Ban Chiang

Ban Chiang (thailändska: แหล่งโบราณคดี บ้านเชียง) är ett fornminnesområde i distriktet Nong Han i provinsen Udon Thani i Thailand. Det är sedan 1992 listat på Unescos världsarvslista.

Vid upptäckten 1957 tilldrog sig Ban Chiang stor uppmärksamhet tack vare dess vackert rödmålad keramik. Den första vetenskapliga utgrävningen gjordes 1967 och man fann flera skelett tillsammans med gravgåvor av brons. Lämningar av ris har också hittats indikerande att bronsåldersinvånarna var jordbrukare. De äldsta gravarna saknar gravfynd av brons och tillhör därför en neolitisk kultur. De yngsta gravarna är från järnåldern.

De första dateringarna utfördes med Termoluminiscensdatering och resulterade i en datering mellan 4420 f.Kr. och 3400 f.Kr., vilket skulle gjort Ban Chiang till den äldsta bronsålderskulturen i världen. Vid en senare utgrävning 19741975 fann man tillräckligt med material för en kol-14-datering, vilket dock resulterade i en mycket yngre datering. Den äldsta gruppen av bronsföremål daterades från omkring 2100 f.Kr. till mellan 1320 f.Kr. och 1000 f.Kr.

Liksom i Norden tycks tekniken kommit färdigutvecklad eftersom fynden av rena kopparföremål är mycket få. Under den tidiga perioden till och med cirka 900 f.Kr. används märkligt nog en legeringsgrad av tenn som inte ger en bättre hårdhet än ren koppar även för verktyg, å andra sidan finns stora tennfyndigheter i bergen nära Ban Chiang liksom i andra delar av Östasien, vilket borde gjort tenn relativt billigt.

I den yngsta perioden, 300 f.Kr. till 300 e.Kr., har prydnadsföremålen en mycket hög tennhalt, förmodligen för att få dem att likna guld men som dock gör dem mycket spröda.

Museum für Indische Kunst Dahlem Berlin Mai 2006 056
Lerkruka från Lopburi, Ban Chiang-kulturen

Litteratur

  • Charles Higham, Prehistoric Thailand, ISBN 974-8225-30-5, pp 84-88

Externa länkar

Bronsåldern

Bronsåldern är den tidsepok enligt Thomsens treperiodsystem för Gamla världens förhistoriska tid då bronset var råmaterialet för redskap och vapen. I andra delar av världen, inklusive större delen av Afrika söder om Sahara, har utvecklingen tagit andra vägar, och andra klassificeringssystem används.

Sverige under bronsåldern

Bronsåldern är den första förhistoriska period som visar tydliga tecken på internationella förbindelser via handel. Handelsförbindelser upprätthölls av hövdingar och stormän, vilket bland annat syns i distributionen av bronsföremål. Jakten på dessa lockande metaller var, i kombination med de spännande upptäcktsresorna, det som försåg nordborna med nya attraktiva produkter. Av den guldlika bronsen som hade en låg smältpunkt kunde man gjuta vapen, verktyg och smycken. Även om man under bronsåldern ej hade någon större kännedom om främmande länders kultur, så medförde handelsresornas varuflöden nya kulturimpulser.

När Sverige befann sig i slutet av yngre stenåldern, hade delar av Europa och Främre Orienten redan hamnat i vad som kallas kopparstenåldern och för cirka 3200 f.Kr. hade man där börjat experimentera med att legera koppar. Till en början användes arsenik vilket gav en spröd brons. Därefter tillsattes tenn, en metall som förmodligen först hittades i Anatolien, varmed en betydligt bättre brons kunde framställas. Ungefär 2000 f.Kr. började bronsföremål i liten skala även tillverkas i Sverige. Av vetenskapshistoriska skäl har man dock placerat bronsålderns inledningsskede efter en senare samling föremål som kom cirka 1700 f.Kr.

Udon Thani

Udon Thani (thai: อุดรธานี) är en stad i regionen Isan i nordöstra Thailand, med omkring 247 000 invånare (år 2005). Staden är administrativt centrum i provinsen Udon Thani. Staden ligger cirka 600 kilometer nordöst om Bangkok, och är förbunden med denna via flyg och fyrfilig motorväg. Udon Thani ligger vidare cirka 50 kilometer från "Vänskapsbron" över Mekong till Laos i norr. Huvudnäringen i området är lantbruk (ris och socker är vanliga grödor). Odling av gummiträd förekommer också i området, och är en växande näring.

Området var bebott redan 6000 år f.Kr. Thailands äldsta boplats, Ban Chiang, ligger cirka 50 kilometer öst om Udon Thani. Länge var området behärsket av Laos (Lan Xha-riket) eller Khmerriket. På 1700-talet var området under burmesisk dominans. Kung Taksin införlivade området i Thailand år 1772. Staden Udon Thani grundades i slutet av 1700-talet av prins Prajak Sillapakhom, en son till kung Rama IV. Staden växte kraftigt i och med Vietnamkriget genom att USA tilläts placera flygflottiljer här.

Världsarv i Thailand

Språk

This page is based on a Wikipedia article written by authors (here).
Text is available under the CC BY-SA 3.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.