10 juli

10 juli är den 191:a dagen på året i den gregorianska kalendern (192:a under skottår). Det återstår 174 dagar av året.

◄◄     10 juli     ►►
Veckodag 2019: Onsdag
Jun · Juli · Aug
Årets 191:a dag
(192:a under skottår)
174 dagar till årets slut
Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25 26 27 28
29 30 31
2019
Alla datum
Månader
Januari  Februari  Mars
April  Maj  Juni  Juli
Augusti  September  Oktober
November  December

Återkommande bemärkelsedagar

Nationaldagar

  • Bahamas Bahamas (till minne av självständigheten från Storbritannien denna dag 1973)

Helgondagar

Namnsdagar

I den svenska almanackan

  • Nuvarande – André och Andrea
  • Föregående i bokstavsordning
    • André – Namnet infördes 1986 på 3 juli. 1993 flyttades det till 1 november och 2001 till dagens datum.
    • Andrea – Namnet infördes 1986 på 30 november. 1993 flyttades det till 1 november, för att sammanföras med André och åtföljde detta namn även 2001, då det också flyttades till dagens datum.
    • Anita – Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 9 september, där det har funnits sedan dess.
    • Ante – Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
    • Anund – Namnet infördes på dagens datum 1901, men utgick 2001.
    • Canutus – Namnet, som är den latinska formen av Knut, fanns, till minne av att den danske kungen Knut den helige dödades denna dag 1086, på dagens datum före 1901. Eftersom Knut redan fanns i den svenska almanackan (tidigare på 7 januari och sedan 1680 på 13 januari) utgick Canutus detta år.
    • Gunda – Namnet infördes 1986 på 9 september, men flyttades 1993 till dagens datum och utgick 2001.
  • Föregående i kronologisk ordning
    • Före 1901 – Canutus
    • 1901–1985 – Anund
    • 1986–1992 – Anund, Anita och Ante
    • 1993–2000 – Anund och Gunda
    • Från 2001 – André och Andrea
  • Källor
    • Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
    • af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

Händelser

  • 138 – Vid den romerske kejsaren Hadrianus död efterträds han av sin adoptivson Antoninus Pius. Man har länge sett hans andre adoptivson Lucius Aelius som hans självklara efterträdare, men denne har dött redan 1 januari samma år. 25 februari har Hadrianus därför adopterat Antonius Pius, med befallningen att denne i sin tur ska adoptera Marcus Aurelius och dennes son Lucius Verus. Genom dessa sammanlänkade adoptioner är den romerska tronföljden bestämd för de följande 54 åren, då Marcus Aurelius och Lucius Verus båda sedermera blir kejsare och de sedan efterträds av Marcus Aurelius andre son Commodus.
  • 988 – Den norsk-gäliske kungen Glúniairn av Dublin erkänner Máel Sechnaill mac Domnaill som Irlands storkonung, samtidigt som han går med på att betala skatt och följa brehonernas lag. Denna dag anses därför som grundningsdatum för staden Dublin, som sedermera blir Irlands huvudstad. Glúniairn (vars namn betyder ”Järnknä”) blir emellertid dödad av en slav under ett fylleslag året därpå.
  • 1086 – Den danske kungen Knut IV blir mördad i Odense domkyrka, sedan han har råkat i konflikt med stormännen om ett krigståg till England. Eftersom han bland annat har lett korståg för att kristna Kurland och Livland i Baltikum börjar hans bror Erik Ejegod efter hans död arbeta för att få honom helgonförklarad. 1101 blir han officiellt kanoniserad av påven och får snart namnet Knut den helige med festdag 19 januari (utom i Sverige och Finland, där Knutsdagen sedan 1680 firas den 13 januari) och 10 juli.
  • 1296 – Den skotske kungen John Balliol blir avsatt, då stormännen anser honom som en svag och inkompetent kung, eftersom han inte har lyckats stå emot den engelska invasionen av Skottland samma år. Eftersom den skotska tronföljden är oklar och engelsmännen har besegrat skottarna i slaget vid Dunbar den 27 april utropar sig den engelske kungen Edvard I snart till kung av Skottland och förblir så i tio år, innan han blir avsatt av Robert the Bruce 1306.
  • 1460 – En lancastrisk styrka på 5 000 man blir besegrad av en dubbelt så stor yorkisk styrka i slaget vid Northampton under det engelska inbördeskriget Rosornas krig. Slaget blir en avgörande yorkisk seger, eftersom den lancastriske kungen Henrik VI blir tillfångatagen och därefter får behålla kungamakten till namnet, men blir en marionettkung i yorkisternas händer, innan han blir formellt avsatt våren därpå, då den yorkiske Edvard IV istället tar över tronen.
  • 1553 – Sedan den engelske kungen Edvard VI har avlidit fyra dagar tidigare, endast 15 år gammal, utropas hans kusin Frances Brandons 16-åriga dotter Jane Grey av sin svärfar hertig John Dudley av Northumberland till regerande drottning över England och Irland. Hertigen gör detta i ett försök att hindra kung Edvards syster Maria att uppstiga på tronen och därmed kunna återinföra katolicismen i England, vilket dock misslyckas, då Maria avsätter Jane endast nio dagar senare. Samma dag (19 juli) blir Maria regerande drottning av England och Irland, medan Jane fängslas och sedermera döms till döden samt avrättas året därpå.
  • 1733 – Oratoriet Athalia av Georg Friedrich Händel uruppförs på Sheldonian Theatre i Oxford.
  • 1869 – Gävle i Gästrikland drabbas av en stadsbrand,[1] som lägger större delen av staden norr om Gavleån i aska, då elden kommer lös i en snickarverkstad. Omkring 8 000 personer blir hemlösa då 530 byggnader brinner ner i vad som blir en av de värsta stadsbränderna i Sveriges historia.
  • 1877Stockholms Nya Spårvägs AB, som har grundats året innan, inleder Stockholms och Sveriges första spårvagnstrafik på linjerna Slussplan–Norrmalmstorg–Roslagstorg och Slussplan–Norrmalmstorg–Grevbron. Taxan är 10 öre och redan första dagen reser inte mindre än 11 000 personer med de hästdragna spårvagnarna.[2] Att bolaget heter Stockholms Nya Spårvägs AB beror på att ett tidigare bolag har gjort försök att anlägga spårväg, men det projektet har runnit ut i sanden och det nya bolaget inte tillåts ha samma namn som det gamla (Stockholms Spårvägsaktiebolag). Det nya bolaget har fått koncession på spårvägstrafik i Stockholm i 40 år från den 30 december 1876 och därför övertas verksamheten den 31 december 1916 av Stockholms Spårvägar.
  • 1890Wyoming blir den 44:e delstaten som upptas i den amerikanska unionen.[3] Området har då varit amerikanskt territorium sedan 1868 och förutom det i sydväst angränsande Utahterritoriet har allt område runt omkring då blivit amerikanska delstater (Idaho så sent som en vecka tidigare, det vill säga den 3 juli).
  • 1924 – Under sommar-OS i Paris vinner den 27-årige finländske löparen Paavo Nurmi guld på de båda löparsträckorna 1 500 meter och 5 000 meter med en timmes mellanrum. Nurmi tar totalt fem guldmedaljer under spelen och Finland blir spelens näst bästa nation (efter USA) med totalt 37 medaljer, varav 14 guld (USA tar totalt 99 medaljer och även om Frankrike tar 38 räknas det som tredje bästa, eftersom de har ett guld mindre än Finland [13 stycken]; Sverige kommer på åttonde plats med 29 medaljer, varav 4 guld).
  • 1925 – I Dayton i Tennessee inleds den så kallade ”Aprättegången” (engelska: Monkey trial) mot den unge biologiläraren John T. Scopes, då han i strid mot delstatslagen Butler Act har undervisat i Charles Darwins evolutionsteori i en statsunderstödd skola. Scopes är själv osäker på om han faktiskt har undervisat om evolutionen, men anger sig själv för att driva frågan. Han döms den 21 juli till 100 dollar i böter, men domen hävs sedan på grund av en teknikalitet. Målet får stor uppmärksamhet i hela USA, då det både blir en teologisk strid och avgör huruvida den moderna vetenskapens syn på evolutionen bör läras ut i amerikanska skolor eller ej.
  • 1951 – Ungefär ett år efter Koreakrigets utbrott inleds förhandlingar om vapenstillestånd mellan Nord- och Sydkorea i Kaesong. Då både den nordkoreanske ledaren Kim Il Sung och den sydkoreanske Syngman Rhee vill fortsätta striderna kommer förhandlingarna att dra ut på tiden och först två år senare (27 juli 1953) undertecknas stilleståndet i Panmunjom. Då detta endast blir ett vapenstillestånd och inte ett fredsavtal upphör visserligen striderna då, men kriget är än idag (2019) formellt ännu inte avslutat och fiendskapen och misstänksamheten mellan de båda koreanska staterna kvarstår.
  • 1962 – Det amerikanska telefonbolaget AT&T skjuter från Cape Canaveral i Florida upp satelliten Telstar, som blir världens första privatägda satellit och även den första satelliten för telekommunikation. Den är ett samarbete mellan AT&T, Bell Telephone Laboratories, den amerikanska rymdstyrelsen NASA, det brittiska postverket och den franska post- och telestyrelsen, med vars hjälp man framförallt ska kunna kommunicera via satellit (vid denna tid kan man dock bara använda satelliten, när den befinner sig ”på rätt plats” så att säga, det vill säga transatlantisk kommunikation kan bara göras under de 20 minuter av satellitens omloppstid runt jorden, då den befinner sig över Atlanten). Denna satellit är ett första experiment och tas ur bruk i februari året därpå, men projektet fortsätter och idag (2019) finns sex telstarsatelliter i omloppsbana runt jorden.
  • 1985Franska säkerhetsagenter spränger miljöorganisationen Greenpeaces fartyg Rainbow Warrior i hamnen i Auckland i Nya Zeeland. Fartyget är nämligen på väg till den franska Moruroaatollen i Stilla havet, för att protestera mot de kärnvapensprängningar, som Frankrike utför där. Till en början förnekar Frankrike inblandning i sprängningen, men när det så småningom framkommer, att attentatet till och med har blivit godkänt av den franske presidenten François Mitterrand leder detta till internationella protester mot Frankrike och att landet 1987, under internationella påtryckningar, tvingas betala 8,16 miljoner dollar till Greenpeace. Provsprängningarna avbryts och återupptas inte förrän tio år senare (1995).
  • 1994 – Vitryssland håller andra omgången av sitt första presidentval efter Sovjetunionens upplösning. I den första omgången (den 23 juni) har ingen av de sex kandidaterna fått egen majoritet och därför har de två med flest röster gått vidare till andra omgången. I denna omgång får Aleksander Lukasjenko 80,6 % av rösterna mot utmanaren (dåvarande premiärministern) Vjatjaslaŭ Kebitjs 14,2 %. Dagen efter att Lukasjenko har tillträtt presidentposten (20 juli) tvingas Kebitj avgå som premiärminister och under de kommande åren tar Lukasjenko mer och mer makt, tills han har utvecklat en rent diktatorisk maktposition. I de följande valen (2001, 2006 och 2010) får han bred majoritet redan i första omgången och är landets president än idag (2019).
  • 2011 – Den konservativa brittiska söndagstidningen News of the World läggs ner efter 167 års utgivning (tidningen grundades 1843). Vid nedläggningen har den en upplaga på 2,6 miljoner exemplar och är därmed en av världens största engelskspråkiga tidningar, men tvingas lägga ner på grund av en uppmärksammad telefonavlyssningsskandal, där tidningens ägarbolag News International har avlyssnat en mängd telefoner och dessutom mutat poliser i sin jakt på nyheter. Allmänhetens ilska mot bolaget och dess ägare Rupert Murdoch tvingar därmed tidningen att lägga ner verksamheten.

Födda

Avlidna

Källor

  1. ^ Gävlebranden 1869 ur två skilda perspektiv
  2. ^ Hur Stockholm fick sin spårväg
  3. ^ ”Wyoming” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/US_states_V-W.html#Wyoming. Läst 9 november 2012.

Externa länkar

  • Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör 10 juli.
1820

1820 (MDCCCXX) var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.

1849

1849 (MDCCCXLIX) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

André Joseph Guillaume Henri Kostermans

Dr. André Joseph Guillaume Henri 'Doc' Kostermans född 1 juli 1906 i Purworejo, död 10 juli 1994 i Jakarta, var en botanist. Han föddes i Purworejo på Java i Nederländska Indien och utbildades vid Universitetet i Utrecht där han tog sin doktorsgrad 1936 med en avhandling om surinamesiska lagerväxter.

Han tillbringade den största delen av sitt yrkesliv med att studera växter i Sydostasien och var först bosatt i Buitenzorg och därefter Bogor i Indonesien. På ett tidigt stadium i sin karriär bidrog han även med ett antal familjebehandlingar i Pulles Flora of Suriname. Kostermans var speciellt intresserad av lagerväxter, bombacaceae, sterculiaceae (båda i familjen malvales) samt dipterokarpväxter. I senare år intresserade han sig även för asiatiska sumakväxter. Han var en produktiv botanist och publicerade mycket om dessa och andra familjer.

Släktet kostermansia (auktor: Soegeng) i familjen bombacaceae, och arten Cryptocarya kostermansiana (auktor: C.K. Allen) är namngivna efter honom.

Kostermans fick en hjärtattack i mars 1991, men ett brev som han skrev till en vän i april 1991 klargjorde att "some writing (including) putting the finishing touch to a fat manuscript on the Mango species (69 species) ... If I am lucky I shall have a chance to see it." (lite skrivande (som inkluderar) att finslipa ett stort manuskript om mangoarter (69 arter)... Om jag har tur får jag en chans att se det.) Han fick se arbetet publicerat av Academic Press 1993. Han dog i Indonesien 1994.

Auktorsnamnet Kosterm. kan användas för André Joseph Guillaume Henri Kostermans i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipedia-artiklar som länkar till auktorsnamnet.

Baek Ji-young

Baek Ji-young (hangul: 백지영), född 25 mars 1976 i Seoul, är en sydkoreansk sångerska.

Hennes debutalbum Sorrow släpptes den 10 juli 1999.

Bangui

Bangui är huvudstad i Centralafrikanska republiken, och med en uppskattad folkmängd på cirka 740 000 invånare även landets största stad. Bangui är administrativt en autonom kommun, självständig från landets övriga prefekturer. Staden ligger i södra delen av landet, längs Kongoflodens biflod Oubangui, i närheten av ett antal forsar som försvårar trafiken till staden. Landets näst största stad, Bimbo, är belägen strax söder om Bangui.

Benedictus VII

Benedictus VII, född i Rom, död 10 juli 983, var påve från oktober 974 till sin död, 10 juli 983.

Carl Frederik Bricka

Carl Frederik Bricka, född 10 juli 1845 i Köpenhamn, död där 23 augusti 1903, var en dansk historiker, arkivarie och personhistoriker.

Bricka blev student 1862 och tog 1870 "magisterkonferensen". År 1871 inträdde han som assistent vid det stora kungliga biblioteket i Köpenhamn, men övergick 1882 till geheimearkivet (riksarkivet), där han 1889 befordrades till arkivarie och 1897 fick högsta ledningen såsom riksarkivarie. Han ägnade främst sitt intresse åt personhistoria och Danmarks historia under 1500- och 1600-talen.

Han skrev 1873 skriften Frederik II:s ungdomskjærlighed (Anna Hardenberg) och därefter flera specialavhandlingar samt utgav dessutom (tillsammans med J.A. Fridericia) Kristian IV:s breve (sju band, 1878-91) och Kancelliets brevbøger 1551-60 (två band, 1885-88). Från 1887 ledde han utgivningen av det omfattande Dansk biografisk lexikon. Som sekreterare i Dansk historisk Forening var han 1878-97 utgivare av "Historisk Tidsskrift" och som sekreterare i Selskabet for Fædrelandets Historie sedan 1883 utgivare av "Danske Magazin". Han blev 1894 filosofie hedersdoktor och samma år korresponderande ledamot av Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

Carl Henrik Boheman

Carl Henrik Boheman, född 10 juli 1796 i Jönköping, död 2 november 1868, var en svensk entomolog.

Boheman blev student i Lund 1812, där han studerade juridik, men ingick 1813 som underofficer vid Jönköpings regemente, deltog i fälttåget mot Norge 1814 och blev 1837 kapten. Sin lediga tid använde han mestadels till forskningsresor, på vilka han oftast åtföljdes av yngre vetenskapsidkare. Åren 1837-38 var han förordnad att förestå intendentsbefattningen vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, och 1841 kallades han av Vetenskapsakademien till professor och intendent för de entomologiska samlingarna. Dessa ökades av honom därigenom att han dit skänkte sin egen under 30 år sammanbragta insektsamling.

Såsom intendent utgav han Årsberättelser om framstegen i insekternas, myriapodernas och arachnidernas naturalhistoria för 1840-56 (1843-59). Dessutom författade han bl.a. Nya svenska homoptera beskrifna (1847), Insecta Caffrariæ (1848-57, där han beskrev de av Johan August Wahlberg 1838-45 samlade afrikanska insekterna), vidare Bidrag till Gottlands insektfauna (1850), Monographia cassididarum I-IV (1850-62), Entomologiska anteckningar under en resa i södra Sverige 1851 (1852) samt Catalogue of Coleopterous Insects in the Collection of the British Museum. Part IX. Cassididæ (1856). Han blev ledamot av Vetenskapsakademien 1838.

Carl Ludwig Willdenow

Carl Ludwig Willdenow, född 22 augusti 1765 i Berlin, död där 10 juli 1812, var en tysk botaniker och apotekare.

Willdenow avlade apotekarexamen 1785, blev 1789 medicine doktor i Halle an der Saale, samma år läkare i Berlin, 1798 professor i naturhistoria vid mediko-kirurgiska kollegiet och 1801 botaniker vid vetenskapsakademien i Berlin samt, då Berlinuniversitetet 1809 inrättades, professor i botanik och trädgårdsföreståndare vid detta. År 1811 blev han filosofie hedersdoktor där.

Willdenow var mycket verksam inom botanikens tillämpade områden. Han insåg att växternas utbredning på jorden ej bör förklaras blott ur klimatiska grunder, utan även genom utbredningsförloppets historia. Han var en föregångare till de växtgeografiska idéer, som sedan framställdes av Alexander von Humboldt. Den senares stora växtsamlingar från Sydamerika började han bearbeta kort före sin död (sedermera utfört av Carl Sigismund Kunth).

Han invaldes 1801 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Hans herbarium innehåller mer än 20 000 kollekter och finns fortfarande i Berlin. Auktorsnamnet Willd. kan användas för Carl Ludwig Willdenow i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipedia-artiklar som länkar till auktorsnamnet.

Egypten

Egypten (arabiska: مصر, Miṣr eller Máṣr; koptiska: Kīmi; fornegyptiska: Kemet), formellt Arabrepubliken Egypten (arabiska: جمهوريّة مصرالعربيّة, Ǧumhuriyat Misr al-ˁArabiyah), är en republik i östra Nordafrika, vid Medelhavet och Röda havet. Sinaihalvön bildar en landväg in i Sydvästasien och Egypten har därför landområden i två kontinenter och är ett transkontinentalt land och stormakt i Afrika, Medelhavsområdet, Mellanöstern och den muslimska världen. Med en yta på cirka 1 010 000 km² gränsar Egypten till Medelhavet i norr, Gazaremsan och Israel till nordost, Röda havet i öst, Sudan i söder och Libyen i väster.

Egypten är det folkrikaste landet i Arabvärlden och ett av de folkrikaste länderna i Afrika och Mellanöstern. Den stora majoriteten av dess uppskattningsvis 93 miljoner invånare bor nära Nilen på ett cirka 40 000 km² stort område där den enda odlingsmarken finns. Stora delar av Saharaöknen är glest befolkat. Ungefär hälften av Egyptens invånare bor i städer, de flesta spridda över tätbefolkade orter som Kairo, Alexandria och andra större städer i Nildeltat.

Monument i Egypten som Gizaplatån och sfinxen byggdes av dess forntida civilisation. Dess antika ruiner, som de i Memfis, Thebe, Karnak och Konungarnas dal utanför Luxor, är betydande centrum för arkeologiska studier. Turistnäringen och Röda havets riviera sysselsätter cirka 12 % av Egyptens arbetskraft. Egyptens ekonomi är en av de mest diversifierade i Mellanöstern, med sektorer inom exempelvis turism, jordbruk, industri och service på nästan lika produktionsnivåer.

Etiopien

Etiopien (amhariska: ኢትዮጵያ, ʾĪtyōṗṗyā), formellt Demokratiska förbundsrepubliken Etiopien, tidigare Abessinien, är en stat belägen på Afrikas horn i nordöstra Afrika. Angränsande länder är Djibouti, Eritrea, Kenya, Somalia, Sudan och Sydsudan.

Etiopien är Afrikas näst folkrikaste land efter Nigeria och tillsammans med Liberia de enda länderna i Afrika som aldrig koloniserats. Under 1930-talet utkämpades ett krig med Italien. Sedan Eritreas etablerande som egen stat i början av 1990-talet har spända relationer och tidvis öppet krig rått mellan länderna.

Flera viktiga grödor har sitt ursprung i landet, bland annat kaffe och durra. Idrottsnationen Etiopien har fostrat en mängd framstående löpare, inte minst inom långdistanslöpning.

Francis Day

Francis Day, född den 2 mars 1829 i Maresfield, död den 10 juli 1889 i Cheltenham, var en brittisk iktyolog.

Auktorsnamnet Day kan användas för Francis Day i samband med ett vetenskapligt namn inom zoologin. (Wikipedia-artiklar som använder auktorsnamnet)

Henry Wilfred Brolemann

Henry Wilfred Brolemann (före 1920 Brölemann), född den 10 juli 1860 i Paris, död den 31 juli 1933 i Forges d'Abel, var en fransk entomolog och myriapodolog samt ordförande i Société entomologique de France.

Han är känd för sina arbeten med enkelfotingar och dubbelfotingar där han namngivit omkring 500 arter.

Auktorsnamnet Brölemann kan användas för Henry Wilfred Brolemann i samband med ett vetenskapligt namn inom zoologin. (Wikipedia-artiklar som använder auktorsnamnet)

Jesus Santiago Moure

Jesus Santiago Moure, född den 2 november 1912 i Ribeirão Preto, död den 10 juli 2010 i Batatais, var en brasiliansk entomolog som var specialiserad på steklar.1929 påbörjade Moure sin högre utbildning vid Seminário Maior Claretiano i Rio Claro, där han examinerades i filosofi 1932 (som vid den här tiden inkluderade naturhistoria, fysik och matematik). Det var under sin tid här som intresset för botanik väcktes till liv och han kom att publicera 266 vetenskapliga publikationer under sin karriär.Auktorsnamnet Moure kan användas för Jesus Santiago Moure i samband med ett vetenskapligt namn inom zoologin. (Wikipedia-artiklar som använder auktorsnamnet)

Maximilian Spinola

Maximilian Spinola (italienska: Massimiliano Spinola), född 10 juli 1780 i Pézenas, Hérault i Frankrike, död 12 november 1857 Tassarolo, Alessandria, Italien, var en italiensk entomolog.

Samuel Wendell Williston

Samuel Wendell Williston, född 10 juli 1852 i Boston, död 30 augusti 1918 i Chicago, var en amerikansk paleontolog och entomolog.

Williston började sin bana med medicinska studier, men ägnade sig sedan åt geologi, särskilt vertebratpaleontologi. Han deltog i ett större antal expeditioner till centrala och västra Nordamerika föranstaltade av Othniel Charles Marsh, för att insamla lämningar av fossila ryggradsdjur. År 1880 blev han medicine doktor och var 1886–1890 professor i anatomi vid Yale University. Dessutom arbetade han i entomologin, särskilt med Diptera. Åren 1890–1902 var han professor i geologi vid University of Kansas i Lawrence och sammanförde där en rik samling av detta områdes fossila ryggradsdjur från karbon- och kritformationerna. År 1902 blev han innehavare av den nyinrättade lärostolen i paleontologi vid University of Chicago.

Sydsudan

Sydsudan (engelska: South Sudan), formellt Republiken Sydsudan (engelska: Republic of South Sudan), är en stat i Östafrika. Huvudstaden är Juba. Sydsudan gränsar i norr till Sudan, i söder till Uganda, Kenya och Demokratiska republiken Kongo, i öster till Etiopien och i väster till Centralafrikanska republiken. Nationen bildades 2011 genom utbrytning från Sudan. Området har varit skådeplats för väpnade konflikter under många årtionden.

Mellan 2013 och 2015 utkämpades ett inbördeskrig med rötter i gammal rivalitet mellan de största folkgrupperna dinka och nuer. Sydsudan saknar idag nästan helt modern infrastruktur och folkmajoriteten lever under vedervärdiga förhållanden.

Wolfgang Karg

Wolfgang Karg, född den 10 juli 1927 i Gröningen, död den 4 augusti 2016, var en tysk akarolog.

Auktorsnamnet Karg kan användas för Wolfgang Karg i samband med ett vetenskapligt namn inom zoologin. (Wikipedia-artiklar som använder auktorsnamnet)

Språk

This page is based on a Wikipedia article written by authors (here).
Text is available under the CC BY-SA 3.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.