egyptens femte dynasti varade omkring 2465–2323 f.Kr. Dynastin räknas till det Gamla riket i det forntida Egypten.

I övergången till den femte dynastin skedde en förändring av kungaideologin där solguden Ra gavs en mer framträdande roll. Detta reflekterades i en sägen ur Westcar-papyrusen, nedtecknade långt senare, om hur dynastins tre första faraoner var söner till en av Ras prästinnor i ett hieros gamos med solguden. Kungatiteln "Ras son" kom därefter i bruk.

Pyramiderna byggdes i mycket mindre skala än tidigare och i anslutning till dessa lät man uppföra soltemplen i Abusir. De första religiösa texterna, Pyramidtexterna, uppträdde i slutet av dynastin på väggarna inuti Unas pyramid i Sakkara. Adelsmännens mastabagravar uppfördes i stor skala och försågs med väggreliefer i en livfull konstnärlig utsmyckning.

Egypten under den femte dynastin hade vida kontakter med omgivande regioner, framförallt Byblos, Nubien, Palestina, Punt och Sinai. Kontakterna innebar såväl fredlig handel, krigsexpeditioner och gruvdrift.

Egyptens femtonde dynasti

Egyptens femtonde dynasti varade omkring 1640-1550 f.Kr. Dynastin inledde Andra mellantiden, även kallad Hyksostiden efter dem, i det forntida Egypten. Hyksosdynastin styrde från sin huvudstad Avaris i östra Nildeltat över Nedre Egypten med hjälp av den fjortonde och sextonde dynastin. Den sjuttonde dynastin från Thebe var en rivaliserande dynasti i Övre Egypten, vilken slutligen störtade hyksoskungarna.

Egyptens fjärde dynasti

Egyptens fjärde dynasti varade omkring 2575 - 2465 f.Kr. Dynastin räknas till det Gamla riket i det forntida Egypten.

Den fjärde dynastin var pyramidbyggandets höjdpunkt i Egyptens historia. Fyra enorma pyramidbyggen genomfördes under denna tid, två under farao Snofrus regeringstid i Dahshur, och de två andra i Giza av Cheops (Cheopspyramiden) och Chefren (Chefrens pyramid), samt den mindre pyramiden av Menkaura (Mykerinos pyramid) och sfinxen. Konsten utvecklades även och ett flertal välbearbetade stenstatyer av kungar och stormän har bevarats från denna tid.

Egyptens första dynasti

Egyptens första dynasti varade omkring 3000–2800 f.Kr. Dynastin räknas till Tidig dynastisk tid i det forntida Egypten. En annan benämning är Thinitisk tid eftersom vissa av faraonerna byggde sina gravmonument i Thinis i Övre Egypten. Dynastins första härskare Hor-Aha uppförde sin grav i Sakkara utanför den nygrundade huvudstaden Memfis. Han anses vara identisk med den legendariska Menes, Egyptens riksenare.

Enligt Manetho var första kungen Menes. Dock är den första nedtecknade kungen av första dynastin Hor-Aha, och det var Narmer som förenade de Övre och Nedre rikena. Åtminstone är han den första härskare som bar både Övre och Nedre Egyptens kungakrona. Det är klarlagt att erövringen av Nedre Egypten genomfördes av härskare från regionen vid staden Nekhen i Övre Egypten.

Under dynastin gjordes försök att fredligt knyta samman Övre och Nedre Egypten. Flera av dynastins drottningar bar namn sammansatta med Nit (Neith), Nedre Egyptens skyddsgudinna. Det kan tolkas som att dessa kvinnor var prinsessor från Nedre Egypten, eller hade anknytning till kulten av Neith i Sais. Trots detta utbröt nya inbördesstrider under Adjibs och Semerkhets regeringstider.

Egyptens nionde dynasti

Egyptens nionde och tionde dynasti varade omkring 2134-2040 f.Kr. Dynastin räknas till den Första mellantiden i det forntida Egypten. Faraonerna av den nionde och tionde dynastin var samtida med elfte dynastin i Thebe.

En ny dynasti härskare med namnet Khety styrde Mellanegypten från Hnes (Herakleopolis Magna) nära Faijum. Från denna tid hör flera viktiga litterära verk såsom Historien om den talföre bonden; en sedelärande historia om rättvisa inför lagen, Lära för Merykara; där farao Khety ger sin son Merykara instruktioner för hur landet skall regeras, Den levnadströttes samtal med sin Ba; som är den första text som berör existentiella frågor. En annan härskarfamilj, lojal mot nionde dynastin, styrde från Asyut där de uppförde egna påkostade klippgravar.

Egyptens nittonde dynasti

Egyptens nittonde dynasti varade omkring 1290–1190 f.Kr. (enligt den låga kronologin). Dynastin räknas till det Nya riket i det forntida Egypten. Den mest välkända av den nittonde dynastins faraoner var Ramses II. Faraonerna lät uppföra sina klippgravar och gravtempel i Thebe, men styrde huvudsakligen från huvudstäderna Memfis och Pi-Ramses i Nedre Egypten. Dynastin tog slut när Seti II:s änkedrottning Twosret blev avsatt av Setnakhte.

Den nittonde dynastin var en familj från östra Nildeltat som övertog makten när den föregående dynastin dog ut. Faraonerna Seti I och Ramses II fortsatte Egyptens expansiva utrikespolitik vilket ledde till konflikter med framförallt hettiterna tills ett fredsfördrag slöts. Några av de största tempelbyggena i Egyptens historia genomfördes under deras regeringstid; i Abu Simbel, Abydos, Avaris (den nya huvudstaden Pi-Ramses), Memfis och ett flertal projekt i Thebe; begravningstemplen Ramesseum och Qurna, nya delar av Karnak- och Luxortemplet, samt ståtliga klippgravar i Konungarnas dal. Guden Seth, vars kultcentrum låg i östra Nildeltat gavs ökade betydelse och från denna tid finns en av de äldsta myterna om kampen mellan Horus och Seth bevarade i Chester Beatty-papyrusen.

Egyptens sjunde dynasti

Egyptens sjunde och åttonde dynasti varade omkring 2150-2130 f.Kr. Dynastierna räknas oftast till den Första mellantiden i det forntida Egypten. Faraonerna i dessa dynastier var troligen samtida vilket markerar den politiska maktkamp som utbröt i huvudstaden Memfis vid Gamla rikets fall.

Egyptens sjätte dynasti

Egyptens sjätte dynasti varade omkring 2323–2152 f.Kr. Dynastin räknas till det Gamla riket i historieskrivningen av det forntida Egypten. Den kanske mest välkände av den sjätte dynastins faraoner var Pepi II som uppges ha haft en exceptionellt lång regeringstid på 94 år. Faraonerna av den sjätte dynastin uppförde sina pyramider i Sakkara.

Provinsernas betydelse växte och flera stormannagravar uppfördes långt från de kungliga begravningsplatserna, till skillnad från tidigare. I sina gravar omtalade stormännen gärna sina egna bedrifter. Konflikterna med Egyptens grannfolk ökade under dynastin.

Egyptens tjugoandra dynasti

Egyptens tjugoandra dynasti varade omkring 945-712 f.Kr. Dynastin räknas oftast till den Tredje mellantiden i det forntida Egypten. Faraonerna av den tjugoförsta dynastin delade makten över Egypten med den tjugotredje dynastin och möjligen helt eller delvis även med den tjugoförsta dynastin.

Egyptens tjugofemte dynasti

Egyptens tjugofemte dynasti, även benämnd nubiska dynastin och kushitiska kungadömet, varade omkring 770–657 f.Kr. Dynastin räknas oftast till den Tredje mellantiden i det forntida Egypten. Faraonerna av den tjugofemte dynastin kom från Nubien och var samtida med den tjugoandra, tjugotredje och tjugofjärde dynastin. De erövrade Egypten från dessa härskare under slutet av 700-talet f.Kr. och kom därefter i konflikt med assyrierna. Den sista nubiska härskaren av den tjugofemte dynastin fördrevs från Egypten 657 f.Kr. men dynastin levde vidare i Nubien som rivaler till Egyptens tjugosjätte dynasti.

Nubierna hade tillägnat sig egyptisk kultur sedan årtusenden och dyrkade guden Amon. I Karnak hann farao Taharka genomföra det första stora byggnadsprojektet på århundraden.

Egyptens tjugonde dynasti

Egyptens tjugonde dynasti varade omkring 1190-1070 f.Kr. (enligt den låga kronologin). Dynastin räknas till det Nya riket i det forntida Egypten. Den mest välkända av den tjugonde dynastins faraoner var Ramses III. Faraonerna av den tjugonde dynastin regerade från Thebe. Nya rikets storhetstid kom definitivt till sitt slut efter Ramses III:s död. Den sista härskaren av dynastin avsattes av guden Amons överstepräst.

Under den tjugonde dynastins genomfördes Nya rikets sista stora byggnadsprojekt i Medinet Habu: Ramses III:s begravningstempel, vilket befästes kraftigt. Egypten gick in i en turbulent period med gränsstrider och försämrad ekonomi. "Harris 1 papyrusen" från denna tid påvisar dock de enorma rikedomar som tillhörde rikets tempel, framförallt guden Amons prästerskap i Thebe.

Egyptens tjugonionde dynasti

Egyptens tjugonionde dynasti varade 399–380 f.Kr. Dynastin räknas oftast till Sentiden i det forntida Egypten. Den tjugonionde dynastin regerade från Mendes i Nildeltat. Dynastin tog slut när dess sista härskare Neferites II blev besegrad och avrättad av Nektanebo I som grundade den trettionde dynastin.

Egyptens tjugosjunde dynasti

Egyptens tjugosjunde dynasti varade 525-359 f.Kr. Dynastin räknas oftast till Sentiden i det forntida Egypten. Egypten erövrades 525 f.Kr. av den persiska kungen Kambyses II och styrdes därefter som ett satrapdöme i Persiska riket. Flera egyptiska uppror förekom under perioden och tidvis vann den tjugoåttonde, tjugonionde och trettionde dynastin oberoende från perserkungarna.

Egyptens tjugosjätte dynasti

Egyptens tjugosjätte dynasti varade 664–525 f.Kr. Dynastin räknas till Sentiden i det forntida Egypten. Den tjugosjätte dynastin uppkom som vasallkungar till assyrierna och dynastin grundades egentligen redan 672 f.Kr. av Neko I av Sais. Från 657 f.Kr. regerade den tjugosjätte dynastin över hela Egypten och vann landets oberoende från Assyrien och Kush. Dynastin upphörde när perserna erövrade Egypten 525 f.Kr.

Dynastin blev en sista höjdpunkt för den egyptiska kulturen och man kopierad äldre texter och reliefer. Egypten blev dock tvungen att föra en aktiv utrikespolitik för att hålla såväl assyrier, babylonier, libyer och nubier utanför landet. Judar och greker bosatte sig under fredliga former i Egypten under denna tid.

Egyptens tolfte dynasti

Egyptens tolfte dynasti varade omkring 1991–1783 f.Kr. Dynastin räknas till det Mellersta riket i det forntida Egypten. De mest välkända av den tolfte dynastins faraoner var Senusret III som delade en lång samregeringstid med sin son Amenemhet III. Den tolfte dynastin var en av det forntida Egyptens absoluta höjdpunkter.

Under denna dynasti flyttades rikets centrum tillbaks till Memfis och Faijum och pyramidbyggandet återupptogs. Nya städer växte upp vid pyramidbyggena, Itjtawy (El-Lisht?) och Ha-Senusret-Hotep (El-Lahun) och stadslivet fick ny betydelse för samhället. Thebe behöll dock sin religiösa ställning från föregående dynasti med guden Amon som riksgud. Under den tolfte dynastin skrevs Historien om Sinuhe, en ”roman” med politiska förtecken.

Egyptens tredje dynasti

Egyptens tredje dynasti varade omkring 2650–2575 f.Kr. Dynastin räknas till det Gamla riket i det forntida Egypten. Den mest välkände av den tredje dynastins faraoner var Djoser som med hjälp av sin arkitekt Imhotep lät uppföra trappstegspyramiden i Sakkara. De andra härskarna under dynastin vet man inte mycket om och deras inbördes ordning är omtvistad. I Sinai påbörjades gruvdrift under dynastin.

Egyptens trettonde dynasti

Egyptens trettonde dynasti varade omkring 1794/1793-1648 f.Kr. Dynastin räknas till den Andra mellantiden i det forntida Egypten. I bland räknas första delen av trettonde dynasti till Mellersta riket. Faraonerna av den trettonde dynastin styrde från Memfis men centralmakten försvagades och härskarna av den fjortonde dynastin var samtida med dessa.

Faijum fortsatte att vara rikets centrum och ett flertal härskare bar namnet Sobekhotep där krokodilguden Sobek från Faijum ingick. Totalt regerade ca 50, eller så mycket som 65 kungar under den trettonde dynastin. Faraonerna av den trettonde dynastin styrde från Memfis men ett stort antal asiater flyttade in i Nildeltat under denna tid. I slutet av dynastin grep de som hyksos makten i östra Nildeltat.

Språk

This page is based on a Wikipedia article written by authors (here).
Text is available under the CC BY-SA 3.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.